Regeringen går vidare med förslaget om att kunna återkalla medborgarskap. Samtidigt blir det också tuffare regler för de utländska medborgare som skall utvisas, men där det av olika anledningar inte gått att fullfölja utvisningen.

Att göra det möjligt att återkalla medborgarskap har varit en kontroversiell tanke, och i en idealsituation något som inte borde vara möjligt. Ett medborgarskap skall inte kunna vara som vilket medlemskap i en förening som helst. Det skulle nedvärdera själva medborgarskapet.

Å andra sidan så är just den lättvindighet och kravlöshet som Sverige under lång tid haft när vi delat ut medborgarskap orsak till en annan sorts nedvärdering. Vi är där vi är, och problemet med felaktigt utdelade medborgarskap måste åtgärdas. Svenska pass är guld värda vid internationellt resande, men dess ställning har kommit att äventyras allt mer.

I början av året kom en utredning som föreslog att de som fuskat, mutat eller hotat sig till ett medborgarskap skall kunna få det återkallat. Det skulle också gälla de som lämnat oriktiga uppgifter, eller begått särskilt allvarliga brott, som gängkriminalitet eller brott mot rikets säkerhet. Polisen bedömer att det finns runt 1 400 gängkriminella med dubbla medborgarskap som skulle kunna komma i fråga.

Någon enighet i den parlamentariska kommittén blev det inte. Miljöpartiet, Vänstern och Centern sade nej, och Socialdemokraterna följde efter sina stödpartier. Vad S står för nu är oklart. De har flipp-floppat i så många frågor rörande migration och brottsbekämpning att det är svårt att veta.

Det blir upp till bevis för S när frågan efter en ny utredning skall upp i riksdagen. Eftersom medborgarskap är en grundlagsfråga så måste det första beslutet tas före valet. Men även om partiet då skulle rösta ja kan de ändra sig igen efter valet, som de kanske vunnit, då den andra läsningen skall tas. Då är de beroende av sina nej-sägande stödpartier.

Det har också kommit besked om vad migrationsminister Johan Forssell (M) kallat ”en gång för alla slutdaltat” med de utlänningar som begått brott och egentligen skall utvisas, men där det inte alltid är möjligt att verkställa utvisningsbeslutet. I dag får de mer eller mindre automatiskt uppehållstillstånd och kan då bo, arbeta, få tillgång till välfärdstjänster och bidrag, och resa fritt inom EU. Som om inget hade hänt.

Istället skall det bara bli en ”inhibering” av utvisningsbeslutet där vederbörande får anmälningsskyldighet och ej får lämna ett visst område. Den som bryter mot anmälningsskyldigheten skall kunna dömas till högst ett års fängelse. För att få dagersättning motsvarande en asylsökande måste de också bo på något av Migrationsverkets boenden.

Ett stort problem är att många vägrar låta sig utvisas, och då är det många hemländer som vägrar att ta emot sina medborgare. Med de mycket tuffare villkoren så är Forssells förhoppning att fler frivilligt väljer att låta sig utvisas.

Och för de som alltjämt skulle vägra, och därmed sitta länge på flyktingförläggningar, svarar Forssell: ”Den som kommer hit och begår brott väljer samtidigt bort att vara en del av Sverige.” Föredömligt klart och tydligt. Slutdaltat, som sagt.