Kortversion
- Kriminalvården i Sverige förbereder ungdomsfängelser för barn under 18 år dömda för grova brott.
- Regeringen föreslår att straffrättsåldern tillfälligt sänks till 13 år för allvarliga brott som mord och mordförsök.
- Förslagen möter stark kritik eftersom de kan få negativa konsekvenser för barn.
- Fängelsemiljön i Rosersberg ska anpassas för barn, men frågetecken finns bland annat kring skolan.
Sammanfattningen är gjord med stöd av AI och har granskats av en journalist.
ROSERSBERG Cellen är ungefär åtta kvadratmeter. Där finns en säng, ett skrivbord och en toalett i rostfritt stål. Utanför fönstret syns en grå huskropp bakom höga stängsel med rullar av taggtråd.
Kriminalvårdschefen på Rosersberg Gabriel Wessman tvekar när han får frågan om hur det kommer att kännas när han ska stänga den tunga ståldörren bakom en 13-åring.
– Det kommer vara annorlunda. Så är det ju, säger han.
Han påpekar att de som ska stängas in här redan har varit häktade och att den värsta krisreaktionen kanske redan har ebbat ut. Men att låsa in någon handlar alltid om att beröva dem den yttersta friheten. Och nu handlar det om barn.
Öppna bildvisare
Öppna bildvisare
Rosersberg är ett av åtta fängelser i Sverige som från och med juli nästa år ska ta över vården av barn under 18 år som döms för grova brott.
Idag vårdas de av sociala myndigheter på slutna ungdomshem, men den svenska regeringen har bestämt sig för att inrätta särskilda ungdomsfängelser.
Samtidigt föreslår regeringen att straffrättsåldern tillfälligt sänks till 13 år för de grövsta brotten som mord och mordförsök.
För Kriminalvårdsverket och personalen på Rosersberg innebär det stora förändringar. En avdelning för 24 intagna byggs nu om och personalen utbildas för att ta hand om barn.
Journalister får sällan filma i celler, på rastgårdar och avdelningar.
Men nu finns här inga intagna och personalen vid Rosersberg tar oss på en rundtur i det som ska bli ungdomsavdelning.
Kriminalvårdschef Gabriel Wessman och Kriminalvårdsinspektör Magnus Jonsson visar avdelningen som ska fräschas upp och anpassas för barn. Men det ska fortsättningsvis vara ett fängelse. Video: Daniel Ivarsson.Allt fler barn begår grova brott
Den svenska Kriminalvården räknar med att man på sikt behöver mellan 250 och 300 platser för barn i fängelserna.
Bakgrunden är de senaste årens våldsvåg som drivits fram av kriminella nätverk. Särskilt antalet barn under 18 år som döms för mord, mordförsök och sprängningar har skjutit i höjden.
Det finns skäl att tro att många under 15 år kommer att dömas till fängelse när straffrättsåldern sänks.
Enligt Sveriges Radio har 68 barn under 15 år ställts inför så kallad bevistalan hittills i år. Det handlar om en process som inte leder till straff, men som klarlägger skuldfrågan för att sociala myndigheter ska kunna sätta in rätt hjälpinsatser.
Öppna bildvisare
Öppna bildvisare
Förslaget får kritik
Regeringens lagförslag behandlas under hösten av riksdagen och har delvis fått stöd även av det största oppositionspartiet Socialdemokraterna, som ställer sig bakom en sänkning av straffrättsåldern åtminstone till 14 år.
Däremot är de flesta vägande remissinstanser kritiska till förändringarna.
– De strider mot all forskning och beprövad erfarenhet av vad som är effektivt när det gäller brottsförebyggande arbete och när det gäller att förhindra återfall i kriminalitet, säger Karin Sjömilla som är barnrättsjurist vid Rädda Barnen.
Sjömilla vill bland annat se ett totalförbud mot isoleringsceller som kan vara ytterst skadliga för barn.
Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten befarar att en sänkning av straffrättsåldern till 13 år leder till att ännu yngre barn dras in i brottslighet.
Kriminalvårdsverket skriver i sitt remissvar att fängelse i en så ung ålder kan leda till negativa konsekvenser och att barnen i första hand borde tas om hand på andra sätt.
Öppna bildvisare
Barnrättsjuristen Karin Sjömilla hoppas att samhället ska ta ansvar för barn som begår brott på ett annat sätt än att sätta dem i fängelse. Bild: Daniel Ivarsson
Enligt Sjömilla strider regeringens planer mot intentionerna i barnkonventionen.
– Framförallt så handlar det ju här om att samhället under en väldigt lång tid har misslyckats med att se de här barnen på ett tidigt stadium. Nu straffar samhället dem för sitt eget misslyckande.
Den svenska regeringen försvarar sina beslut med att de krävs för att skydda samhället. Det handlar om ett perspektivskifte i synen på straff och fokus ska nu ligga på att ge brottsoffer upprättelse, förklarade justitieminister Gunnar Strömmer för Svenska Yle när planerna på att sänka straffrättsåldern presenterades.
Svårt att tillgodose barnens rätt
Gabriel Wessman och kriminalvårdsinspektör Magnus Jonsson visar oss runt på den blivande avdelningen. Mycket byggs om. Färgerna ska bli mildare, det ska finnas plats för umgänge och tv-spel.
Men mobiltelefoner är bannlysta och det är kriminalvården som avgör vem barnen får ha kontakt med via anstaltens telefon. Om man avgör att det skadar barnen kan de nekas kontakt med sina egna föräldrar.
Hur mycket är det meningen att barnen ska trivas här och hur mycket ska det kännas som ett straff?
– Ja det är en svår fråga att svara på, säger Magnus Jonsson efter en liten tankepaus.
Många av barnen ska låsas in under flera år. Ur kriminalvårdens perspektiv är det viktigt att de är motiverade att gå i skola och delta i programverksamhet.
– Och då är det ju viktigt att man ska känna sig trygg och hemmastadd där man är. Men de ska ju inte känna sig som i sitt hem.
Öppna bildvisare
Öppna bildvisare
Svaren är en balansgång. Kriminalvårdsverket är trots sin kritiska inställning skyldigt att följa lagstiftarnas vilja och gör nu sitt bästa för att skapa en bra miljö för barnen.
Man ska också ta hänsyn till barnens speciella rättigheter. De ska hållas separerade från vuxna fångar, de får rätt till egen cell och framför allt till skola.
Ändå är skolan ett stort frågetecken. Hur den ska ordnas utreds just nu.
– Det vi är mest oroliga för är att man kommer jobba mycket med distansundervisning, att det inte finns utbildade lärare på plats, och det tror vi är ett absolut måste, säger Karin Sjömilla vid Rädda Barnen.
Barn i Sverige har skolplikt, men hela läroplanen kan vara svår att genomföra i fängelsemiljö.
Regeringen har beställt en utredning om hur skolan kan ordnas i fängelset, men många saker blir svåra. Video: Daniel Ivarsson.