Nationella patientregistret f\u00f6r kompletterande uppgifter om \u00f6vriga diagnoser, sjukhusinl\u00e4ggning och suicidf\u00f6rs\u00f6k\/sj\u00e4lvskada (tillg\u00e4ngligt till 2016).<\/li>\n<\/ul>\nStudiepopulationen utgjordes av alla unga vuxna som var bosatta i Region Stockholm mellan \u00e5r 2006 och 2022 och som f\u00e5tt n\u00e5gon av f\u00f6ljande diagnoser registrerad i specialiserad \u00f6ppen- eller slutenv\u00e5rd mellan \u00e5ret de fyllt 18 och \u00e5ret de fyllt 40 \u00e5r: AST (ICD-10 diagnoskod F84), EIPS\/BPS (F60.3), eller \u2013 som j\u00e4mf\u00f6relsegrupp \u2013 vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd (utom AST eller EIPS\/BPS), det vill s\u00e4ga depressionstillst\u00e5nd, tv\u00e5ngssyndrom och \u00e5ngest- och stressrelaterade dia\u00adgnoser (F32\u201334, F39, F40\u201343). Totalt ingick 161\u2009288 personer i analyserna. Antalet personer med registrerad dia\u00adgnos per \u00e5r (endast AST, endast EIPS\/BPS eller b\u00e5da diagnoser under samma kalender\u00e5r) ber\u00e4knades 2012\u20132022 f\u00f6r en aktuell tidslinje.<\/p>\n
Risk f\u00f6r bipol\u00e4r sjukdom (F30\u2013F31), substansbrukssyndrom (F10 utom F10.1), \u00e4tst\u00f6rning (F50), slutenv\u00e5rd med suicidf\u00f6rs\u00f6k eller sj\u00e4lvskada (X60\u2013X84, Y10\u2013Y34) och slutenv\u00e5rd med psykiatrisk diagnos (F00\u2013F99) hos personer med diagnoserna AST och EIPS\/BPS j\u00e4mf\u00f6rt med personer med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd har ber\u00e4knats med logistisk regressionsanalys, med statistisk kontroll f\u00f6r \u00e5lder, k\u00f6n och antal \u00e5r som personen bott i regionen. Dessa analyser g\u00e4ller endast fram till 2021, eftersom uppgifter om boende i Region Stockholm saknas f\u00f6r 2022. I dessa analyser grupperas personer efter diagnoser st\u00e4llda under hela studietiden. Studien har har godk\u00e4nts av Etikpr\u00f6vningsmyndigheten (dnr 2010-1185-31-5).<\/p>\n
Resultat<\/p>\n
F\u00f6rekomst av AST- och EIPS\/BPS-diagnoser \u00f6ver tid<\/p>\n
Antalet personer som under samma \u00e5r f\u00e5tt b\u00e5de AST och EIPS\/BPS registrerat vid v\u00e5rdkontakt \u00f6kade trefaldigt, fr\u00e5n knappt 100 till \u00f6ver 300, mellan 2012 och 2022 (Figur 1A). Huvuddelen av \u00f6kningen s\u00e5gs bland kvinnor. \u00c4ven antalet personer med enbart AST registrerat vid v\u00e5rdkontakt \u00f6kade i en liknande grad, fr\u00e5n strax \u00f6ver 3\u2009000 till \u00f6ver 9\u2009000 personer, med en \u00f6kning b\u00e5de f\u00f6r m\u00e4n och kvinnor (Figur 1B). EIPS\/BPS d\u00e4remot var mer stabilt mellan 2012 och 2022, med endast en liten \u00f6kning i b\u00f6rjan av perioden (Figur 1C). M\u00e4n med EIPS\/BPS registrerat vid v\u00e5rdkontakt var relativt f\u00e5 j\u00e4mf\u00f6rt med kvinnorna under hela perioden.<\/p>\n
\t\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/figur-1-25-039-webb.jpg\")
<\/p>\n
Diagnoser, slutenv\u00e5rd, sj\u00e4lvskada och suicidf\u00f6rs\u00f6k<\/p>\n
Bland dem som fick diagnoserna AST och\/eller EIPS\/BPS under studietiden fick 18\u2009135 personer enbart dia\u00adgnosen AST, 8\u2009388 enbart EIPS\/BPS och 1\u2009080 personer b\u00e5da diagnoserna. I j\u00e4mf\u00f6relsegruppen, personer dia\u00adgnostiserade med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd (depressionstillst\u00e5nd, tv\u00e5ngssyndrom och \u00e5ngest- och stressrelaterade diagnoser), ingick 133\u2009685 personer.\u00a0<\/p>\n
J\u00e4mf\u00f6rt med personer med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd hade personer med antingen AST eller EIPS\/BPS en h\u00f6gre risk f\u00f6r de flesta av de unders\u00f6kta diagnoserna (bipol\u00e4r sjukdom, substansbrukssyndrom, \u00e4tst\u00f6rning), samt slutenv\u00e5rd, suicidf\u00f6rs\u00f6k eller sj\u00e4lvskada (Tabell 1). Personer med b\u00e5de AST- och EIPS\/BPS-dia\u00adgnos hade dock \u00e4nnu h\u00f6gre risk f\u00f6r samtliga dessa utfall, och ungef\u00e4r 18 g\u00e5nger h\u00f6g\u00adre (oddskvot) f\u00f6r suicidf\u00f6rs\u00f6k och sj\u00e4lvskada (1\u2009593 i gruppen med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd, 158 i gruppen med b\u00e5de AST och EIPS\/BPS) efter statistisk kont\u00adroll f\u00f6r k\u00f6n, f\u00f6delse\u00e5r och antal \u00e5r i studien, j\u00e4mf\u00f6rt med personer med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd. Sett till prevalens hade 15 procent i den gruppen minst 1 tillf\u00e4lle av slutenv\u00e5rd med suicidf\u00f6rs\u00f6k eller sj\u00e4lvskada, medan motsvarande var 8 procent bland dem med endast EIPS\/BPS-dia\u00adgnos och 1 procent bland dem med endast AST-dia\u00adgnos (visas ej i tabell).\u00a0<\/p>\n
\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/tab-1-25-039-webb.jpg\")
<\/p>\n
Resultaten var ungef\u00e4r desamma bland m\u00e4n och kvinnor, med vissa undantag (Tabell 1). Bland m\u00e4n med endast EIPS\/BPS-diagnos var risken h\u00f6gre f\u00f6r substansbrukssyndrom \u00e4n bland m\u00e4n med b\u00e5de AST- och EIPS\/BPS-diagnos, medan risken f\u00f6r \u00e4tst\u00f6rningsdiagnos d\u00e4remot var klart h\u00f6gre bland m\u00e4n med b\u00e5da diagnoserna. Den f\u00f6rh\u00f6jda risken f\u00f6r sj\u00e4lvskada och suicidf\u00f6rs\u00f6k bland personer med AST- och EIPS\/BPS-diagnos i kombination var mest uttalad bland kvinnor, med en 20-faldigt \u00f6kad risk j\u00e4mf\u00f6rt med dem med vanliga psykiatriska tillst\u00e5nd.\u00a0<\/p>\n
F\u00f6r personer med antingen AST eller EIPS\/BPS var antalet dagar med slutenv\u00e5rd med psykiatrisk dia\u00adgnos ganska lika, med en median p\u00e5 2 dagar och ett genomsnitt kring 8\u201310 dagar per \u00e5r (Tabell 2). Personer med b\u00e5da diagnoser hade d\u00e4remot dubbelt s\u00e5 m\u00e5nga dagar som de med bara ena eller andra diagnosen, sett till b\u00e5de median (4,7 dagar j\u00e4mf\u00f6rt med 2,3 hos personer med enbart AST och 1,9 hos individer med enbart EIPS\/BPS) och genomsnitt (20,7 dagar j\u00e4mf\u00f6rt med 10,2 respektive 8,6).<\/p>\n
\t\t\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/tab-2-25-039-webb.jpg\")
<\/p>\n
Diskussion<\/p>\n
Fler f\u00e5r diagnoserna AST och EIPS\/BPS i kombination<\/p>\n
Antalet personer som f\u00e5tt b\u00e5da diagnoserna AST och EIPS\/BPS har \u00f6kat kraftigt: en trefaldig \u00f6kning mellan 2012 och 2022. Det kan ha flera orsaker. En kan vara att AST diagnostiseras betydligt oftare nuf\u00f6rtiden \u00e4n tidigare, \u00e4ven bland vuxna [9]. Med klart fler utredningar inom psykiatrin och hos privata v\u00e5rdgivare och fler personer som f\u00e5r AST-diagnoser finns det potentiellt fler som kan diagnostiseras med samvarierande EIPS\/BPS. I vissa fall kan det handla om en initial feldia\u00adgnostisering av EIPS\/BPS som sedan \u00e4ndras till AST, och vice versa. Flera har framh\u00e5llit att autistiska symtom kan feltolkas som personlighetssyndrom, s\u00e4rskilt vid samsjuklighet med till exempel \u00e5ngest och depression [10-12]. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att det r\u00f6r sig om en faktisk samsjuklighet som uppt\u00e4cks i allt h\u00f6gre grad, i takt med att samvariation mellan psykiatriska tillst\u00e5nd f\u00e5tt allt mer uppm\u00e4rksamhet [13-15]. I linje med nya forskningsfynd har dimensionella och transdiagnostiska modeller f\u00f6r psykiatriska tillst\u00e5nd b\u00f6rjat anv\u00e4ndas [13, 16]. I\u2009st\u00e4llet f\u00f6r kategoriska och tydligt \u00e5tskilda syndrom betonar man grader av symtom, transdiagnostiska faktorer och att psykiatriska tillst\u00e5nd ofta samvarierar. Det g\u00e4ller \u00e4ven samvariationen mellan neuropsykiatriska tillst\u00e5nd och personlighetssyndrom [16]. Det \u00e4r t\u00e4nkbart att samvariationen mellan AST och EIPS\/BPS i v\u00e5r studie i viss m\u00e5n beror p\u00e5 delade etiologiska faktorer, som f\u00f6r ADHD och EIPS [17]. Detta beh\u00f6ver dock unders\u00f6kas n\u00e4rmare i framtida studier.\u00a0<\/p>\n
Andra diagnoser, slutenv\u00e5rd, sj\u00e4lvskada och suicidf\u00f6rs\u00f6k<\/p>\n
Personer med b\u00e5de AST- och EIPS\/BPS-diagnos hade en \u00f6kad risk f\u00f6r andra diagnoser, sj\u00e4lvskada och suicidf\u00f6rs\u00f6k och fler dagar med slutenv\u00e5rd \u00e4n personer med enbart AST eller EIPS\/BPS. Det talar f\u00f6r ett sv\u00e5rare tillst\u00e5nd och ett st\u00f6rre v\u00e5rdbehov bland dessa patienter, vilket \u00e4r i linje med fynd i tidigare, mindre studier [7, 18, 19]. Anm\u00e4rkningsv\u00e4rt m\u00e5nga, 15 procent, hade genomf\u00f6rt ett suicidf\u00f6rs\u00f6k eller sj\u00e4lvskada under studietiden. Risken f\u00f6r detta utfall var tiofalt h\u00f6g\u00adre \u00e4n hos personer med enbart AST (som i sin tur redan har h\u00f6gre risk f\u00f6r suicidf\u00f6rs\u00f6k \u00e4n befolkningen i stort [20]). Detta \u00e4r endast de fall som registrerats under slutenv\u00e5rd och inbegriper allts\u00e5 inte sj\u00e4lvskada som kunnat omh\u00e4ndertas i \u00f6ppenv\u00e5rden. K\u00e4nsloregleringssv\u00e5righeter parallellt med rigiditet och bristande flexibilitet, det vill s\u00e4ga symtom p\u00e5 b\u00e5de AST och EIPS\/BPS, kan utg\u00f6ra en s\u00e4rskilt sv\u00e5rbem\u00e4strad kombination. Det kan minska f\u00f6rm\u00e5gan att hitta nya och effektiva s\u00e4tt att hantera sv\u00e5ra k\u00e4nslor och situationer och att s\u00f6ka adekvat hj\u00e4lp, och d\u00e4rmed \u00f6ka risken f\u00f6r suicidf\u00f6rs\u00f6k [21].<\/p>\n
Behandlingsinsatser<\/p>\n
Det finns ett \u00f6kande intresse f\u00f6r att ge gruppen med samvarierande AST och EIPS\/BPS adekvat v\u00e5rd. Behandlingar som tidigare varit prim\u00e4rt inriktade mot EIPS\/BPS eller AST har b\u00f6rjat anpassas och utpr\u00f6vas f\u00f6r personer med samvarierande AST och EIPS\/BPS eller liknande drag [22-27]. \u00c4ven inom Bup Stockholm och i Region Sk\u00e5ne har anpassade behandlingar f\u00f6r ungdomar respektive vuxna med AST och samtidiga drag av EIPS\/BPS utvecklats [28, 29]. Utg\u00e5ngspunkten har varit att kliniker noterat att gruppen har sv\u00e5rare att tillgodog\u00f6ra sig etablerad behandling vid EIPS\/BPS, som dialektisk beteendeterapi. Pilotutv\u00e4rderingar av anpassad dialektisk beteendeterapi indikerar god genomf\u00f6rbarhet [28], minskad sj\u00e4lvskada och minskat behov av heldygnsv\u00e5rd [29].<\/p>\n
Studiens styrkor och begr\u00e4nsningar<\/p>\n
Registerstudier ger m\u00f6jlighet att studera den totala populationen med minimalt bortfall, med tillf\u00f6rlitliga uppgifter om registrerade diagnoser och v\u00e5rdh\u00e4ndelser. En begr\u00e4nsning med registerdata \u00e4r dock att olika tillst\u00e5nd kan vara under- eller \u00f6verdiagnostiserade. Vidare ger register grova m\u00e5tt utan m\u00f6jlighet till detaljgranskning. Vi vet exempelvis inte i vilken utstr\u00e4ckning man har konstaterat samsjuklighet alternativt ompr\u00f6vat en tidigare given dia\u00adgnos (till exempel bed\u00f6mt att en AST-diagnos b\u00e4ttre beskriver symtombilden \u00e4n en tidigare given EIPS\/BPS-dia\u00adgnos). En annan begr\u00e4nsning \u00e4r att studien bara innefattar data fr\u00e5n Region Stockholm. Det \u00e4r oklart i vilken m\u00e5n studiens resultat kan generaliseras till andra regioner i Sverige.\u00a0<\/p>\n
Slutsats<\/p>\n
Sammantaget ser vi allts\u00e5 en tydlig \u00f6kning av antalet personer som f\u00e5r b\u00e5da diagnoserna AST och EIPS\/BPS. Vi ser ocks\u00e5 en tydligt f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r suicidf\u00f6rs\u00f6k, sj\u00e4lvskada, andra psykiatriska diagnoser och fler dagar med slutenv\u00e5rd i denna grupp \u00e4n hos patienter dia\u00adgnostiserade med enbart AST eller EIPS\/BPS. Resultaten indikerar ett s\u00e4rskilt behov av v\u00e5rd och insatser f\u00f6r denna grupp med komplex symtombild och ofta allvarlig problematik. <\/p>\n
Potentiella bindningar eller j\u00e4vsf\u00f6rh\u00e5llanden: Inga uppgivna.<\/p>\n
\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n
\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tReferenser<\/p>\n
\n- Elsabbagh M, Divan G, Koh YJ, et al. Global prevalence of autism and other pervasive developmental disorders. Autism Res. 2012;5(3):160-79.<\/li>\n
- Doernberg E, Hollander E. Neurodevelopmental disorders (ASD and ADHD): DSM-5, ICD-10, and ICD-11. CNS Spectr. 2016;21(4):295-9.<\/li>\n
- Leichsenring F, Fonagy P, Heim N, et al. Borderline personality disorder: a comprehensive review of diagnosis and clinical presentation, etiology, treatment, and current controversies. World Psychiatry. 2024;23(1):4-25.<\/li>\n
- May T, Pilkington PD, Younan R, et al. Overlap of autism spectrum disorder and borderline personality disorder: a systematic review and meta-analysis. Autism Res. 2021;14(12):2688-710.<\/li>\n
- Anckars\u00e4ter H, Stahlberg O, Larson T, et al. The impact of ADHD and autism spectrum disorders on temperament, character, and personality develop\u00adment. Am J Psychiatry. 2006;163(7):1239-44.<\/li>\n
- Tate AE, Sahlin H, Liu S, et al. Borderline personality disorder: associations with psychiatric disorders, somatic illnesses, trauma, and adverse behav\u00adiors. Mol Psychiatry. 2022;27(5):2514-21.<\/li>\n
- Ryd\u00e9n G, Ryd\u00e9n E, Hetta J. Borderline personality disorder and autism spectrum disorder in females: a cross-sectional study. Clin Neuropsychiatry. 2008;5(1):22-30.<\/li>\n
- Region Stockholm, Centrum f\u00f6r epidemiologi och samh\u00e4llsmedicin.VAL-databaserna. https:\/\/www.folkhalsokollen.se\/datakallor\/val-databaserna\/<\/li>\n
- Jablonska B, Ohlis A, Dal H, et al. Autismspektrumtillst\u00e5nd och adhd bland vuxna i Stockholms l\u00e4n. F\u00f6rekomst av diagnoser i befolkningen samt v\u00e5rdkonsumtion. Stockholm: Region Stockholm, Centrum f\u00f6r epidemiologi och samh\u00e4llsmedicin; 2023.<\/li>\n
- Iversen S, Kildahl AN. Case report: mechanisms in misdiagnosis of autism as borderline personality disorder. Front Psychol. 2022;13:735205.<\/li>\n
- Tamilson B, Eccles JA, Shaw SCK. The experiences of autistic adults who were previously diagnosed with borderline or emotionally unstable personality disorder: a phenomenological study. Autism. 2025;29(2):504-17.<\/li>\n
- McQuaid GA, Strang JF, Jack A. Borderline personality as a factor in late, missed, and mis-diagnosis in autistic girls and women: a conceptual analysis. Autism Adulthood. 2024;6(4):401-27.<\/li>\n
- Kotov R, Krueger RF, Watson D, et al. The Hierarchical taxonomy of psychopathology (HiTOP): a dimensio\u00adnal alternative to traditional nosologies. J Abnorm Psychol. 2017;126(4):454-77.<\/li>\n
- Dell\u2019Osso L, Cremone IM, Nardi B, et al. Comorbidity and overlaps between autism spectrum and borderline personal\u00adity disorder: state of the art. Brain Sci. 2023;13(6):862.<\/li>\n
- Lichtenstein P, Carlstr\u00f6m E, R\u00e5stam M, et al. The genetics of autism spectrum disorders and related neuropsychiatric disorders in childhood. Am J Psychiatry. 2010;167(11):1357-63.<\/li>\n
- Michelini G, Carlisi CO, Eaton NR, et al. Where do neurodevelopmental conditions fit in transdiagnostic psychiatric frameworks? Incorporating a new neurode\u00advelopmental spectrum. World Psychiatry. 2024;23(3):333-57.<\/li>\n
- Ditrich I, Philipsen A, Matthies S. Borderline personality disorder (BPD) and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) re\u00advisited \u2013 a review-update on common grounds and subtle distinctions. Borderline Personal Disord Emot Dysregul. 2021;8(1):22.<\/li>\n
- Dell\u2019Osso L, Cremone IM, Carpita B, et al. Correlates of autistic traits among patients with borderline personality disorder. Compr Psychiatry. 2018;83:7-11.<\/li>\n
- Chabrol H, Raynal P. The co-occurrence of autistic traits and borderline personality disorder traits is associated to increased suicidal ideation in nonclinical young adults. Compr Psychiatry. 2018;82:141-3.<\/li>\n
- Hirvikoski T, Boman M, Chen Q, et al. Individual risk and familial liability for suicide attempt and suicide in autism: a population-based study. Psychol Med. 2020;50(9):1463-74.<\/li>\n
- Cheney L, Dudas RB, Traynor JM, et al. Co-occurring autism spectrum and borderline personality disorder: an emerging clinical challenge seeking informed interventions. Harv Rev Psychiatry. 2023;31(2):83-91.<\/li>\n
- Zavlis O, Tyrer P. The interface of autism and (borderline) personality disorder. Br J Psychiatry. 2024;225(3):360-1.<\/li>\n
- Kaltenegger HC, Philips B, Wennberg P. Autistic traits in mentalization-based\u00ad treatment for concurrent borderline personality disorder and substance use disorder: secondary anal\u00adyses of a randomized controlled feasibility study. Scand J Psychol. 2020;61(3):416-22.<\/li>\n
- Vuijk R, Deen M, Geurts HM, et al. Schema therapy for personality disorders in autistic adults: Results of a multiple case series study. Clin Psych Psychother. 2023;30(2):458-72.<\/li>\n
- Kuroda M, Kawakubo Y, Kamio Y, et al. Preliminary efficacy of cognitive-behavioral therapy on emotion regulation in adults with autism spectrum disorder: a pilot randomized waitlist-controlled study. PLoS One. 2022;17(11):e0277398.<\/li>\n
- Huntjens A, van den Bosch LW, Sizoo B, et al. The effectiveness and safety of dialectical behavior therapy for suicidal ideation and behavior in autistic adults: a pragmatic randomized controlled trial. Psychol Med. 2024;54(10):2707-18.<\/li>\n
- Dudas RB, Cheney L. Good psychiatric man\u00adagement of borderline personality disorder and co-occurring autism spectrum disorder. Am J Psychother. 2025;78(1):35-45.<\/li>\n
- Lindheim von Bahr P, Karlsson T, Jimson J, et al. \u00bbEn bra start\u00ab. DBT med behandlingstill\u00adl\u00e4gg f\u00f6r ungdomar med emotionell instabilitet och autismspektrumtillst\u00e5nd. Delrapport 1: Behandlingsutveckling och upplevelser av inledande behandling. Stockholm: Stockholms l\u00e4ns landsting, Barn- och ungdomspsykiatri, Utv\u00e4rderingsenheten; 2017.<\/li>\n
- Carnelid A, Linn\u00e9r A. Dialektisk beteendeterapi (DBT) Skills system vid borderline och autism. En utv\u00e4rdering av metoden vid DBT-teamet inom Vuxenpsykiatri Helsingborg. Region Sk\u00e5ne, FoUU-enheten, Psykiatri, habilitering och hj\u00e4lpmedel; 2024. FoU-rapport 5\/2024.<\/li>\n<\/ol>\n
\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Huvudbudskap Antalet unga vuxna i \u00e5ldern 18\u201340 \u00e5r som diagnostiseras med b\u00e5de AST och EIPS\/BPS har \u00f6kat drastiskt…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":102103,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-102102","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115696030823779028","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102102","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102102"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102102\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/102103"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Annons\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/1765381218_237_ozempic-1404x720-lt-1.gif\")
<\/p>\n![\"Annons\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/1765381218_805_astellas-menopause-veoza-gif-v11-1404x720-se-draft-191125.gif\")
<\/p>\n