Unizon samlar över 140 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer i hela landet. Vi möter kvinnor, flickor och barn som försöker överleva – och vi ser konsekvenserna när samhället sviker.

Vi i civilsamhället gör vår del, men det räcker inte. Politiken måste ta ansvar, nationellt och lokalt. Vi vill se det i form av en tydlig nollvision mot mäns våld.

Normalisering börjar tidigt

Mäns våld är ingen naturlag. De flesta män är inte våldsamma, men våld normaliseras ständigt i samhället. Från serier till pornografi blandas kontroll, dominans och våld med kärlek och sexualitet.

En nollvision mot mäns våld kräver handling, resurser, resultatutkrävande och mod från våra folkvalda


För unga blir pornografi ofta första sexualundervisningen, och formar deras syn på relationer och gränser. När strypning framställs som normalt blir gränsen mellan sex och våld livsfarlig.

Som en del av En vecka fri från våld arrangerar Unizon en konferens om strypvåld, där forskare, yrkesverksamma och jourer samlas för att diskutera risker, förebyggande insatser och stöd till utsatta. Det är ett exempel på hur civilsamhället redan tar ansvar – men vi kan inte göra jobbet ensamma.

Ett politiskt misslyckande

Varje gång en kvinna mördas av en man har någon sett, hört eller anat. Ändå är samhällets reaktion ofta för svag: polisen utreder för lite, domstolar dömer för sällan, socialtjänsten saknar resurser.

Våldet kvinnor lever med i åratal är inte en privat tragedi – det är ett politiskt misslyckande. Brott måste få konsekvenser, annars är det kvinnorna och barnen som betalar priset.

Ansvar och mod

Under En vecka fri från våld mobiliserar kommuner, regioner, skolor, jourer och civilsamhället tillsammans. Men det är politiken som måste ta ledningen.

Kvinnors och barns rätt till liv, frihet och trygghet är inte en dröm – det är ett ansvar. En nollvision mot mäns våld kräver handling, resurser, resultatutkrävande och mod från våra folkvalda. Inte bara denna vecka, utan varje vecka.

Unizons krav i en nollvision:

  • Nationellt krisråd mot mäns våld mot kvinnor och barn – med mandat, samordningsansvar och krav på återrapportering, på samma sätt som mot gängvåld.
  • Skydd till varje pris – ett rättighetsbaserat system där polisen kan placera direkt på kvinnojourer när liv är i fara. Budget ska aldrig hindra skydd.
  • Full användning av alla tvångsmedel mot förövare – straffriheten måste upphöra. Kvinnor och barn ska inte tvingas gömma sig för att samhället sviker.