Mer än 34 miljoner är arbetslösa i OECD-länderna och nästan var femte arbetslös är långtidsarbetslös. Samtidigt fortsätter arbetsgivare inom sjukvård, utbildning, vård och digitala branscher att kämpa för att tillsätta vakanser, något utbildningsprogram för arbetslösa skulle kunna bidra med att lösa.
TUAC varnar för att regeringar sviker arbetstagare då investeringarna i den aktiva arbetsmarknadspolitiken nu är nere på den lägsta nivån med tillgängliga OECD-genomsnitt från 2004 till 2023. Siffror från OECD visar att utgifterna sjönk till 0,41 procent av BNP 2023, medan investeringarna i utbildning för arbetslösa har sjunkit med 30 procent sedan 2010.
Sverige har gått från toppskikt till bottenskikt
– I en tid då arbetsmarknaderna står inför en stor omvandling på grund av digitalisering och den gröna omställningen, skär regeringar ner på just de program som hjälper arbetstagare att anpassa sig. Detta är rakt bakvänt – vi måste öka investeringarna i utbildning, inte ta bort dem, säger Veronica Nilsson, TUAC:s generalsekreterare.
Särskilt allvarlig har nedgången varit i Sverige som tidigare legat i toppskiktet globalt vad gäller satsningar på arbetsmarknadspolitik. I Sverige minskade utgifterna för utbildning från närmare 1 procent av BNP 1992 till bara 0,06 procent 2022. Även Tyskland, Danmark, Norge, Kanada, Irland och Nya Zeeland har sett minskningar.
Offentliga utgifter för utbildning av arbetslösa 1992-2022. Källa: TUACParadigmskifte i utbildning för arbetslösa
Adnan Habibija är Senior Policy Advisor på TUAC och rapportens författare. Han menar att det är anmärkningsvärt att Sverige numera satsar så lite resurser på utbildning för de arbetslösa i jämförelse med tidigare samt med andra jämförbara OECD-länder.
– Det är ett paradigmskifte som har skett. Arbetslöshet sågs tidigare som ett samhällsansvar för att det var lönsamt både för individen och samhället att folk var i arbete, men idag ser man istället arbetslöshet som ett individuellt problem, säger han.
Sverige har sänkt ambitionsnivån mest av alla
Rent siffermässigt har Sverige sänkt ambitionsnivån allra mest när det gäller utbildning för arbetslösa och numera ligger landet lägre än snittet i OECD och prioriterar andra åtgärder från den arbetsmarknadspolitiska verktygslådan, såsom subventionerade anställningar.
När man analyserar statistiken är det slående hur mycket Sverige har minskat sina utgifter för arbetsmarknadspolitiken i allmänhet och arbetsmarknadsutbildningar för arbetslösa i synnerhet i jämförelse med andra europeiska länder. Arbetslösheten i Sverige är dessutom betydligt högre än i jämförbara länder. Mot den bakgrunden borde Sverige satsa mer än andra och inte mindre, anser Adnan Habibija.
– Sverige ligger i strykklass när det gäller utbildning för arbetslösa, säger han.
Han menar att det är skadligt att arbetslösa inte får den hjälp som de behöver på arbetsmarknaden, både utifrån ett individperspektiv och för att det spär på klyftorna i samhället, men också ur ett arbetsgivarperspektiv.
– Det är stor brist på arbetskraft inom exempelvis sjukvården, äldreomsorgen och delar av tillväxtindustrin som går jättebra. Att inte satsa på arbetsmarknadsutbildningar hämmar Sveriges sysselsättning men också tillväxt.
Utbildning borde ses som en investering
Han tycker inte att man ska se arbetsmarknadsutbildningar som en kostnad i statens budget utan som en investering eftersom fler jobb bidrar till högre skatteintäkter. Om vakanstiderna för att tillsätta jobben minskas kan det efter några år bli en plusaffär för staten.
– På några års sikt får väldigt många av de som genomgår utbildningar jobb och de får dessutom förhållandevis väl betalda jobb än om de hade deltagit i andra insatser. Utbildningar är bra både för produktivitet och statskassan, säger Adnan Habibija.
Idag är det ungefär 6000 personer som genomgår Arbegtsförmedlingens arbetmarknadsutbildningar. Uvärderingar har visat att dessa kortare utbildningar många gång leder till jobb och högre inkomster genom livet. På 1990-talet låg motsvarande siffra under flera år på över 50 000.
– Från att vara ett land som prioriterar rustande insatser för arbetslösa har Sverige blivet ett land som försöker stimulera sysselsättning genom att göra människor mer fattiga och utsatta. Genom lägre ersättningar pressas arbetslösa till första bästa jobb, säger Adnan Habibija.
Österrike satsar istället
Rapporten visar att det finns länder som gör tvärtom och satsar mer pengar på arbetsmarknadspolitiska utbildningar över tid. Hit hör exempelvis Österrike, Belgien och Luxemburg. Österrike lägger nästan 0,5 procent av BNP på det här området, vilket är stor skillnad mot Sveriges 0,06 procent.
– Österrike är ett intressant exempel som har insett vikten av att rusta arbetslösa, men det räcker även med att gå till Danmark för att dra lärdomar, säger Adnan Habibija.
Enligt TUAC är de lägre investeringarna ekonomiskt kontraproduktiva. Detta eftersom forskning visar att utbildningsprogram ger positiva effekter på sysselsättningen inom två till tre år och därutöver ofta leder till bättre betalda och mer produktiva arbeten. Investering i väl utformade utbildningsprogram minskar också bristen på arbetskraft samt förebygger inflationsdrivande lönebildning.
Sverige har högre arbetslöshet
Arbetslösheten i Sverige är idag runt 9 procent, vilket är högre än i länder som Danmark och Österrike, Tyskland, Nederländerna och Norge. I relation till detta behövs en betydande satsning på utbildningar som kan få fler i arbete.
– På grund av den snabba tekniska utvecklingen, en åldrande befolkning och den nödvändiga gröna omställningen är vi i stort behov av mer yrkesutbildningar riktade till framtidens jobb. Utvecklingen går så snabbt att utbildningar som var aktuella för 10-15 år sedan kanske inte är särskilt relevanta idag, säger Adnan Habibija.
Utbildningar till framtidsyrken
Några yrkesinriktningar där arbetsmarknadsutbildningarna skulle kunna fylla en viktig funktion är vindkrafttekniker, solcellsmontör och batteritillverkare inom fordonsindustrin.
– De jobben fanns inte för 20 år sedan och är man arbetslös idag och har jobbat i industrin kan det vara svårt att få de jobben. Det är därför det är så viktigt att det finns utbildningar som leder till att man får de växande jobben. Problemet idag är bara att utbildningarna inte erbjuds i tillräcklig omfattning. Med rätt satsningar från politikens sida tror jag att detta skulle vara uppnåeligt att lösa, säger Adnan Habibija.
Men kan man verkligen utbilda Sveriges arbetslösa till att arbeta inom äldreomsorg, vindkrafttekniker, solcellsmontör och batteritillverkare? Alla människor har kanske inte ens gått ut grundskolan eller kan svenska?
– Det kan man absolut! Gruppen arbetslösa är heterogen och därför behövs en bred palett av insatser, däribland såväl korta som längre utbildningar. Utbildningen för solcellsmontör är till exempel praktiskt inriktad och bara några månader lång. Utbildningar för jobb inom äldreomsorgen och industrin är i regel längre. Med en så hög arbetslöshet som Sverige har bland grupper med både kortare och längre utbildningsbakgrund borde det vara möjligt att anvisa lämpliga deltagare till utbildninar med olika inriktningar och längd, säger Adnan Habibija.
Att utöka yrkesutbildningar, prioritera stöd till långtidsarbetslösa och anpassa utbildningsprogrammen till de faktiska behoven på arbetsmarknaden är den väg Sverige behöver gå för att fler arbetslösa ska komma i jobb.