Publicerad 15 nov 2025 kl 16.00Uppdaterad kl 16.53
Gymnasielagen tillkom för att ge ensamkommande unga chansen att stanna i Sverige och studera – men fick kritik för att vara ett svårtytt ”hafsverk”.
Nu ger regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera lagens tillämpning och konsekvenser.
– Syftet är att dra lärdomar av det här så att det inte sker igen, säger Johan Forssell.
Senaste nyhetsklippen från Expressen.
Johan Forssell.
Foto: Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN / JESSICA GOW
Öppna bild i helskärm
Gymnasielagen infördes 2018 för att ungdomar som kom till Sverige 2015 men fick avslag på sin asylansökan och hann fylla 18 under processens gång skulle få chansen att gå färdigt gymnasiet i Sverige.
Lagförslaget lades fram av den dåvarande S-MP-regeringen och röstades igenom med stöd av C och V.
Förslaget fick kritik av flera tunga remissinstanser för att vara dåligt berett, och Lagrådet anförde att ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”.
”Ett hafsverk”
Migrationsminister Johan Forssell (M) anser att lagen skapade en rättsosäker situation för många ungdomar.
– Lagstiftningen forcerades fram. Ett hafsverk, var vi många som sa redan då. Vi vet att det har varit väldiga problem att tyda lagen. Oavsett vad man tycker är rätt och fel så måste ju lagar gå att använda, säger han.
5 300 har permanent uppehållstillstånd
Gymnasielagen har avvecklats successivt.
Möjligheten att få förlängt uppehållstillstånd för gymnasiestudier upphörde 2023. Sen 2024 kan man inte få förlängt uppehållstillstånd för att söka arbete efter gymnasiet.
För att få permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen krävdes att man hade fullföljt sin gymnasieutbildning, var självförsörjande ett halvår efter att man gått ut gymnasiet och att man varit skötsam.
Drygt 5 300 personer har permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen, enligt Migrationsverket.
Visa mer
Nu har regeringen gett Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur lagen har tillämpats av myndigheter och domstolar och dess konsekvenser för kommunerna.
– Syftet är att dra lärdomar av det här så att det inte sker igen, säger Johan Forssell.
Statskontoret ska ta in information från Migrationsverket, migrationsdomstolar, kommuner och Sveriges kommuner och regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 17 juni 2026.
LÄS MER: Miljoner på flykt – Forssell: ”Inte aktuellt att ta emot fler”LÄS MER: Så ska fler återvända: ”Dra åt alla tumskruvar”