När det långdragna ärendet om detaljplanen för reningsverket i Hässleholm ligger på politikernas bord igen imorgon har planen anpassats för utbyggnaden av järnvägen. Men va-bolaget Hässleholm Miljö har hunnit avverka många träd i skogsdungen som enligt planförslaget skulle bevaras längs Hovdalavägen. De senaste så sent som i torsdags. I området noterades också rödlistade fladdermöss under den inventering som länsstyrelsen krävde inom ramen för planen.
– Just nu har vi ingen möjlighet att påverka det. Om planen vinner laga kraft, det är då skyddet inträder, säger kommunens planchef Cecilia Lindgard.
Så här ser det nya förslaget till detaljplan för reningsverket ut. Korridorer har nu lämnats på båda sidor om järnvägen.
Planprocessen har pågått sedan 2012, räknat från att dåvarande va-bolaget ansökte om planbesked. Många av turerna har gällt de två närliggande bostäder som tidigare skulle lösas in på grund av risk för lukt och smitta. En luktutredning 2023 visade att dessa risker är försumbara. Kommunen försökte först hävda att utredningen gav stöd för att lösa in bostäderna, men backade i våras efter att Hässleholm Miljö dömts till företagsbot för att i strid med miljötillståndet ha lagt orötat slam, som ger mer lukt, på vassbäddarna. Därmed visade luktutredningen en värre luktnivå än den tillåtna. Domen nämns inte i planförslaget, men det framgår att när denna slamhantering upphörde bedömdes luktproblematiken minska. Hässleholm miljö uppges fortsatt arbeta för att minimera lukt från tillfälliga händelser i verksamheten.
ANNONS
– För att undvika risk med lukt och smitta även i framtiden är det viktigt att inga reningssteg som genererar aerosoler flyttas närmare befintliga bostäder och på samma sätt är det viktigt att inga nya bostäder etableras närmare reningsverket för att undvika en sådan situation där lukt och smitta kan komma att orsaka problem, står det också i planbeskrivningen.
Reningsverket ska inte orsaka störande lukt vid närliggande bostäder.
Nu är det enbart några små markbitar vid Hovdalavägen som ligger kvar från sänkningen av Finjasjön som är aktuella för inlösen.
Det förslag som presenterades i våras ledde ändå till synpunkter som nu sammanställts innan förslaget justerats. Miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutar på tisdagen om förslaget ska gå vidare till kommunfullmäktige för antagande.
Den största förändringen är att förslaget nu tar hänsyn till de synpunkter som Trafikverket för tredje gången lämnat om att ett område måste lämnas fritt för utbyggnad av nya järnvägsspår. Efter att länsstyrelsen återigen hotat att upphäva planen om kommunen antog den utan att åtgärda detta har planen anpassats.
50 meter på vardera sidan om befintliga spår krävs för att två eventuella nya spår ska få plats och lämnas utanför planen. Därmed kan en av reningsverkets slamvassbäddar inte planläggas i sin helhet och om spåren blir verklighet måste den flyttas. Den kan dock användas så länge utbyggnaden inte startat. Därefter kan den flyttas antingen norr om de befintliga bäddarna eller söder därom.
Stambanan ska byggas ut med två nya spår, därför får kommunen inte planlägga för reningsverkets verksamhet närmare än 50 meter från spåren.
Kommunen betonar dock att reningsverket har miljötillstånd för det aktuella området och att verksamheten därmed kan fortgå även utanför detaljplanens område.
Enligt planförslaget ska skogsdungen mellan huvudreningsområdet och Hovdalavägen bevaras för att “visuellt avskärma reningsverket från omgivningen”. Tidigare har en motivering också varit att skydda närliggande bostäder mot lukt, men den formuleringen är inte kvar.
Dungen får prickmarkering för att säkerställa att den inte exploateras och att växtligheten behålls. Trots detta har den under flera år utsatts för hård gallring. I höst har Hässleholm miljö tillsammans med en arborist gjort en inventering för att identifiera “riskträd”. Syftet uppges vara att minimera risker för personal och byggnader i anslutning till anläggningen. Åtta träd skulle fällas, men det beslöts på plats i förra veckan att ta ned även ett nionde, trots att rekommendationen var en kontroll av eventuella svampangrepp nästa höst. Den gamla eken hade enligt inventeringen kraftiga skador från tidigare beskärning och “svullnad” vid nedre delen av stammen.
Flera träd har fällts i dungen som enligt planförslaget ska bevaras, här en äldre ek.
Flera bokar fälldes, bland annat för att de var i vägen, hade rötangrepp eller var döende. En asp lutade kraftigt ut över vägen och lönn och hägg skulle enligt rekommendationen fällas innan de utgjorde problem för byggnation. Några träd beskars också.
Ett träd stod på kommunens mark och där gav kommunen tillåtelse till fällning.
– Vi har ett ansvar att undanröja risken att någon skadar sig inom vår egen fastighet, förklarar Anton Henryson, kommunikatör på Hässleholm miljö i ett mejl till Frilagt.
– Vi har självklart även tagit hänsyn till den föreslagna detaljplanen genom att i största möjliga mån bevara trädridån, skriver han.
Två rödlistade fladdermusarter påträffades under inventeringen förra sommaren och hösten i den del av området där gallring nu skett: sydpipistrell och brunlångöra. Totalt noterades tolv olika fladdermusarter inom planområdet, varav sex rödlistade arter. Bäst verkar fladdermössen trivas i Bokehill, området mellan Hovdalavägen och Finjasjön, och kring Magle våtmark som egentligen är en del av reningsverkets processer. Fladdermöss fanns även i ett område nära bron över Södra Kringelvägen där det nu avverkats och placerats ett upplag med massor.
Enligt planförslaget är det för fladdermössens skull viktigt att bevara buskar och träd, främst äldre träd och hålträd, och våtmarkspartier. Artificiellt ljus bör begränsas så mycket som möjligt. Närvarostyrda armaturer föreslås eftersom de kan hållas släckta under större delen av fladdermössens aktiva tid på natten. Belysning kan också skärmas av nedåt.
Det är gott om fladdermöss vid reningsverket, även rödlistade arter, bland annat brun långöra, Plecotus auritus. Bilden visar en sådan, men är tagen på annan plats.
Jordbruksmarken som idag ägs av kommunen och arrenderas ut planläggs enligt förslaget nu som natur med bete, trots att marken årligen översvämmas av vatten som innehåller mer eller mindre orenat avloppsvatten. Enligt kommunens hälsoskyddsföreskrifter krävs dock tillstånd från miljö- och stadsbyggnadsnämnden för betesdjur inom detaljplanelagt område.
Stängslet som, enligt både Naturvårdsverket och länsstyrelsen, strider mot allemansrätten påstås i planförslaget inte begränsa allmänheten eller djurlivet “då våtmarkerna samt övriga rekreationsområden är lokaliserade utanför skalskyddet”.
Planchef Cecilia Lindgard säger att hon inte känner till gallringarna av gamla träd vid reningsverket.
– Det vi kan göra när det pågår en detaljplan är att hålla en kommunikation, säger hon.
Planchef cecilia Lindgard. Foto: Berit Önell
Hade ni alltså önskat mer dialog i detta fall?
– Vi förespråkar dialog.
Kan avverkningarna påverka detaljplanen, det blir väl nya förutsättningar?
– Vi avvaktar nämndsbeslutet.
– Det skulle gå att dra tillbaka ärendet från nämnden, men inte att ändra handlingarna på något avsevärt sätt. Annars måste man gå ut med ett nytt förslag, säger Cecilia Lindgard.
Berit Önell