Av Carina Nilsson
Skogsägarna upplever den högsta lönsamheten på tio år visar Ludvig & Co:s rapport Skogsbarometern.
Över tid har det alltid varit en god affär att äga skog, men på sågverkssidan är det tuffare och mer tvära kast, säger Leif Nilsson som både är skogsägare och sågverksägare i Ekeryd strax utanför Vivljunga, nära Hallandsgränsen.
Som skogsägare upplever Leif Nilsson goda tider men som ägare till sågverket Ekeryds trä, strax utanför Vivljunga, upplever han lite tuffare tider. Foto: Carina Nilsson
Leif Nilsson beskriver sig med glimten i ögat som en som har alla bokstavskombinationer utom I och Q. Men det stämmer knappast. Förutom att bedriva skogs- och jordbruk är han en av eldsjälarna i Vivljungas brandvärn och han har också anlagt ett eget (och Markaryds enda) flygfält på gårdens mark. Sågverket, Ekeryds trä, har investerat i modern teknik och han har även utökat skogsinnehavet efterhand som grannfastigheter har blivit till salu. Två barn jobbar i familjeföretaget som sammanlagt har sex anställda.
Leif bekräftar på många sätt bilden av den genomsnittlige skogsägaren, som ges i Skogsbarometern berättar Annika Granquist på Ludvig & Co som presenterade rapporten tillsammans med Markaryds och Laholms sparbank.
Det är många skogsägare som har ägt sin skog i flera generationer och många skogsägare väljer att investera i mer skog, framför fonder och aktier. Många fastigheter kommer aldrig ut på marknaden och drygt sex av tio har inga lån alls på sina skogsfastigheter.
Skogsägarna är också väldigt nöjda. 68 procent upplever en god lönsamhet, vilket är den högsta siffran på 10 år. 62 procent tror på en fortsatt god lönsamhet och 55 procent tror att priserna på skogsfastigheter kommer att stiga de kommande tre åren.
Över tid har det alltid visat sig lönsamt att äga skog och trä är ett fantastiskt material som kan användas till så mycket. Men skogsbruket är också en livsstil för många. För min egen del finns det inget bättre än att ta en kopp kaffe och en macka efter ett par timmars jobb ute i skogen, säger Leif Nilsson.
På sågverkssidan är det dock lite tuffare. Efter en topp med väldigt höga priser under pandemin gör lågkonjunkturen att hushåll och företag håller i pengarna.
Räntan, Trumps tullar och den allmänna osäkerheten gör att det byggs väldigt lite, och få vågar satsa. Många vanliga Svenssons har inte heller råd. Men trots det fortsätter de stora bolagen att köpa in till höga priser och bygger lager vilket gör att de kan få stora problem. Vi som är mindre kan alltid göra annat när efterfrågan dämpas, säger han och fortsätter:
Det är bättre att vara skogsägare än sågverksägare just nu men samtidigt hänger de båda tätt ihop.
De mindre sågverksägarna är också viktiga för konkurrensen menar Leif.
Har vi bara stora sågverk så blir det för få som styr priset. I norr är det mycket lägre priser än i söder på grund av detta, säger Leif Nilsson.
Förutom virkespriserna så är det egentligen bara äganderätten som oroar skogsägarna i undersökningen.
Vi ska ta hand om vår miljö, absolut, men det får aldrig bli för krångligt och för många EU- direktiv, det är redan idag väldigt omfattande kontroller, säger Leif Nilsson.
Christer Henningsson som är företagsrådgivare på Markaryds sparbank håller med om det.
Det ser väldigt olika ut i vårt 200 mil avlånga land. Många av de finaste och mest välskötta skogarna och miljöerna vi har, de finns på grund av tidigare lagbrott vi hade inte haft så mycket lövskog som vi har i södra Sverige utan det, säger han.
Fakta: Skogsbarometern bygger på intervjuer med 750 slumpvis utvalda fysiska skogsägare som får ge sin syn på skogsägande, marknaden och konjunkturen. Undersökningen gjordes i oktober 2025.
Det finns 309 000 fysiska skogsägare i Sverige som tillsammans äger 11,3 vilket motsvarar hälften av Sveriges produktiva skogsmark.
Rapporten presenterades av representanter för Ludvig & Co samt Markaryds och Laholms sparbanker.