{"id":101218,"date":"2025-12-09T16:00:13","date_gmt":"2025-12-09T16:00:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/101218\/"},"modified":"2025-12-09T16:00:13","modified_gmt":"2025-12-09T16:00:13","slug":"att-dolja-autistiska-drag-kan-ge-biologiska-stressreaktioner","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/101218\/","title":{"rendered":"Att d\u00f6lja autistiska drag kan ge biologiska stressreaktioner"},"content":{"rendered":"

Karl Lundin Remn\u00e9lius<\/a> p\u00e5 KIND<\/a>, ansvarig forskare f\u00f6r studien, ber\u00e4ttar mer. \u00a0<\/p>\n

Hur genomf\u00f6rdes studien?\u00a0<\/strong>
M\u00e5nga autistiska personer beskriver att det \u00e4r utmattande att f\u00f6rs\u00f6ka d\u00f6lja sin autism. I den h\u00e4r studien unders\u00f6kte vi om kamouflering av autistiska drag i sociala situationer h\u00e4nger ihop med stresshormonet kortisol. Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta studien som anv\u00e4nder ett biologiskt m\u00e5tt f\u00f6r att unders\u00f6ka potentiella konsekvenser av kamouflering, ett viktigt steg mot att f\u00f6rst\u00e5 hur detta h\u00e4nger ihop med psykisk och fysisk h\u00e4lsa. Unders\u00f6kningen gjordes i en grupp tvillingar d\u00e4r vissa hade autism eller adhd-diagnoser och andra inte hade n\u00e5gon diagnos.\u00a0<\/p>\n

Vad visade studien?\u00a0<\/strong>
Resultaten visade att personer som kamouflerade mer hade h\u00f6gre niv\u00e5er av l\u00e5ngvarig biologisk stress, men ocks\u00e5 att familjefaktorer, som genetik, kan spela en viktig roll. I hela gruppen, oavsett diagnos, s\u00e5g vi ett samband mellan kamouflering och h\u00f6gre kortisolniv\u00e5er. I n\u00e4sta steg j\u00e4mf\u00f6rde vi personer med sin tvilling och tittade p\u00e5 om personen som rapporterade h\u00f6gre grad av kamouflering hade h\u00f6gre eller l\u00e4gre kortisolniv\u00e5er \u00e4n sitt syskon. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan vi unders\u00f6ka om kamouflering i sig p\u00e5verkar stressniv\u00e5er, eller om sambandet beror p\u00e5 faktorer som tvillingarna delar, till exempel gener eller familjemilj\u00f6. N\u00e4r vi gjorde denna j\u00e4mf\u00f6relse s\u00e5g vi att den tvilling som kamouflerade mer faktiskt hade l\u00e4gre kortisolniv\u00e5er \u00e4n sitt syskon. Det kan tolkas som att kamouflering fungerar som ett slags ”skydd” mot yttre stressfaktorer s\u00e5som mobbning. En annan tolkning \u00e4r att kamouflering bidrar till l\u00e5ngvarig utmattning, n\u00e5got som i tidigare forskning har kopplats till just l\u00e4gre kortisolniv\u00e5er.\u00a0\u00a0<\/p>\n

Vad betyder studiens resultat f\u00f6r autistiska personer?\u00a0<\/strong>
Att vi ser resultat med ett biologiskt m\u00e5tt p\u00e5 stress som delvis st\u00e4mmer \u00f6verens med de erfarenheter som autistiska personer har beskrivit. Samtidigt \u00e4r resultaten inte entydiga och beh\u00f6ver f\u00f6ljas upp med fler studier f\u00f6r att vi ska kunna f\u00f6rst\u00e5 sambandet b\u00e4ttre.<\/p>\n

Vad \u00e4r n\u00e4sta steg?<\/strong>
F\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 om kamouflering har en p\u00e5verkan p\u00e5 kortisolniv\u00e5er beh\u00f6vs longitudinell forskning som f\u00f6ljer en grupp \u00f6ver tid. Dessutom beh\u00f6vs mer kunskap om hur liknande beteenden ser ut inom andra tillst\u00e5nd, s\u00e5som adhd och intellektuell funktionsneds\u00e4ttning.<\/p>\n

Den vetenskapliga artikeln:\u00a0<\/strong>
The impact of camouflaging autistic traits on psychological and physiological stress: a co-twin control study.<\/a>
Zubizarreta SC, Isaksson J, Faresj\u00f6 \u00c5, Faresj\u00f6 T, Carracedo A, Prieto MF, B\u00f6lte S, Lundin Remn\u00e9lius K
Mol Autism 2025 Nov;16(1):59<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Karl Lundin Remn\u00e9lius p\u00e5 KIND, ansvarig forskare f\u00f6r studien, ber\u00e4ttar mer. \u00a0 Hur genomf\u00f6rdes studien?\u00a0M\u00e5nga autistiska personer beskriver…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":101219,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-101218","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115690446793754643","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/101218","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=101218"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/101218\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/101219"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=101218"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=101218"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=101218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}