Kronisk njursjukdom är en av de snabbast växande folksjukdomarna och en stark, men ofta underskattad, riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. Trots detta utgör kronisk njursjukdom ännu ingen tydlig komponent i Sveriges nationella satsningar på hjärthälsa. Som företrädare för svensk njursjukvård vill vi därför uppmärksamma behovet av att inkludera kronisk njursjukdom i en kommande nationell strategi för hjärt-kärlprevention.

Forskningen är entydig: även tidiga stadier av kronisk njursjukdom ökar markant risken för hjärtinfarkt, stroke, arytmier och hjärtsvikt. Nya data som presenterades i Lancet 22 november 2025 visar att kronisk njursjukdom orsakar 11,5 procent av alla globala kardiovaskulära dödsfall – en riskfaktor i paritet med rökning, som uppskattas stå för cirka 10 procent av den globala bördan.

Läs mer: Två läkemedel var bättre än ett mot protein i urinen

Personer med måttligt nedsatt njurfunktion har dessutom lika hög eller högre risk för hjärt-kärlhändelser än många med traditionella riskfaktorer såsom diabetes och hypertoni. Vid en jämförelse innebär kronisk njursjukdom en risk för hjärt-kärlsjukdom som liknar den vid diabetes. Här finns en betydande och underutnyttjad möjlighet till effektiv hjärt-kärlprevention.

Den globala prevalensen av kronisk njursjukdom är 14,5 procent och den har ökat med 3,5 procent sedan 1990 (1). En rad livsstilsfaktorer (ultraprocessad energität mat, stillasittande) och miljöhot (luftföroreningar, plastkemikalier, brist på rent vatten och värmestress) driver utvecklingen. Kronisk njursjukdom väntas år 2040 vara en av de fem vanligaste orsakerna till död globalt.

I Sverige uppskattar en aktuell studie att 11,8 procent av den vuxna befolkningen har kronisk njursjukdom – de flesta utan diagnos (1). Samtidigt är diagnostiken enkel, billig och tillgänglig, baserad på blod- (kreatinin/cystatin C) och urinprov (protein i urinen). Detta gör kronisk njursjukdom till ett av de mest kostnadseffektiva områdena att integrera i befintliga hjärt-kärlpreventionsprogram.

Det finns också en robust evidensbas för behandling. Tidiga insatser – blodtryckskontroll, nya effektiva läkemedel (RAAS-blockad, SGLT2-hämmare, GLP-1-receptoragonister), rökstopp och livsstilsstöd – minskar dramatiskt risken för kardiovaskulär död, sjukhusinläggningar och framtida behov av dialys eller transplantation.

Åtgärderna är väl etablerade, relativt billiga och ger betydande långsiktiga besparingar. Eftersom hjärta, kärl och njurar är nära sammanflätade utgör kronisk njursjukdom dessutom en central del av det kardiometabola sjukdomskomplexet. En modern strategi för bättre hjärthälsa bör därför självklart inkludera njurfunktionen som grundläggande riskmarkör och en riskfaktor som kan behandlas framgångsrikt.

Internationellt finns en tydlig rörelse i denna riktning. Världshälsoorganisationen WHO, KDIGO och flera andra ledande europeiska organisationer betonar att kronisk njursjukdom måste integreras i folkhälso- och hjärt-kärlstrategier. European Kidney Health Alliance har arbetat intensivt för att inkludera kronisk njursjukdom i EU:s kardiovaskulära hälsoplan, EU Cardiovascular Health Plan. Länder som Kanada och Storbritannien har redan gjort detta i sina nationella program för kardiovaskulär prevention. Vi anser att Sverige bör ta en liknande, och gärna ledande, position och inte hamna på efterkälken.

Genom att låta kronisk njursjukdom ingå i en nationell satsning på hjärthälsa kan vi nå en av de mest förbisedda och riskutsatta patientgrupperna. Det skulle påtagligt minska kardio-vaskulär dödlighet, förbättra folkhälsan och samtidigt reducera de framtida vårdkostnaderna. Kronisk njursjukdom är ett tydligt exempel på områden där relativt små insatser ger stora vinster – både för individen och för samhället. Kronisk njursjukdom bör få den plats i kommande politiska prioriteringar som dess betydelse och sjukdomsbörda tydligt motiverar.

Peter Stenvinkel, professor, Karolinska institutet, överläkare, Karolinska universitetssjukhuset, ordförande Svensk njurmedicinsk förening 2026–2027

Maria Eriksson Svensson, professor, Uppsala universitet, överläkare, Akademiska sjukhuset, ordförande Svensk njurmedicinsk förening 2024–2025

Anders Christensson, adjungerad professor, Lunds universitet, chefsöverläkare, Skånes universitetssjukhus, svensk representant i European Kidney Health Alliance  

Andreas Jonsson, överläkare, Norrlands universitetssjukhus, ordförande, Nationella programområdet njur- och urinvägssjukdomar

Referenser:

1. GBD 2023 Chronic Kidney Disease Collaborators. Lancet 2025 Nov 22;406:2461-2482.

Kommentarer

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?
Klicka här!   
Kommentarer publiceras efter granskning.