Är det verkligen en indikator på förbättrad ekonomi?
En intressant fråga är hur köpbeteendet i rana siffror förändrats när privatpersonen haft mindre slantar i plånboken.
Ja, tittar vi i USA är det i alla fall solklart att försäljningen alltid ökat under Black Friday, helt oavsett de högre räntorna.
Online-försäljning Black Friday (USA)
- 2024: 10,8 miljarder USD
- 2023: 9,8 miljarder USD
- 2022: 9,23 miljarder USD
- 2021 8,92 miljarder USD
Det här är som sagt bara siffror från USA. I Sverige blir det svårare att ta fram bra statistik tyvärr.
Enligt Svea Bank (via Prisjakt) minskade faktiskt omsättningen för själva Black Friday-dagen i Sverige förra året jämfört med 2023. −5,1% om vi jämfört 2023 mot 2024. Det är ändå en del. Samtidigt kanske fler i större utsträckning väljer att handla tidigare under Black Week, vad vet jag…
I Sverige kan vi alltså se att färre valde att köpa något förra året. Om det har med den ansträngda ekonomin att göra vet jag inte, men det verkar ändå troligt.
Summa summarum är det ändå tråkigt att Black Friday och Black Week sker i samband med ny lön då köpsuget är som allra störst. Jag tror fortsatt att många väljer att scrolla vidare för att försöka hitta fynd. Sedan är frågan hur mycket av dessa prylar som sedan ligger utan att bli nämnvärt använda. Bättre är det att investera pengarna.
Redan 2020 skrev jag om att svensken har oanvända prylar för ca 30 000 kr i snitt hemma. Den siffran har nog inte minskat på 5 år skulle jag gissa.
Minns ni förresten den tid då Avanza brukade köra courtagefritt i USA under Black Friday? Det var bästa dealen någonsin 🙂