Sverige är det mest jämställda EU-landet enligt en kartläggning av det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). Jämställdheten mäts utifrån indikatorerna arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Inom områdena arbete och makt har Sverige bäst resultat. Men utrymme för förbättring finns inom området tid, där kvinnor i Sverige i större utsträckning tar ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det har även skett en negativ utveckling när det gäller andelen kvinnor som har politiska uppdrag.
Det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) tar varje år fram en kartläggning av hur jämställda EU-medlemsstaterna är enligt en skala mellan 1 och 100 poäng, där 100 poäng innebär total jämställdhet. Sverige får bäst resultat i årets kartläggning med ett samlat indexvärde på 73,7 poäng. Genomsnittet för EU-länderna är 63,4 poäng vilket innebär en ökning för hela unionen med 10,5 poäng sedan 2010. Trots denna ökning bedömer EIGE att det kommer ta ytterligare minst 50 år för EU att bli helt jämställt.
Sverige har rankats som det mest jämställda EU-landet sedan 2010 och får i år bäst resultat inom områdena arbete och makt. Inom arbete mäts bland annat i vilken utsträckning kvinnor och män deltar i arbetslivet och inom makt mäts jämställdhet inom bland annat politik och ekonomi. Även om Sverige rankar högt inom området makt har området försämrats något sedan 2020, en minskning med 0,8 poäng, vilket innebär att färre kvinnor har politiska förtroendeposter.
– Det är glädjande att Sverige fortsätter ha ledartröjan när det gäller jämställdhetsarbetet i Europa. Samtidigt finns det stora utmaningar kvar att hantera. Inte minst när det gäller mäns våld mot kvinnor och kvinnors roll som projektledare för vardagslivet. Det är också oroande att andelen kvinnor som engagerar som politiskt minskar, säger jämställdhetsminister Nina Larsson.
Vardagslivet ett förbättringsområde
Ett utvecklingsområde för Sverige är området tid – här hamnar Sverige på 23:e plats i EU. Inom detta område mäts fördelning av tid mellan betalt arbete, omsorg och sociala aktiviteter. Sveriges resultatet beror främst på att kvinnor får ta mer ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet och att de i mindre utsträckning har möjlighet att delta i sociala aktiviteter.
Det finns exempelvis skillnader när det gäller i vilken utsträckning kvinnor och män tar hand om barn: 41,7 procent av kvinnorna och 22,9 procent av männen i ålder 16–74 år uppger att de tagit hand om barn mer än 35 timmar under en vecka. Enligt kartläggningen deltar kvinnor också i mindre utsträckning i sociala aktiviteter eller fritidsaktiviteter utanför hemmet. Här uppger 26,2 procent av kvinnorna och 43,1 procent av männen i samma åldersspann att de lagt tid på sociala aktiviteter under en vecka.
Att det ska vara en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet är ett av de jämställdhetspolitiska delmålen. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor.
Artikel: Ekonomisk jämställdhet – en fråga om rättvisa och en bra investering för Sverige
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor
EIGE undersöker också området mäns våld mot kvinnor men det är inte en del av den övergripande indexet då det inte finns någon enhetlig EU-statistik inom detta område. Resultatet presenteras i stället separat och kartläggningen baseras endast på 12 länder.
Sveriges resultat inom området mäns våld mot kvinnor är 37,4 poäng vilket är högre än genomsnittet för de 12 deltagande EU-länderna. Poängen mäts på en skala mellan 1 till 100, där 1 innebär inget våld och 100 mycket utbrett och allvarligt våld mot kvinnor.
Arbetet mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen genomför en rad åtgärder för att bekämpa våld, förtryck och utnyttjande.
Arbetet mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck