Publicerad 6 dec 2025 kl 15.26
I februari skadades taket på kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina av en drönare.
En ny inspektion visar nu att skadan är allvarligare än man tidigare trott.
– Skyddet har förlorat sin primära funktion, säger IAEA:s Rafael Grossi till the Guardian.
En drönarexplosion orsakade skador på skyddshöljet i Tjernobyl i februari.
Foto: Ukrainas myndighet för nödsituationer
Öppna bild i helskärmÖppna bild i helskärm
Från ukrainskt håll menar att det var en rysk drönare som i februari orsakade explosionen vid skyddshöljet kring kärnkraftverket i Tjernobyl. FN kunde snabbt konstatera att ingen radioaktiv strålning läckte ut efter attacken och Ryssland förnekar att det ska vara deras drönare som varit inblandad.
Artikeln i korthet
Tjernobyls skydd mot strålning är allvarligt skadat efter en drönarattack.
Skyddet har förlorat sin primära funktion, enligt IAEA.
Omfattande restaurering krävs för att förhindra nya risker.
Visa mer
Men förra veckan var Internationella atomenergiorganet (IAEA) vid kärnkraftverket för en ny inspektion, och det visade sig att skadorna på skyddshöljet lett till att skyddet ”förlorat sin primära funktion”, som IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi uttrycker det.
– Skyddet har förlorat förmågan att stänga inne strålning, säger han enligt the Guardian, som var först med att rapportera om IAEA:s inspektion.
Strålsäkerhetsmyndigheten: ”Inga risker för Sverige”
– Men vi fann också att det inte finns några permanenta skador på höljets fundament eller på övervakningssystemen, förklarar Grossi.
I ett mejl till TT skriver Strålsäkerhetsmyndighetens presstjänst: ”Det finns inga indikationer på ökade utsläpp eller omedelbara risker för allmänheten och inga risker för Sverige”.
Området runt Tjernobyl har varit utsatt sedan Rysslands invasion av Ukraina.
Foto: EFREM LUKATSKY / AP TT NYHETSBYRÅN
Öppna bild i helskärmSkyddet kostade 15 miljarder att bygga
Kärnkraftsolyckan 1986 i Tjernobyl i dåvarande Sovjetunionen – numera Ukraina – är allmänt ansedd som den värsta någonsin, och radioaktiv strålning från olyckan spreds långt över Europa, däribland till Sverige.
Sovjetiska insatser gjordes för att försöka kapsla in strålningen med cement i vad som kallades för en sarkofag, men man bedömde redan då att lösningen sannolikt bara skulle kunna hindra strålning från att sprida sig i ungefär 30 år.
Det nya skyddshöljet som skadades i februari stod klart 2019 till en kostnad av 15 miljarder kronor. Man har försökt att reparera skadorna efter drönarattacken, men IAEA bedömer dem som inte tillräckliga.
– Omfattande restaurering är fortfarande essentiellt för att förhindra fortsatta skador. Och för långsiktig kärnkraftsäkerhet, säger Rafael Grossi.