Publicerad 20 nov 2025 kl 05.00

”Advokaterna” är en mörk och cynisk skildring av det svenska rättsväsendet.

Ulrika Kärnborg följer hur Hans-Gunnar Axberger till slut för sitt mastodontprojekt i hamn.

Hans-Gunnar Axbergers serie om det svenska rättsväsendet består av böckerna ”Domstolen”, ”Arvet” och nu ”Advokaterna”.

Foto: Magnus Bergström / Natur & kultur

Öppna bild i helskärm

Ulrika Kärnborg är författare och kritiker på Expressens kultursida.

Foto: OLLE SPORRONG

Öppna bild i helskärm

RECENSION. Ragnar Skanåkers klassiska kommentar från OS i München 1972 – att den som uthärdat Strängs skattesystem aldrig behöver frukta tävlingsnerver – är svår att skaka av sig när man öppnar Hans-Gunnar Axbergers avslutande del i hans trilogi om det svenska rättsväsendet, ”Advokaterna”. 

Foto: Natur & kultur

Öppna bild i helskärm

Efter del två, ”Arvet”, som handlade om Kreugerkraschens ekonomiska och juridiska efterskalv, kastas vi nu rakt in i ett sossesnålt 1970-tal där vänstervindarna blåser genom advokatfirman Becks anrika kontor.

Inledningen är onekligen rafflande: storebrodern Sten, delägare i firman, har ordnat brevlådebolag åt den världsberömde regissören K (läs Ingmar Bergman), vilket sätter poliserna på ekoroteln i full beredskap. Det känns piggt och oväntat men sedan tar kaoset vid. 

Axberger fortsätter i samma stil som tidigare: handlingen hängs upp på välkända rättsprocesser, blandas med omfattande, ibland överflödiga detaljer, och berättelsen rusar fram på en prosa som när den är som bäst påminner om ett kåseri av Kar de Mumma. Palmemordet, Ebbe Carlsson-affären och Boforsskandalen avhandlas i en nästan halsbrytande takt.

Mitt i detta myller rör sig bröderna Beck – småskurkar i kostym – som personifierar tidsandan, åtminstone ur borgerlighetens perspektiv. Deras privata förmögenheter, födda ur Kreugerkraschens förskingrade tillgångar, hotas av spetsfundigheter som urminnes hävd. Det blir en påminnelse om att lätt fånget är lätt förgånget, även i juridikens värld.

Resultatet är en mörk, cynisk och ibland insiktsfull skildring av rättsväsendet.

Trots tempot och de ibland överlastade avsnitten lyckas Axberger ändå, åtminstone hjälpligt, föra sitt mastodontprojekt i hamn. Resultatet är en mörk, cynisk och ibland insiktsfull skildring av rättsväsendet i kungadömet Sverige, där makt, pengar och juridik samverkar på ofta förödande sätt. Men det är också en berättelse som kräver tålamod, kännedom om historiska skeenden och en vilja att navigera genom detaljrikedomen. 

För den initierade är det säkert både roande och intressant – men för oss andra kanske ändå mest utmattande.

ROMAN

HANS-GUNNAR AXBERGER

Advokaterna. Rättvisans gång 3.

Natur & kultur, 350 s.

Visa mer

Ulrika Kärnborg är författare och kritiker på Expressens kultursida.

LÄS RECENSIONERNA AV DE TVÅ FÖRSTA DELARNA

ULRIKA KÄRNBORG: Vill han plåga mig med tristess? 

AGRI ISMAÏL: Varför skriver han inte om det som är intressant?

Visa mer