Publicerad 2025-12-03 08.40
share-arrowDela
unsaveSpara
expand-left
helskärm
EU-kommissionen ger dubbla förslag till att lösa Ukrainas pengabehov. Mångmiljardlån ska ges med antingen EU-budgeten eller frysta ryska tillgångar som säkerhet.
Minst 985 miljarder kronor utlovas.
Vid EU:s nästa toppmöte den 18 december hoppas EU-kommissionen att medlemsländerna ska ha bestämt sig om vägen vidare.
– Ukraina står vid ett avgörande vägskäl. Vi kan utrusta dem med medel att försvara sig själva och föra fredsförhandlingar från en styrkeposition, säger kommissionsordförande Ursula von der Leyen på en presskonferens i Bryssel.
Förslagen är överraskande nog dubbla.
I stället för att som väntat bara föreslå ett lån som bygger på de ryska statstillgångar som finns frysta i Europa på grund av kriget, föreslår kommissionen som alternativ även ett lån där i stället EU-budgeten används som säkerhet.
Nackdelen med det är att i så fall måste beslutet tas med enhällighet. För de ryska tillgångarna räcker det med så kallade kvalificerad majoritet.
Måste gå vidare
Huvudspåret är därför att använda de frysta tillgångarna.
Tanken är att hjälpa Ukraina med totalt 90 miljarder euro (motsvarande 985 miljarder svenska kronor). Det ska täcka två tredjedelar av Ukrainas behov och delas upp i 45 miljarder 2026 och lika mycket året därpå.
Pengarna lånas från tillgångar som löpt ut och förvandlats till kontanta medel. Ryssland kommer visserligen att ha kvar sin fordran på pengarna – även om det uttalade målet är att pengarna i slutändan ska ses som ett krigsskadestånd till Ukraina.
Sverige är för.
– Vi välkomnar förslaget. Sveriges linje har varit och fortsätter att vara att det mest rättvisa och rimliga är att ta de frysta ryska tillgångarna, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) efter ett Natomöte i Bryssel på onsdagen.
Ilska i Belgien
Belgien, där merparten av de ryska pengarna finns, har starkt motsatt sig planerna av oro för att ställas inför tuffa skadeståndskrav från Ryssland. Landet har krävt skriftliga garantier om att risken måste delas – och fått gehör av många.
– Jag hoppas att vi ska kunna ge Belgien de garantier som de behöver för att frigöra de här pengarna. Jag tycker de har legitima invändningar, säger Malmer Stenergard.
Att däremot helt köra över Belgien i en omröstning tror hon inte på – även om det vore juridiskt möjligt.
– Politiskt skulle jag säga att det vore en omöjlighet, anser utrikesministern.
För att lugna Belgien föreslås även en rad ytterligare åtgärder om förbud mot att skicka tillbaka frysta pengar och kring förlängningar av frysningar och sanktioner.
FAKTAFrysta ryska statstillgångar i EU
Enligt EU-kommissionens beräkningar finns totalt 210 miljarder euro i frysta ryska statstillgångar i EU.
Merparten – 185 miljarder – finns hos värdepappersinstitutet Euroclear i Belgien. Övriga 25 miljarder finns på andra institut i landet, men också i bland annat Frankrike. Även i Sverige finns en mindre summa – dock endast omkring 120 000 kronor.
Av tillgångarna vill EU-kommission nu öronmärka 45 miljarder euro för återbetalning av tidigare lån som Ukraina fått genom en uppgörelse inom G7 i fjol. 90 miljarder föreslås bli utlånade till Ukraina under 2026 och 2027, vilket lämnar 75 miljarder tillgängliga för eventuella framtida behov för landet.
Källa: EU-kommissionen, utrikesminister Maria Malmer Stenergard.
Läs mer