Allt fler svenska tatuerar sig och Sveriges befolkning är nu en av de mest tatuerade i Europa. Samtidigt ökar förekomsten av melanom. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet, tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för melanom.

Kortfakta om studien: Epidemiologisk forskning // Peer review-granskad publikation // Kvantitativ studie // Tillämpad forskning // Forskarinitierad studie // Registerbaserad studie // Enkätstudie // Statistiska samband // Retrospektiv // Fall-kontrollstudie

Mot bakgrund av det dåliga kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar, tillsammans med att området är underbeforskat, undersöker forskare vid Lunds universitet eventuella samband mellan tatueringar och cancer. Den första studien publicerades våren 2024 och visade på ett möjligt samband mellan tatueringar och lymfom. I en andra studie som publicerades tidigare i år fann forskarna inte något samband mellan tatueringar och skivepitelcancer i huden.

Idag är ungefär en femtedel av alla svenskar tatuerade och för kvinnor under 40 år är siffran över 40 procent. De flesta får sin första tatuering mellan 18 och 35 år och vissa är ännu yngre, vilket innebär exponering för tatueringsfärgen under nästan hela livet. Samtidigt har förekomsten av melanom ökat kraftigt under de senaste 30 åren, bland annat på grund av mer UV-strålning,men även exponering för kemikalier misstänks spela en roll. Årligen drabbas ungefär 5000 svenskar av melanom.

– Vi känner inte till de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar. Därför behöver vi klargöra hur kopplingen mellan tatueringsfärg och hudcancer ser ut, säger Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid Lunds universitet.

Genom cancerregistret identifierade forskarna 2880 personer mellan 20 och 60 år som diagnostiserats med melanom. Dessa personer matchades sedan var och en med tre individer från befolkningsregistret, av samma kön och ålder men utan melanom. Därefter samlade forskarna via enkäter in information huruvida de var tatuerade och reglerade för andra faktorer som exempelvis solvanor, solarieanvändning och hudtyp. På så sätt kunde de uppskatta risken för melanom hos individer med tatueringar, jämfört med icke-tatuerade personer och samtidigt säkerställa att resultatet inte berodde på andra skillnader så som sol- och solarievanor.

– När vi tog hänsyn till dessa faktorer såg vi en ökad relativ risk bland tatuerade personer. Av deltagarna som haft melanom var 22 procent tatuerade, jämfört med 20 procent i kontrollgruppen, fortsätter Emelie Rietz Liljedahl, biträdande forskare i toxikologi vid Lunds universitet.

Detta gäller på gruppnivå och inte på individnivå.

– Resultatet tyder på att tatueringar skulle kunna vara en riskfaktor för melanom, men det behövs ytterligare studier innan det går att uttala sig om orsakssamband, understryker Christel Nielsen.

När tatueringsfärg sprutas in i huden uppfattar kroppen den som ett främmande ämne, vilket gör att immunförsvaret aktiveras. Färgpigmenten kapslas in av immuncellerna som dels håller dem på plats och dels, via lymfvätskan, transporterar dem till lymfkörtlarna.

– Azopigment är de vanligaste organiska färgämnena i tatueringsfärg. Det kan vara en potentiell risk eftersom man sedan tidigare vet, att de kan brytas ner till skadliga kemikalier som kan orsaka cancer. Speciellt gäller det vid exponering för UV-strålning från solen, solarier eller laserbehandlingar, säger Emelie Rietz Liljedahl.

Fram till 2022 har marknaden för tatueringsfärg varit relativt oreglerad, men då trädde ett tillägg till EU’s kemikalielagstiftning (REACH) i kraft och införde koncentrationsgränser för kemikalier i tatueringsfärg. Men trots det visar marknadskontroller att färgen fortfarande kan innehålla giftiga kemikalier över gränsvärdena, berättar Emelie Rietz Liljedahl.

– Parallellt med att myndigheterna fortsätter arbetet med att reglera marknaden, behöver vi förstå vilka mekanismer som gör att tatueringar eventuellt kan öka risken för cancer. Som epidemiologer är vår roll att hitta mönster i befolkningen. Nu behövs uppföljande studier som undersöker varför de här mönstren uppstår, säger Christel Nielsen.

Den stadigt ökande tatueringstrenden gör att resultaten från studien är mer relevanta nu än någonsin ur ett folkhälsoperspektiv. Tillsammans med forskarnas tidigare fynd om en möjlig koppling mellan tatueringar och lymfom – men avsaknaden av ett samband med skivepitelcancer i huden, tar den nya studien ett steg längre i förståelsen av hur tatueringar kan påverka vår hälsa.

– Våra resultat tyder på att det kan vara något som händer i immunförsvaret och därför går vi nu vidare och fortsätter utforska möjliga samband mellan tatueringsexponering och autoimmuna sjukdomar, som psoriasis och sköldkörtelsjukdom där också immunförsvaret är inblandat, avslutar Christel Nielsen.

Publikation
Does tattoo exposure increase the risk of cutaneous melanoma? A population-based case-control study, European Journal of Epidemiology, 2025

DOI: 10.1007/s10654-025-01326-6

Kontakt
Christel Nielsen, docent och forskare i epidemiologi vid Lunds universitet, christel.nielsen@med.lu.se + 46 46 222 17 98.
Emelie Rietz Liljedahl, biträdande forskare i toxikologi, Lunds universitet. emelie.rietz_liljedahl@med.lu.se +46 46 222 16 84.

Anslagsgivare
Forte, Magnus Bergvall foundation, Crafoord foundation



Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet: Anna Hellgren, 076-831 8923, anna.hellgren@med.lu.se

Lunds universitet grundades 1666 och rankas återkommande som ett av världens främsta lärosäten. Här finns cirka 47 000 studenter och drygt 8 800 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Prenumera på vårt nyhetsbrev Apropå! där några av våra drygt 5 000 forskare kommenterar aktuella händelser: https://www.lu.se/kategori/nyhetsbrevet-apropa

Taggar: