\n Fordonen ligger staplade p\u00e5 varandra p\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mningar orsakade av tyfonen Kalmaegi i Liloan, provinsen Cebu, centrala Filippinerna, torsdagen den 6 november 2025. Foto: Jacqueline Hernandez\/TT\n <\/p>\n
Forts\u00e4tter vi p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen v\u00e4ntar katastrofala klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, naturf\u00f6rst\u00f6relse och markf\u00f6rst\u00f6ring samt l\u00e5ngvarig d\u00f6dlig f\u00f6rorening \u2013 allt till en enorm kostnad f\u00f6r m\u00e4nniskor, planeten och ekonomierna. Det skriver FN:s milj\u00f6organ Unep i en tung rapport idag.\u00a0
\u2013 Detta \u00e4r ett br\u00e5dskande upprop om att omvandla v\u00e5ra m\u00e4nskliga system nu innan kollapsen blir oundviklig, s\u00e4ger forskaren Edgar Guti\u00e9rrez-Espeleta, medordf\u00f6rande till rapporten, till The Guardian.<\/p>\n
The global environment outlook<\/a> som produceras av FN:s milj\u00f6kontor var sj\u00e4tte till vart sjunde \u00e5r \u00e4r en av de mest omfattande vetenskapliga bed\u00f6mningarna om tillst\u00e5ndet f\u00f6r den globala milj\u00f6n. Budskapet i \u00e5rets rapport \u00e4r minst sagt olycksb\u00e5dande. I varje fall om vi forts\u00e4tter p\u00e5 den v\u00e4g vi slagit in p\u00e5. Trots m\u00e5l om att begr\u00e4nsa uppv\u00e4rmningen och stoppa f\u00f6rlusten av arter kommer m\u00e5len att bommas \u2013 med bred marginal. Med nuvarande policy g\u00e5r vi mot mellan 2,4 och 3,9 graders uppv\u00e4rmning \u2013 och n\u00e4stan alla dimensioner av biologisk m\u00e5ngfald f\u00f6rv\u00e4ntas f\u00f6rs\u00e4mras, skriver forskarna och radar upp n\u00e5gra av rapportens viktiga budskap:<\/p>\n \u201dDen globala uppv\u00e4rmningen kommer sannolikt att g\u00e5 snabbare \u00e4n vad som angivits i tidigare centrala prognoser fr\u00e5n FN:s klimatpanel IPCC, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r att flera av klimatets tipping points passeras o\u00e5terkalleligt inom de n\u00e4rmaste decennierna. Dessa inkluderar stora f\u00f6r\u00e4ndringar i havsstr\u00f6mmarna, accelererad avsm\u00e4ltning av ist\u00e4cket, omfattande upptining av permafrosten, skogsd\u00f6d och kollaps av korallrevens ekosystem\u201d.<\/p>\n \u201dEn miljon av uppskattningsvis \u00e5tta miljoner arter hotas av utrotning, vissa inom n\u00e5gra decennier. Populationerna av m\u00e5nga fler arter minskar, och deras genetiska m\u00e5ngfald urholkas avsev\u00e4rt\u201d.<\/p>\n \u201dMellan 2015 och 2019 f\u00f6rs\u00e4mrades minst 100 miljoner hektar (motsvarande Etiopiens eller Colombias yta) b\u00f6rdig och produktiv mark \u00e5rligen \u00f6ver hela v\u00e4rlden\u201d.<\/p>\n \u201dDet \u00e5rliga avfallet \u00f6verstiger f\u00f6r n\u00e4rvarande 2 miljarder ton och med nuvarande trender ber\u00e4knas det \u00f6ka till 3,8 miljarder ton \u00e5r 2050\u201d.<\/p>\n \u201dKr\u00e4vs mod\u201d<\/p>\n Det \u00e4r fortfarande m\u00f6jligt att \u00e4ndra kurs skriver rapportf\u00f6rfattarna vidare. N\u00e5got som skulle kr\u00e4va system\u00f6vergripande \u00e5tg\u00e4rder utan motstycke och beh\u00f6va involvera hela samh\u00e4llet. Men att inte agera \u201d\u00e4r ett betydligt dyrare alternativ, d\u00e5 skadorna fr\u00e5n den globala milj\u00f6katastrofen kommer att bli allt allvarligare under de kommande \u00e5rtiondena\u201d.\u00a0 Urfolkens kunskap, v\u00e4rderingar och s\u00e4tt att vara p\u00e5 kan bidra till en mer h\u00e5llbar och r\u00e4ttvis framtid, enligt rapporten.\u00a0<\/p>\n Edgar Guti\u00e9rrez-Espeleta, medordf\u00f6rande till rapporten, s\u00e4ger till The Guardian att l\u00f6sningarna \u00e4r k\u00e4nda och att vi vet vad vi beh\u00f6ver g\u00f6ra.<\/p>\n \u2013 Det som kr\u00e4vs \u00e4r modet att agera i den omfattning och med den hastighet som historien kr\u00e4ver.<\/p>\n USA ville inte godk\u00e4nna<\/p>\n Rapporten som f\u00f6rfattats av runt 300 forskare sl\u00e4pps i ett minst sagt sv\u00e5rt geopolitiskt l\u00e4ge. BBC rapporterar att rapportf\u00f6rfattarna medger att rekommendationer om att snabbt fasa ut kol, olja och gas samt en kraftig minskning av subventionerna till jordbruket och fossila br\u00e4nslen kommer att leda till h\u00f6jda priser. Men att den kortsiktiga \u201dsm\u00e4rtan\u201d v\u00e4gs upp av f\u00f6rdelar som hela v\u00e4rlden kommer att ta del av. Samtidigt \u00e4r det ett budskap som USA, Saudiarabien och Ryssland inte kunde g\u00e5 med p\u00e5 n\u00e4r rapporten skulle godk\u00e4nnas av v\u00e4rldens l\u00e4nder i samband med ett toppm\u00f6te i Nairobi i oktober.<\/p>\n \u2013 USA beslutade att inte delta i m\u00f6tet alls. I slutet ansl\u00f6t de sig via telekonferens och gjorde i princip ett uttalande om att de inte kunde inst\u00e4mma i st\u00f6rre delen av rapporten, vilket inneb\u00e4r att de inte inst\u00e4mde i n\u00e5got av det vi sa om klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, biologisk m\u00e5ngfald, fossila br\u00e4nslen, plast och subventioner, s\u00e4ger Robert Watson, ordf\u00f6rande f\u00f6r rapporten till BBC<\/a>. \u00a0<\/p>\n Det slutade med att den rapport som Unep nu sl\u00e4ppt saknar en summary for policymakers \u2013\u00a0en del av rapporterna som visar att regeringarna \u00e4r \u00f6verens med forskningen och beredda att oms\u00e4tta resultaten i \u00e5tg\u00e4rder.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Fordonen ligger staplade p\u00e5 varandra p\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mningar orsakade av tyfonen Kalmaegi i Liloan, provinsen Cebu, centrala…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":101507,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-101506","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115692841391738295","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/101506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=101506"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/101506\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/101507"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=101506"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=101506"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=101506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}