Publicerad 26 nov 2025 kl 13.21
Gråsälens mjölk är rena supermjölken – och kan ge oss både bättre bröstmjölksersättning och friskare magar. Det visar en ny studie.
– Gråsälens mjölk är extraordinär, säger Daniel Bojar, lektor i bioinformatik vid Göteborgs universitet.
Sälmjölken kan vara mer potent än människors bröstmjölk.
Foto: Bildagentur Zoonar GmbH / Shutterstock
Öppna bild i helskärm
Under gråsälens intensiva 17 dagar långa diperiod måste ungarna snabbt bygga upp immunförsvar och matsmältning för livet i Nordatlanten. Just därför misstänkte forskarna att mjölken skulle vara något utöver det vanliga – och fick rätt.
Forskarna samlade mjölk från vilda gråsälar utanför Skottlands kust och kunde med avancerad teknik kartlägga mängder av sockermolekyler.
Den internationella studien, ledd av Göteborgs universitet och Chalmers, är publicerad i Nature Communications och visar att sälmjölk har cirka 33 procent fler sockerarter än mänsklig bröstmjölk.
– Vi identifierade 332 olika sockermolekyler, eller sockerarter, jämfört med cirka 250 i bröstmjölk. Två tredjedelar var helt okända tidigare, säger Daniel Bojar.
Skyddar mot virus och bakterier
Sälmjölken förändras i takt med att ungarna växer, precis som hos människor. Mjölken är rik på oligosackarider, en sorts socker som skyddar mot virus och bakterier och ger sälungarna en flygande start.
– Sockerarterna binder till olika proteiner som används i till exempel immunförsvaret. Vi har testat de nyupptäckta sockermolekylerna på mänskliga immunceller och ser att de kan reglera cellernas respons på olika hot. Fynden tyder på att vilda marina däggdjur, som utsätts för extrema miljöbelastningar och hög exponering för yttre faror, har utvecklat en komplex mjölk för att skydda sina snabbt växande ungar, säger Daniel Bojar.
Flera av de nyupptäckta molekylerna visade stark förmåga att skydda mot bakterier och att styra mänskliga immuncellers respons. I förlängningen kan de därför bli värdefulla tillskott i bröstmjölksersättning – eller som stöd för vuxnas tarmflora.
– Studien lyfter fram den outnyttjade biomedicinska potentialen som döljer sig i understuderade vilda arter… Vi kommer fortsätta. Vi har modersmjölk i frysen från ytterligare 20 däggdjur, säger Daniel Bojar.