Medan det danska försvaret av Grönland byggde på patruller med hundspann, hade USA kärnvapen på ön.
Efter befarade hot från Ryssland, Kina – och Donald Trump – storsatsar nu regeringen i Köpenhamn för att öka sin militära närvaro.
Men vad tycker grönlänningarna om upprustningen?
Bild: Ebrahim Noroozi/TT-AP
Det danska patrullfartyget Knud Rasmussen avtecknar sig genom diset, besättningen har ankrat i Nuukfjorden, på spaning efter ett litet störtat flygplan. Det är senhöst, och fjorden blir allt isigare.
Krigsskepp har blivit en vanligare syn här på Grönland, och de ägnar sig allt mer åt att öva för krig. Tiden när Arktis kallades för lågspänningsområde är över.
I somras har militära fartyg från Frankrike och Tyskland övat tillsammans med den danska flottan här omkring.
Drygt trehundra kilometer norrut, kring Kangerlussuaq vid kanten av inlandsisen, har skotten ekat mellan de höga bergen och utmed fjordarna när franska och danska soldater övat strid. Också det svenska hemvärnet har varit här och tränat på att försvara flygplatsen.
Annons
Bild: Andreas Altenburger/Lehtikuva-AFP
Annons
Stridsflyg har flugit över inlandsisen och bergen och övat lufttankning. Danska F-16 plan var här både i juni och i september. Det var elva år sedan de flög över Grönland senast.
– Det är en brytningstid. Vi har aldrig haft så stora övningar häruppe förr, säger Danmarks högste militär på Grönland, generalmajor Søren Andersen.
– Vi har sett en ändring av det säkerhetspolitiska läget under de senaste två-tre åren, säger han.
– Vi har börjat se kinesiska fartyg i Arktis, som vi inte har sett förut. Vi ser ryska och kinesiska fartyg samarbeta.
Søren Andersen säger att även om det inte finns något militärt hot mot Grönland nu, kan det uppstå ett när Rysslands krig mot Ukraina tar slut.
– Alla arktiska stater som ligger nära Ryssland bygger upp sina försvar, konstaterar han.
Grönland är ett självstyrande land inom det danska kungariket, men försvars- och säkerhetspolitiken sköts från Danmark. De danska militära resurserna här har dock inte varit särskilt stora. Det är 140 militärer stationerade på Grönland. Det finns också sju krigsfartyg som är isgående, men de brukar inte vara här samtidigt. Dessutom finns det ett spaningsflyg, mindre patrullbåtar och några helikoptrar. Och så hundslädarna förstås, de sex spannen i Siriuspatrullen som ska övervaka nordöstra Grönland.
USA har ända sedan andra världskriget haft ett starkt militärt grepp om Grönland. Ett avtal ger USA frihet att etablera militära baser på den danska ön under obestämd tid.
Bild: Lena Skogberg
Annons
Annons
USA hade under Kalla kriget tusentals soldater här, man byggde 13 baser och placerade utan grönlänningarnas vetskap kärnvapen på ön. Efter Kalla kriget rustade USA ner och nu finns det bara en amerikansk bas kvar, Pituffik Space Base högt upp i nordväst.
Där finns omkring 150 amerikanska soldater, något fler än de danska. Det var till Pituffik USA:s nyvalde vicepresident och hans hustru reste i slutet av mars och kritiserade Danmark för att ha underinvesterat i säkerhetsarkitekturen på ön. JD Vance sade att Grönland skulle få det bättre med USA som partner, istället för Danmark.
Søren Andersen säger att Arktisk kommando har ett bra samarbete med USA på Grönland, med en dansk officer stationerad hos amerikanerna på Pituffik Space Base.
– Vi samarbetar som vi alltid har gjort, det ändras inte. Vi har arbetat med USA de senaste årtiondena i Irak, Afghanistan och Bosnien och det kommer vi att göra om tio år också.
Danmarks regering har, sedan Donald Trump i december sade att USA måste äga och kontrollera Grönland, lagt fram två stora försvarspaket för Arktis i år, värda omkring 5,5 miljarder euro.
– Det handlar om att ha en trovärdig avskräckning. Vi köper fler stridsflyg, stärker det markbaserade luftförsvaret och skaffar långräckviddiga precisionsvapen, säger generalmajoren och fortsätter sin uppräkning över nya vapen och system en lång stund.
Arktisk Kommando ska också få ett större högkvarter här i Nuuk. I dag ligger det nära fiskehamnen, i en blå träbyggnad. Det finns inte ens ett staket runt. När man passerat vakten möts man av en hall med ett isbjörnsskinn på väggen.
Annons
Förr uppmanade kommandot sina anställda militärer att gå civilklädda när de är ute på stan för att inte väcka oro. Nu vill de istället öka sin närvaro. Det har väckt kritik hos en del grönlänningar. En av landets två ledamöter i Folketinget, Aki-Matilda Høegh-Dam, har till exempel kritiserat Danmark för att göra Nuuk till ett militärt mål.
Annons
Bild: Evgeniy Maloletka
Den minister i Grönlands regering som ansvarar för utrikespolitik, Vivian Motzfeldt, har däremot sagt att det behövs en militär upprustning för att bevara avspänningen på Grönland. Regeringen i Nuuk har varit med i beslutsprocessen.
Förra torsdagen träffade USA:s nye ambassadör i Danmark för första gången utrikesminister Lars Løkke Rasmussen i Köpenhamn. När Donald Trump nominerade ambassadören underströk han att USA måste äga och kontrollera Grönland. Den danske värden underströk återigen att det går en röd linje vid kungariket Danmarks territoriella integritet.
Spänningarna mellan de tidigare så nära allierade Danmark och USA när det gäller Grönland har inte släppt.
Bild: Lena Skogberg
Naaja Nathanielsen är närings- och justitieminister i Grönlands regering, och tillhör vänsterpartiet Inuit Ataqatigiit (IA). Hon har suttit i de två senaste regeringarna och förefaller tala fritt ur hjärtat när hon möter en grupp nordiska journalister på studiebesök i Nuuk. Hon vill samarbeta mer med amerikanerna.
Annons
– Vi behöver kanske förklara för Trumpadministrationen att vi redan har mycket samarbete och partnerskap. Vi är sammanlänkade på många sätt och de har egentligen redan rätten att göra vad de vill, det finns regler sedan gammalt om att de kan bygga militärbaser här om de vill, säger hon.
Frågan är då varför Donald Trump ändå säger att han vill ha kontroll över Grönland. Naaja Nathanielsen ser ideologiska skäl bakom kraven.
Annons
– Jag tror att det finns grupper i USA som vill att landet ska växa rent fysiskt.
Bild: Christian Klindt Soelbeck/Lehtikuva-AFP
Den grönländska ministern säger att hennes land under mer än hundra år har varit intressant för USA.
– Vi är definitivt en del av deras nationella säkerhetsintresse och säkerhetssfär. Vi kan inte göra vad helst vi vill, därför att amerikanerna kommer att hålla ögonen på vad som händer på Grönland. Det är inte nytt för oss, vi har sett det under många årtionden. Det nya är att president Trump säger det högt.
Naaja Nathanielsen tycker att grönlänningarna har en mer nyanserad bild av USA än vad danskarna har.
– Om du frågar majoriteten på Grönland så är de glada över alliansen med Kungariket Danmark och ser sig själva som en del av det för många år framöver. Men det finns en växande ambition här att bli mer självständiga i en eller annan form.
I Kangerlussuaq lyfter ett danskt spaningsflyg ute på landningsbanan i den nollgradiga luften. Det har ljusnat, efter en natt med spelande norrsken. På anslagstavlan i den civila delen av flygplatsen sitter ett varningsmeddelande från veckan innan. Vandrare och jägare uppmanas att bokstavligen se upp för fallskärmssoldater och militär utrustning som släpps ner från militärt flyg.
Tiden då Danmarks försvar av Grönland till stor del byggde på hundslädepatruller är över.
Grönland
Grönland är världens största ö. Nästan 80 procent av ytan är täckt av is.
Ön har cirka 56.600 invånare. Omkring 19 600 av dem bor i huvudstaden Nuuk.
Grönland är en del av kungariket Danmark, men har en hög grad av självstyre, som senast utvidgades 2009. Självstyret omfattar dock inte utrikes- och säkerhetspolitik samt valutapolitik.
Det officiella språket är grönländska, som talas av majoriteten av befolkningen. En mindre andel av befolkningen är tvåspråkig med danska som det andra språket.