{"id":101492,"date":"2025-12-10T00:41:19","date_gmt":"2025-12-10T00:41:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/101492\/"},"modified":"2025-12-10T00:41:19","modified_gmt":"2025-12-10T00:41:19","slug":"abc-om-tvangssyndrom-hos-vuxna-lakartidningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/101492\/","title":{"rendered":"ABC om Tv\u00e5ngssyndrom hos vuxna \u2013 L\u00e4kartidningen"},"content":{"rendered":"
\n

Rebecka Skarstam<\/dt>\n
ST-l\u00e4kare, ME akut, Karolinska universitetssjukhuset, rebecka.skarstam@regionstockholm.se<\/dd>\n<\/p>\n

Long Long Chen<\/dt>\n
med dr, \u00f6verl\u00e4kare, Psykiatri Sydv\u00e4st, Region Stockholm och institutionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet<\/dd>\n<\/p>\n

Diana Pascal<\/dt>\n
docent, \u00f6verl\u00e4kare, Psykiatri Sydv\u00e4st, Region Stockholm och institutionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet<\/dd>\n<\/p>\n

Christian R\u00fcck<\/dt>\n
professor, \u00f6verl\u00e4kare, Psykiatri Sydv\u00e4st, Region Stockholm och institutionen f\u00f6r klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet<\/dd>\n<\/p>\n<\/dl>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tKonsensus<\/p>\n

De flesta \u00e4r ense om att
\u2022 tv\u00e5ngssyndrom \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande i befolkningen och oftast drabbar unga m\u00e4nniskor
\u2022 tv\u00e5ngssyndrom utan adekvat behandling ofta orsakar livsl\u00e5ngt lidande och funktionsneds\u00e4ttning
\u2022 en form av KBT, exponering och responsprevention (ERP), \u00e4r f\u00f6rstahandsval f\u00f6r behandling av tv\u00e5ngssyndrom
\u2022 SSRI \u00e4r en effektiv behandling f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom och utg\u00f6r f\u00f6rstahandsalternativet vid farmakologisk behandling.<\/p>\n

\u00c5sikterna g\u00e5r is\u00e4r vad g\u00e4ller
\u2022 till vilka patienter med tv\u00e5ngssyndrom som TMS-behandling \u00e4r effektiv och n\u00e4r i behandlingstrappan den ska erbjudas
\u2022 huruvida djup hj\u00e4rnstimulering (DBS) har tillr\u00e4cklig evidens f\u00f6r att kunna erbjudas inom regulj\u00e4r v\u00e5rd vid sv\u00e5rt och behandlingsresistent tv\u00e5ngssyndrom. <\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tThe ABC:s of obsessive-compulsive disorder<\/p>\n

Obsessive-compulsive disorder (OCD) affects approximately 1.3% of adults and is characterized by intrusive thoughts (obsessions) and repetitive behaviors (compulsions) aimed at alleviating distress. Despite its impact on daily functioning, OCD remains underdiagnosed. Models suggest that OCD arises from maladaptive learning processes and\/or biological factors, such as genetic predispositions and dysfunctional abnormalities in the cortico-striato-thalamo-cortical loops. First line treatment for OCD in Sweden is exposure and response prevention (ERP), a form of cognitive behavioral therapy (CBT). Selective serotonin reuptake inhibitors (SSRI) are first line pharmacological treatment. If treatment response is inadequate, low-dose antipsychotics can be added, followed by a switch to clomipramine. Deep transcranial magnetic stimulation (dTMS) and deep brain stimulation (DBS) may be considered for severe, treatment-resistant OCD. <\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

L\u00e4s artikel som pdf<\/a><\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Att t\u00e4nka konstiga tankar \u00e4r normalt, <\/strong>de flesta av oss g\u00f6r det dagligen, men vi l\u00e5ter dessa tankar passera utan att l\u00e4gga vikt vid dem. F\u00f6r vissa upplevs tankarna p\u00e5tr\u00e4ngande och obehagliga, vilket leder till handlingar som utf\u00f6rs f\u00f6r att bli av med tanken eller k\u00e4nslan. Med tiden kan detta ta allt mer tid och energi i anspr\u00e5k, vilket blir ett hinder i vardagen. Man skulle d\u00e5 kunna lida av tv\u00e5ngssyndrom.<\/p>\n

Tv\u00e5ngssyndrom (obsessive-compulsive disorder, OCD) \u00e4r en f\u00f6rh\u00e5llandevis vanlig sjukdom med en livstidsprevalens p\u00e5 cirka 1,3 procent [2]. F\u00f6rloppet \u00e4r typiskt kroniskt och debuterar vanligen i 10\u201320-\u00e5rs\u00e5ldern. Tv\u00e5ngssyndrom medf\u00f6r nedsatt funktion och p\u00e5tagligt lidande f\u00f6r patienten; till exempel visar studier att personer med tv\u00e5ngssyndrom i l\u00e4gre utstr\u00e4ckning fullf\u00f6ljer skolg\u00e5ng \u00e4n syskon utan tv\u00e5ngssyndrom [3]. Personer med tv\u00e5ngssyndrom har ocks\u00e5 en signifikant \u00f6verd\u00f6dlighet av b\u00e5de naturliga och onaturliga orsaker [4], inklusive 10 g\u00e5nger \u00f6kad risk f\u00f6r suicid [1]. Det \u00e4r vanligt att n\u00e4rst\u00e5ende involveras i tv\u00e5nget, vilket resulterar i nedsatt livskvalitet [5, 6]. Trots prevalensen och den h\u00f6ga sjukdomsb\u00f6rdan tenderar tillst\u00e5ndet att vara underdiagnostiserat, och m\u00e5nga med tv\u00e5ngssyndrom erbjuds inte evidensbaserad v\u00e5rd [7, 8].\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

Tv\u00e5ngstankar och tv\u00e5ngshandlingar<\/p>\n

Patienter med tv\u00e5ngssyndrom har tv\u00e5ngstankar och\/eller tv\u00e5ngshandlingar. Tv\u00e5ngstankar \u00e4r p\u00e5tr\u00e4ngande egodystona (jag-fr\u00e4mmande) tankar eller inre bilder som \u00e5terkommer och som \u00e4r o\u00f6nskade. De orsakar obehag i form av oro, \u00e5ngest, \u00e4ckel eller k\u00e4nsla av ofullst\u00e4ndighet (\u00bbnot just right\u00ab). Tv\u00e5ngshandlingar \u00e4r upprepade fysiska eller mentala handlingar som utf\u00f6rs med syfte att minska obehaget f\u00f6r stunden eller f\u00f6rhindra att det fruktade inneh\u00e5llet i tv\u00e5ngstankarna ska intr\u00e4ffa.<\/p>\n

\n\t\tAnnons\t\t\t<\/p>\n

\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\"Annons\"<\/p>\n

\t\t<\/a><\/p>\n

Tv\u00e5ngstankar och tv\u00e5ngshandlingar \u00e4r oftast sammankopplade; till exempel kan en tv\u00e5ngstanke om smitta leda till tv\u00e5ngshandling i form av handtv\u00e4tt. Sambandet mellan tv\u00e5ngstanke och tv\u00e5ngshandling beh\u00f6ver inte vara logiskt; till exempel kan en patient med tv\u00e5ngssyndrom beh\u00f6va knacka i tr\u00e4 f\u00f6r att d\u00e4rigenom \u00bbf\u00f6rhindra\u00ab att en sl\u00e4kting ska d\u00f6, s\u00e5 kal\u00adlat \u00bbmagiskt t\u00e4nkande\u00ab. De flesta patienter med tv\u00e5ngssyndrom har insikt i att tv\u00e5ngstankarna \u00e4r \u00f6verdrivna eller orimliga.\u00a0<\/p>\n

Tv\u00e5ngstankar och tv\u00e5ngshandlingar faller ofta inom fyra dimensioner: r\u00e4dsla f\u00f6r smuts, smitta eller kontamination, r\u00e4dsla f\u00f6r att orsaka skada (till exempel brand, vattenskada, olycka), oacceptabla tabutankar relaterade till religion, aggressivitet eller sexualitet samt behov av symmetri eller upplevelse av ofullst\u00e4ndighet [9].<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

F\u00f6rklaringsmodeller<\/p>\n

Behavioristisk f\u00f6rklaringsmodell<\/p>\n

Enligt den behavioristiska f\u00f6rklaringsmodellen \u00e4r tv\u00e5ngssyndrom ett resultat av maladaptiv inl\u00e4rning. Tv\u00e5ngstankar skapar ett obehag som, f\u00f6r stunden, lindras av att en tv\u00e5ngshandling utf\u00f6rs. Efter en stund \u00e5terkommer obehaget, vilket leder till att tv\u00e5ngshandlingarna upprepas. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt bildas en ond cirkel d\u00e4r tv\u00e5ngshandlingarna vidmakth\u00e5ller tv\u00e5ngstankarna [10].\u00a0<\/p>\n

Neurobiologisk f\u00f6rklaringsmodell<\/p>\n

Tvillingstudier och multigenerationsstudier estimerar heritabiliteten f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom till 40\u201350 procent [11]. Studier har ocks\u00e5 visat att patienter med tv\u00e5ngssyndrom oftare har dysfunktionella kopplingar mellan orbitofrontala kortex, fr\u00e4mre cingulum, basala ganglier och talamus j\u00e4mf\u00f6rt med friska kontrollpersoner. Dessa omr\u00e5den ing\u00e5r i den kortiko-striato-talamo-kortikala kretsen [12]. Den biologiska f\u00f6rklaringsmodellen st\u00f6ds av att djup hj\u00e4rnstimulering hj\u00e4lper mot tv\u00e5ngssyndrom (se nedan).<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tDiagnostiska kriterier enligt DSM-5<\/p>\n

A.<\/strong>\u2002Tv\u00e5ngstankar eller tv\u00e5ngshandlingar eller b\u00e5dadera:<\/p>\n

Tv\u00e5ngstankar definieras av 1) och 2):<\/p>\n

1.\u2002\u00c5terkommande och ih\u00e5llande tankar, impulser eller inre bilder som under n\u00e5gon period upplevts som p\u00e5tr\u00e4ngande och o\u00f6nskade och som hos de flesta medf\u00f6r stark \u00e5ngest eller lidande.<\/p>\n

2.\u2002F\u00f6rs\u00f6k att ignorera eller undertrycka tankarna, impulserna eller de inre bilderna, eller att motverka dem med andra tankar eller handlingar (dvs genom att utf\u00f6ra en tv\u00e5ngshandling).<\/p>\n

Tv\u00e5ngshandlingar definieras av 1) och 2):<\/p>\n

1.\u2002Upprepade konkreta handlingar (t ex tv\u00e4tta h\u00e4nderna, st\u00e4lla i ordning, kontrollera) eller mentala handlingar (t ex be b\u00f6ner, r\u00e4kna, upprepa ord i det tysta) som personen k\u00e4nner sig tvingad att utf\u00f6ra till f\u00f6ljd av n\u00e5gon tv\u00e5ngstanke, eller i enlighet med regler som strikt m\u00e5ste f\u00f6ljas.<\/p>\n

2.\u2002Dessa konkreta eller mentala handlingar syftar till att f\u00f6rhindra eller minska \u00e5ngest eller lidande eller f\u00f6rhind\u00adra n\u00e5gon fruktad h\u00e4ndelse eller situation; emellertid har handlingarna inte n\u00e5got verkligt samband med det som de syftar till att motverka eller f\u00f6rhindra, eller s\u00e5 \u00e4r de klart \u00f6verdrivna.\u00a0<\/p>\n

B.<\/strong> Tv\u00e5ngstankarna eller tv\u00e5ngshandlingarna \u00e4r tidskr\u00e4vande (t ex tar mer \u00e4n 1 timme om dagen) eller orsakar kliniskt signifikant lidande eller f\u00f6rs\u00e4mrad funktion socialt, i arbetet eller inom andra viktiga funktionsomr\u00e5den.<\/p>\n

C.<\/strong> Symtomen kan inte tillskrivas fysiologiska effekter av n\u00e5gon substans (t ex illegal drog, l\u00e4kemedel) eller n\u00e5got annat medicinskt tillst\u00e5nd.<\/p>\n

D.<\/strong> St\u00f6rningen f\u00f6rklaras inte b\u00e4ttre med symtom p\u00e5 n\u00e5gon annan form av psykisk oh\u00e4lsa.<\/p>\n

K\u00e4lla: Diagnoskriterier enligt DSM-5 (copyright American Psychiatric Association, 2013. Publicerat med tillst\u00e5nd av Pilgrim Press.<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

Diagnostik<\/p>\n

Inledande diagnostik<\/p>\n

Tv\u00e5ngssyndrom \u00e4r en kriteriebaserad diagnos som utg\u00e5r fr\u00e5n patientens symtom och funktion. F\u00f6r diagnos kr\u00e4vs tv\u00e5ngstankar och\/eller tv\u00e5ngshandlingar som p\u00e5g\u00e5r minst en timme per dag och orsakar signifikant lidande och\/eller funktionsp\u00e5verkan.\u00a0<\/p>\n

Som ett led i diagnostiken b\u00f6r somatisk och psykisk samsjuklighet utredas. Strukturerad psykiatrisk intervju, till exempel MINI (Mini international neuropsychiatric interview) eller SCID-I (Structured clin\u00adical interview for DSM-IV-axis I disorders) kan anv\u00e4ndas som en del av bed\u00f6mningen och v\u00e4gleda den psykiatriska differentialdiagnostiken. I figuren p\u00e5 n\u00e4sta sida visas vanliga differentialdiagnoser och hur de s\u00e4rskiljs fr\u00e5n tv\u00e5ngssyndrom. Tv\u00e5ngssyndrom \u00e4r ocks\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande i kombination med andra psykiatriska tillst\u00e5nd, framf\u00f6r allt depression, \u00e5ngestsyndrom, autism, tics och substansbrukssyndrom [3, 4]. Misstanke om autism i denna patientgrupp b\u00f6r f\u00f6ranleda neuropsykiatrisk utredning.\u00a0<\/p>\n

MINI och SCID-I inneh\u00e5ller screeningfr\u00e5gor om tv\u00e5ngssyndrom, vilket \u00e4r anv\u00e4ndbart d\u00e5 tv\u00e5ngssyndrom kan vara f\u00f6rknippat med skam och d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis framkommer i en allm\u00e4n anamnes. Ett typiskt kroniskt f\u00f6rlopp och en tidig debut st\u00e4rker dia\u00adgnosmisstanken. Den vanligaste \u00e5ldern f\u00f6r dia\u00adgnos \u00e4r 10\u201320 \u00e5r, men tillst\u00e5ndet kan debutera i alla \u00e5ldrar [13]. Laboratorieblodprov rekommenderas f\u00f6r att utesluta tillst\u00e5nd som kan bidra till f\u00f6rs\u00e4mrat psykiskt m\u00e5ende. Tv\u00e5ngssyndrom kan leda till isolering i hemmet eller enformig kost, varf\u00f6r nutritionsproblem och vitaminbrist b\u00f6r uteslutas.\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

Specifika skattningsskalor f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom<\/p>\n

Det finns flera vedertagna skattningsskalor f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom. I Sverige anv\u00e4nds ofta Y-BOCS (Yale-Brown obsessive compulsive scale), som \u00e4ven \u00e4r v\u00e4letablerad internationellt, och OCI-R (Obsessive compulsive inventory \u2013 revised). Y-BOCS best\u00e5r av en symtomchecklista och en skattning av symtomgraden i tv\u00e5 varianter, en bed\u00f6marledd skattning och en sj\u00e4lvskattning. OCI-R \u00e4r ett sj\u00e4lvskattningsformul\u00e4r d\u00e4r patienten skattar tv\u00e5ngssymtom inom olika symtomdimensioner. Skattningsskalorna anv\u00e4nds med f\u00f6rdel inf\u00f6r och under behandling f\u00f6r att utv\u00e4rdera patientens symtom, deras sv\u00e5righetsgrad och behandlingsutfall.\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tLaboratorieprov vid tv\u00e5ngssyndrom. F\u00f6rslag till provtagning f\u00f6r utredning av somatiska orsaker till f\u00f6rs\u00e4mrat m\u00e5ende.<\/p>\n

\u2022 Blodstatus<\/p>\n

\u2022 TSH, T4<\/p>\n

\u2022 ALAT, ASAT<\/p>\n

\u2022 B-glukos<\/p>\n

\u2022 Eventuellt screening f\u00f6r substansbruk (PEth, U-tox)<\/p>\n

\u2022 Vid anamnes p\u00e5 energil\u00f6shet, depressiva symtom som ej svarar p\u00e5 behandling, bristande solexponering, enformig\/vegetarisk\/vegansk diet samt lustgasanv\u00e4ndning kan blodprov kompletteras med: 25(OH)-D-vitamin, folat, B12, homocystein<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

Behandling<\/p>\n

Kognitiv beteendeterapi<\/p>\n

F\u00f6rstahandsvalet f\u00f6r behandling av tv\u00e5ngssyndrom \u00e4r en form av kognitiv beteendeterapi (KBT) som kal\u00adlas exponering med responsprevention (ERP) [14]. Studier visar att ERP har b\u00e4ttre l\u00e5ngtidseffekt \u00e4n l\u00e4kemedel vid behandling av tv\u00e5ngssyndrom [15, 16]. Cirka tv\u00e5 tredjedelar av patienterna som genomg\u00e5r ERP svarar bra p\u00e5 behandling [17]. Under behandlingen uts\u00e4tter sig patienten f\u00f6r situationer som framkallar tv\u00e5ngstankar (exponering) och tr\u00e4nar p\u00e5 att avst\u00e5 fr\u00e5n att utf\u00f6ra tv\u00e5ngshandlingar (responsprevention). Det \u00e4r viktigt att patienten avst\u00e5r alla tv\u00e5ngshandlingar \u2013 s\u00e5v\u00e4l synliga tv\u00e5ngshandlingar som dolda mentala tv\u00e5ngshandlingar, till exempel ramsor, r\u00e4knande eller neutraliserande tankar.\u00a0<\/p>\n

Upprepad exponering brukar leda till att obehaget avtar (habituering). Patienten l\u00e4r sig att hen kan st\u00e5 emot obehaget och att obehaget inte \u00e4r farligt. Patienten skapar ocks\u00e5 nya, mer neutrala, associationer till exponeringssituationen, vilket \u00e4ndrar de tidigare associationerna (inhibitorisk inl\u00e4rning) [18]. Patienten b\u00f6r vara inf\u00f6rst\u00e5dd med att total fr\u00e5nvaro av obehag och tv\u00e5ngstankar inte \u00e4r realistiskt, och att det \u00f6vergripande m\u00e5let med behandlingen \u00e4r att minska undvikande och tv\u00e5ngshandlingar, och d\u00e4rigenom \u00f6ka funktionen. \u00a0<\/p>\n

ERP kan erbjudas i prim\u00e4rv\u00e5rden om det finns tillg\u00e5ng till behandlare med erfarenhet av metoden. Vid psykiska komorbiditeter som f\u00f6rsv\u00e5rar ERP, till exempel autism och substansbrukssyndrom, rekommenderas remiss till specialistpsykiatrin [19].\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

Internetbaserad KBT\u00a0<\/p>\n

Internetbaserad KBT (IKBT) f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom \u00e4r ett terapeutlett behandlingsalternativ med j\u00e4mf\u00f6rbart utfall som fysisk KBT [20]. Metoden \u00e4r ett alternativ f\u00f6r patienter som bed\u00f6ms kunna genomf\u00f6ra en internetbaserad behandling och finns tillg\u00e4nglig nationellt via egenanm\u00e4lan. Patienten anm\u00e4ler sig via 1177 och genomg\u00e5r, efter bed\u00f6mningssamtal med l\u00e4kare eller psykolog, en manualbaserad behandling p\u00e5 12 veckor. Inneh\u00e5llet \u00e4r detsamma som f\u00f6r ERP vid fysiska bes\u00f6k, men kontakten med psykoterapeuten sker via en internetplattform och kommunikationen sker skriftligt via meddelanden.\u00a0<\/p>\n

Serotonin\u00e5terupptagsh\u00e4mmare<\/p>\n

Serotonin\u00e5terupptagsh\u00e4mmare (SSRI) \u00e4r f\u00f6rstahands\u00advalet vid farmakologisk behandling av tv\u00e5ngssyndrom [14]. H\u00f6gre doser SSRI kan ge b\u00e4ttre effekt, men ocks\u00e5 mer biverkningar. Genomsnittlig respons \u00e4r cirka 10\u201320 procent symtomminskning p\u00e5 Y-BOCS j\u00e4mf\u00f6rt med placebo [21]. Vid partiell respons och tole\u00adrabla biverkningar b\u00f6r dosh\u00f6jning till maximal rekommenderad dos efterstr\u00e4vas. Vid terapisvikt b\u00f6r man i f\u00f6rsta hand prova ett annat SSRI-preparat. Behandlingstid med SSRI b\u00f6r inte understiga ett \u00e5r vid tillfredsst\u00e4llande effekt [22].\u00a0<\/p>\n

\u00d6vrig farmakologisk behandling<\/p>\n

Andrahandsvalet vid otillr\u00e4cklig effekt av SSRI \u00e4r att l\u00e4gga till l\u00e5g dos antipsykotika, f\u00f6rslagsvis aripiprazol eller risperidon [23]. Tredjehandsvalet \u00e4r klomipramin, ett tricykliskt antidepressivum med en n\u00e5got h\u00f6gre behandlingseffekt \u00e4n SSRI f\u00f6r tv\u00e5ngssyndrom, men en s\u00e4mre biverkningsprofil [24]. H\u00f6ga koncentrationer av klomipramin kan vara kardiotoxiska, vilket motiverar kontroll av serumkoncentrationen.\u00a0<\/p>\n

Kombinationsbehandling<\/p>\n

L\u00e4kemedel kan kombineras med ERP, s\u00e4rskilt om patienten har sv\u00e5rt att klara exponeringarna eller vid samtidig depression. Forskning visar varierande resultat av kombinationsbehandling med ERP och l\u00e4ke\u00admedel. Generellt \u00e4r behandlingsresponsen med kombinationsbehandling inte markant b\u00e4ttre \u00e4n med enbart ERP, m\u00f6jligen p\u00e5 grund av begr\u00e4nsade studiestorlekar [15, 25]. Under p\u00e5g\u00e5ende ERP b\u00f6r l\u00e4kemedelsbehandlingen h\u00e5llas stabil f\u00f6r att undvika st\u00f6rningsmoment i terapin. Valet att inleda behandling med SSRI eller ERP fattas i samr\u00e5d med patienten. Vid samtidig depression rekommenderas att SSRI-behandling p\u00e5b\u00f6rjas f\u00f6re ERP.<\/p>\n

Utv\u00e4rdering av behandling<\/p>\n

Behandlingseffekten b\u00f6r utv\u00e4rderas kontinuerligt med skattningsinstrument som Y-BOCS och\/eller OCI-R. Utv\u00e4rderingen sker med f\u00f6rdel efter avslutad KBT och n\u00e4r l\u00e4kemedelsdosen stabiliserats [26]. Vid utebliven eller otillr\u00e4cklig behandlingsrespons kan man \u00f6verv\u00e4ga dosjustering, byte till n\u00e4sta steg i l\u00e4kemedelstrappan och\/eller kompletterande KBT.\u00a0<\/p>\n

Stimuleringsbehandlingar<\/p>\n

F\u00f6r patienter som inte svarar p\u00e5 ERP eller farmakologisk behandling kan djup transkraniell magnetstimulering (dTMS) vara ett alternativ. Flera studier har visat att behandlingen kan vara effektivt vid tv\u00e5ngssyndrom, men stimuleringsparametrarna varierar mellan studierna [27]. Djup transkraniell magnetstimulering erbjuds inom specialistpsykiatrin i vissa regioner.\u00a0<\/p>\n

F\u00f6r sv\u00e5rt och behandlingsresistent tv\u00e5ngssyndrom med l\u00e5ng duration [28, 29] p\u00e5g\u00e5r i Sverige forskning p\u00e5 djup hj\u00e4rnstimulering (deep brain stimulation, DBS). Randomiserade kontrollerade studier har visat att djup hj\u00e4rnstimulering kan minska symtomen vid tv\u00e5ngssyndrom betydligt (cirka tv\u00e5 tredjedelar av patienterna uppvisar >35 procents minskning p\u00e5 Y-BOCS) [30]. Behandlingen inneb\u00e4r att elektroder opereras in i hj\u00e4rnan och kopplas till en neurostimulator som aktiverar omr\u00e5den i de kortiko-striato-talamo-kortikala kretsarna. Majoriteten av biverkningarna \u00e4r \u00f6verg\u00e5ende och kan hanteras genom justering av stimulatorn, men ett f\u00e5tal \u00e4r potentiellt allvarliga, s\u00e5som bl\u00f6dning och infektion [31].<\/p>\n

Att undvika<\/p>\n

Bensodiazepiner b\u00f6r inte f\u00f6rskrivas till patienter med tv\u00e5ngssyndrom [14]. F\u00f6rutom att de \u00e4r beroendeframkallande minskar de potentiellt effekten av ERP-behandlingen genom negativ inverkan p\u00e5 kognitiva funktioner [32].\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\t\"\"<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tResurser till patient och anh\u00f6riga<\/p>\n

Sj\u00e4lvhj\u00e4lpsb\u00f6cker<\/strong><\/p>\n

\u00bbFri fr\u00e5n tv\u00e5ng\u00ab av Mia Asplund<\/p>\n

\u00bbOm och om och om igen\u00ab av Sandra Bates och Anna Gr\u00f6nberg<\/p>\n

Patientf\u00f6rening och anh\u00f6rigst\u00f6d<\/strong><\/p>\n

OCD-f\u00f6rbundet (ocdforbundet.se)<\/p>\n

Internetbaserad KBT-behandling<\/strong><\/p>\n

Sj\u00e4lvanm\u00e4lan p\u00e5: https:\/\/www.internetpsykiatri.se\/behandling\/tvangssyndrom-ocd\/<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

Sjukskrivning<\/p>\n

Behov av sjukskrivning bed\u00f6ms individuellt. Det \u00e4r viktigt att sjukskrivningen utformas med h\u00e4nsyn till behandlings- och rehabiliteringsplan; risken \u00e4r annars att tv\u00e5ngshandlingarna ges mer tid och att patienten f\u00f6rs\u00e4mras. F\u00f6rebyggande sjukskrivning \u00e4r att f\u00f6redra d\u00e5 den oftast \u00e4r kopplad till en planerad behandling och rehabiliteringsplan.\u00a0<\/p>\n

Riskbed\u00f6mning<\/p>\n

Patienter med tv\u00e5ngssyndrom har cirka 10 g\u00e5nger \u00f6kad risk f\u00f6r suicid j\u00e4mf\u00f6rt med normalbefolkningen [1]. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt med suicidriskbed\u00f6mning och att man gemensamt etablerar en krisplan vid behov.<\/p>\n