Först, Helga Bumschs scenografi. Den glömmer man inte i första taget. När en av världens mest lästa romaner, Jane Austens ”Stolthet och fördom”, blir teater i Göteborg är vi fjärran från brittisk 1800-talsrealism. Här sker allt mot en rosaskimrande och ständigt rörlig fond i form av väldiga platåer och en del scener är insvepta i stora skira tygstycken.
Stiliserat, absolut, förstärkt av Lidia Wos lätt maniska koreografi. Men all den vassa dialog som Austens text har, och som bevarats väl i den brittiska dramatikern Robert Shearmans scenversion, tas till vara på bästa sätt i scenbilden. Man tröttnar aldrig på att se den förvandlas.