Händelserna i Washington innebär att Donald Trump fokuserar mer på inrikespolitik än på fredsförhandlingar i ett annat land. Turkiets roll kan bli intressant, tror Pekka Haavisto.
Bild: NIKLAS TALLQVIST
Inbäddat innehåll
Ändra inställningar
Finlands tidigare utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) har med bestörtning följt med den senaste veckans utveckling kring fredsförhandlingarna för Ukraina.
Plötsligt lade USA och Ryssland fram ett 28-punkters förslag till avtal, utan att ha tagit med Ukraina eller Europa i processen.
– Det är mycket svårt att förstå, säger Haavisto i senaste avsnittet av HBL-podden Veckan.
– Det var tydligt att också de ukrainska parlamentarikerna hade svårt att förstå och acceptera att det förts diskussioner om fredsavtal utan deras påverkan, och utan president Zelenskyj.
Annons
Nu har diskussionerna gått vidare i Genève med Europa och Ukraina.
Annons
– Om det var 28 punkter i planen först har vi hört att det kanske är 19 punkter nu. Men det är förstås jättesvårt att hantera en process där det först förs en diskussion med Ryssland, och sedan en annan med Europa och Ukraina.
Pekka Haavisto har lång internationell erfarenhet av fredsmedling och konfliktlösning och säger att det försvårar processen avsevärt att den är så splittrad.
I och med den senaste utvecklingen i Washington och skotten mot nationalgarden kommer Donald Trumps fokus dessutom nu att vara mer på inrikespolitik.
En intressant möjlighet till framsteg är om något annat land kan få en större roll i fredsprocessen, så den inte bara ligger i USA:s händer. En aktör som flera har sett som lovande är Turkiet.
Också Haavisto tar upp Turkiets försök till fredsmedling i Istanbul våren 2022.
– Jag har hela tiden sagt att en av möjligheterna är att fortsätta de diskussioner som inleddes i Istanbul vårvintern 2022, och som kanske är de enda realistiska diskussionerna som förts, säger Haavisto.
Han tror på Turkiets roll i processen framöver.
– De har kontakt både till Moskva och till Kiev.
De centrala stötestenarna i diskussionen för Ukrainas och Europas del är desamma som de varit hela tiden: Ukrainas rätt att bestämma om sina gränser och om sin politik, som framtida medlemskap i EU och i Nato.
När det kommer uttalanden från Europa om stora krav på Ryssland säger han med erfarenhet att en del ska ses som strategisk kommunikation.
Annons
Efter mötet med EU:s utrikesministrar på onsdagen sa utrikesminister Elina Valtonen (Saml.) att den ryska försvarsmakten begränsas eftersom Ryssland fortsätter utgöra ett hot också i framtiden.
Annons
– Man säger hur saker borde vara, i en optimal värld. Realismen är att man måste hitta någon slags kompromisslösning, säger Haavisto om fredsförhandlingar överlag.
Bild: NIKLAS TALLQVIST
Han blir mer positiv till framsteg i förhandlingarna så fort mediebruset kring dem avtar. Kraftiga uttalanden från olika sidor, det han kallar ”big statements”, behöver inte betyda framsteg för förhandlingarna.
– Om det kommer en dag utan nyheter om processen är jag mycket nöjd. Då tänker jag att det kanske är seriösa fredsförhandlingar på gång nånstans.
Hur optimistisk vågar du vara själv på att vi närmar oss någon lösning?
– Tidtabellen är mycket svårt att säga något om. Men en dag ska freden förstås komma. Om man tänker på Ukraina så kan de inte fortsätta hur länge som helst med de här resurserna och det här stödet. Det är mycket viktigt att vi visar så stark solidaritet som möjligt nu.
I poddavsnittet hör du Haavisto tala också om Donald Trumps medietaktik, samt om ytterhögerns hot mot Europas enighet kring Ukraina.
Podden Veckan görs av Marianne Sundholm som varje vecka ger lyssnarna en fördjupning i något av HBL:s stora nyhetsämnen. Du kan lyssna på poddarna gratis på hbl.fi/poddar samt via audiotjänster som Spotify eller Apple Podcasts.