Varje år kallas länets 40-åringar till hälsosamtal. Men till vilken nytta? Bidrar det till bättre hälsa? Oklart, anser regionledningen som vill granska effekten av samtalen.
– Man når inte dem som är i störst behov av hälsoråd, säger regionrådet Henrik Olofsson (SVG).
Region Gävleborg har sedan 2001 bjudit in personer som under året fyller 40 år till hälsosamtal.
Bild: Samuel Steén/TT
Under samtalen diskuteras bland annat personens levnadsvanor, till exempel matvanor, motion, alkohol och tobak. Vissa mätningar, undersökningar och provtagningar görs också. Tanken med samtalen är att fånga upp eventuella riskbeteenden och hälsoproblem och stimulera personerna att leva ett hälsosamt liv och förebygga sjukdom.
Ett övergripande mål med samtalen är, enligt regionen, att öka befolkningens hälsa och välbefinnande och minska insjuknandet i främst hjärt- och kärlsjukdom och diabetes typ 2.
Annons
Annons
Men frågan är om hälsosamtalen ger den effekt som förväntas. Regionens politiska ledning (M, SD, KD, SVG) vill i alla fall att detta nu granskas. I sin budget för 2026 föreslår partierna att man ska ta fram ett evidensunderlag som belyser hälsosamtalens effekt på folkhälsan. ”Befintlig forskning, regionala erfarenheter och relevanta nyckeltal” ska sammanställas för att få fram en tydlig bild av samtalens betydelse för att förebygga ohälsa och främja
Regionrådet Henrik Olofsson (SVG) anser att det är hög tid att satsningen på hälsosamtal utvärderas.
– De här hälsosamtalen har funnits i 25 år nu, men vi vet ingenting om vilken effekt de egentligen haft. Tittar man på regioner som inte har sådana här samtal är det svårt att se några tydliga skillnader i hälsa. Man kan inte se att vi skulle ha färre hjärtinfarkter och lungcancerfall än dem, säger Henrik Olofsson.
Bild: Björn Hanerus
Han säger att uppslutningen till samtalen är relativt låg.
– Väldigt många tackar nej. De som kommer är oftast inte de som är i störst behov av hälsoråd utan de som redan är slanka, äter nyttig mat, har bra kondition och så vidare. Det är ju roligt för dem att få bekräftat att de är på rätt väg i livet, men det är inte syftet med hälsosamtalen, säger Henrik Olofsson.
Det hela är också en resursfråga, påpekar Henrik Olofsson. Är det rimligt att hälsocentralerna belastas med uppgiften att hålla dessa hälsosamtal om det inte går att påvisa någon positiv hälsoeffekt, frågar han sig.
Annons
Annons
Vad som händer med hälsosamtalen när politikerna fått fram det evidensunderlag man nu efterlyser återstår att se.
– Vi kan nog behöva skruva en del på den här modellen och kanske tänka i lite andra banor när det gäller det förebyggande arbetet för att vi ska nå de mål vi satt upp om förbättrad hälsa i länet, säger Henrik Olofsson.
Hälsosamtalen för 40-åringar kommer att fortsätta som planerat under 2026. Eventuella ändringar kommer att ske först inför 2027.
Region Gävleborg är inte ensamt att lägga en betydande del av vårdens resurser på förebyggande insatser av olika slag. I en ny rapport från SNS, Studieförbundet för näringsliv och samhälle, ifrågasätts denna prioritering. Det finns en övertro på vad prevention kan åstadkomma för folkhälsan, enligt Minna Johansson, specialist i allmänmedicin och docent vid Sahlgrenska akademin, som står bakom rapporten.
Många preventiva insatser inom primärvården, till exempel livsstilsrådgivning, har liten eller ingen effekt på långsiktiga hälsoutfall som hjärt–kärlsjukdom eller dödlighet, anser hon.
– För högriskpatienter är prevention ofta en effektiv insats. Men när resurserna i allt högre grad läggs på att förebygga sjukdom hos patienter med låg risk tar det vårdpersonalens tid från de som behöver vården allra mest, säger Minna Johansson i ett pressmeddelande
Annons
Bild: Samuel Steén/TT
Enligt rapporten leder utvecklingen till att principen i sjukvårdslagen, att den med störst behov ska ha företräde, i praktiken allt oftare bryts. Patienter med kroniska eller akuta behov tvingas vänta längre när resurser omfördelas till lågprioriterade insatser med tveksam nytta.
Så många samtalade om hälsa
Under 2024 deltog 1494 personer i hälsosamtal i Gävleborg. Det är 58 procent av dem som bjöds in.
Totalt bjöds 2574 personer in till hälsosamtalen. Det är 80 procent av de personer som fyllde 40 år under året. Att inte alla 40-åringar fick en inbjudan beror på att vissa hälsocentraler bara erbjöd hälsosamtal till en del av sina 40-åriga listade invånare. En hälsocentral i länet erbjöd inga hälsosamtal överhuvudtaget.
Källa: Region Gävleborgs riktade hälsosamtal med 40-åringar, rapport för verksamhetsåret 2024.