{"id":102331,"date":"2025-12-10T21:29:20","date_gmt":"2025-12-10T21:29:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/102331\/"},"modified":"2025-12-10T21:29:20","modified_gmt":"2025-12-10T21:29:20","slug":"techjattar-saljer-medvetet-skadliga-produkter-till-barn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/102331\/","title":{"rendered":"Techj\u00e4ttar s\u00e4ljer medvetet skadliga produkter till barn"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>share-arrowDela<\/p>\n

unsaveSpara<\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"DetDet finns numera \u00f6verv\u00e4ldigande bevis f\u00f6r ett samband mellan sociala medier och f\u00f6rs\u00e4mrad mental h\u00e4lsa hos unga, skriver Andreas Cervenka. Foto: Jessica Gow\/TT<\/p>\n

Cyniska f\u00f6retag s\u00e5lde medvetet skadliga produkter till barn, tj\u00e4nade astronomiska belopp och kom undan med det. S\u00e5 kan experimentet med sociala medier sammanfattas.<\/p>\n

Vuxenv\u00e4rlden svarar med f\u00f6rbud men kan samtidigt vara p\u00e5 v\u00e4g att g\u00f6ra om samma misstag igen.<\/p>\n

Hur vet man att en digital trend har peakat? Kanske n\u00e4r boomers b\u00f6rjar agera.\u00a0<\/p>\n

I dagarna inf\u00f6r Australien ett sociala medier-f\u00f6rbud f\u00f6r alla under 16 \u00e5r.\u00a0<\/p>\n

I Danmark har en officiell \u00e5ldersgr\u00e4ns inf\u00f6rts och i Sverige har det tillsatts en utredning i fr\u00e5gan.\u00a0<\/p>\n

Allt detta \u00e4r ett ganska klumpigt s\u00e4tt att sminka \u00f6ver det faktum att inget gjordes under s\u00e5 l\u00e5ng tid. <\/p>\n

Som vanligt ligger de unga f\u00f6re.\u00a0<\/p>\n

N\u00e4r Ungdomsbarometern nyligen sl\u00e4ppte sin rapport d\u00e4r unga trendspanar inf\u00f6r 2026 \u00e4r avst\u00e5ndstagande till sk\u00e4rmar och sociala medier en av de saker som lyfts fram, samtidigt som \u201cgrannie-hobbies\u201d som stickning, s\u00f6mnad och matlagning sp\u00e5s f\u00e5 ett uppsving. <\/p>\n

Att sk\u00e4rmar och sociala medier inte bara \u00e4r tipp-topp \u00e4r n\u00e5got som en hel generation tvingats l\u00e4ra sig den h\u00e5rda v\u00e4gen.\u00a0<\/p>\n

\u201dJag hade blivit lite irriterad f\u00f6r det \u00e4r v\u00e4ldigt kul, men jag tror det \u00e4r v\u00e4ldigt bra f\u00f6r ungdomar att inte h\u00e5lla p\u00e5 s\u00e5 mycket med sociala medier\u201d, s\u00e4ger Ella, 17, n\u00e4r Aftonbladet intervjuar <\/a>unga om ett f\u00f6rbud.\u00a0<\/p>\n

Sociala medier spelar en viktig roll<\/strong> f\u00f6r m\u00e5nga unga och ett f\u00f6rbud inneb\u00e4r en stor inskr\u00e4nkning. Men man b\u00f6r ocks\u00e5 st\u00e4lla sig fr\u00e5gan om n\u00e5gon annan produkt med s\u00e5 v\u00e4ldokumenterade och allvarliga bieffekter hade kunnat s\u00e4ljas fritt? <\/p>\n

Det finns numera \u00f6verv\u00e4ldigande bevis f\u00f6r ett samband mellan sociala medier och f\u00f6rs\u00e4mrad mental h\u00e4lsa hos unga.\u00a0<\/p>\n

Vilka som blivit minst f\u00f6rv\u00e5nande n\u00e4r forskningsrapport efter forskningsrapport slagit fast detta? Techj\u00e4ttarna. De har vetat hela tiden.\u00a0<\/p>\n

2021 publicerade Wall Street Journal en granskning<\/a> baserad p\u00e5 interna dokument fr\u00e5n en visselbl\u00e5sare p\u00e5 Facebook<\/a>. De visade att bolagets forskare g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng kom fram till att deras produkter kan vara skadliga, s\u00e4rskilt f\u00f6r ton\u00e5rstjejer. Men Facebook struntade i att g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t saken och spelade i st\u00e4llet ned riskerna ut\u00e5t.\u00a0<\/p>\n

I dokument\u00e4ren \u201dCan\u2019t look away\u201d,<\/a> producerad av nyhetsbolaget Bloomberg, intervjuas en tidigare chef p\u00e5 en social medie-j\u00e4tte som intygar att bolagen vet allt om de skadliga effekterna men \u00e4r r\u00e4dda f\u00f6r att st\u00e4llas till svars.\u00a0<\/p>\n

En perfekt storm av girighet och jakt p\u00e5 maximal l\u00f6nsamhet, som chefen uttrycker det. <\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"AustralienAustralien f\u00f6rbjuder sociala medier f\u00f6r alla under 16 \u00e5r. Foto: Getty Images\/iStockphoto<\/p>\n

Och visst har det varit en l\u00f6nsam<\/strong> strategi. Facebook, som bland annat \u00e4ger Instagram och Whatsapp \u00e4r med sina \u00f6ver tre miljarder anv\u00e4ndare st\u00f6rre \u00e4n kristendomen, och har bara sedan 2015 gjort en samlad vinst f\u00f6re skatt p\u00e5 \u00f6ver 3\u00a0500 miljarder kronor. Att s\u00e4lja knark framst\u00e5r som en l\u00e5gmarginalaff\u00e4r i j\u00e4mf\u00f6relse.\u00a0<\/p>\n

Drog-metaforen \u00e4r techbolagens egen. I en p\u00e5g\u00e5ende r\u00e4ttsprocess i USA har det avsl\u00f6jats en rad interna konversationer.\u00a0<\/p>\n

\u201cInstagram \u00e4r en drog \u2013 vi \u00e4r i princip langare\u201d, skriver forskare p\u00e5 Facebook <\/a>till varandra. P\u00e5 TikTok konstaterar en intern rapport att \u201dminder\u00e5riga inte har den mentala f\u00f6rm\u00e5ga att kontrollera sin egen sk\u00e4rmtid\u201d.\u00a0<\/p>\n

Ansvaret har att motarbeta dessa kraftfulla och manipulativa algoritmer har i\u00a0st\u00e4llet hamnat p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrar. <\/p>\n

Ett v\u00e4ldigt bekv\u00e4mt uppl\u00e4gg f\u00f6r Silicon Valleys dollarmiljard\u00e4rer.\u00a0<\/p>\n

Under ett par \u00e5r bodde undertecknad i Palo Alto i Kalifornien, sociala medie-industrins ground zero. <\/p>\n

Ingen annanstans har jag sett s\u00e5 f\u00e5 barn med en mobil i handen som d\u00e4r. <\/p>\n

Att techbolagen hittills g\u00e5tt helt fria \u00e4r r\u00e4tt h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Det beror bland annat p\u00e5 en lag i USA, den s\u00e5 kallade Section 230, som g\u00f6r att bolagen inte \u00e4r ansvariga f\u00f6r inneh\u00e5llet p\u00e5 sina plattformar.\u00a0<\/p>\n

Den nya skadest\u00e5ndsprocessen<\/strong> f\u00f6rs\u00f6ker angripa saken fr\u00e5n ett annat h\u00e5ll.\u00a0<\/p>\n

M\u00e5let \u00e4r en grupptalan d\u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar, skoldistrikt och delstater \u00f6ver hela i USA har st\u00e4mt Facebook, Tiktok, Snapchat, Youtube och Discord f\u00f6r att medvetet ha designat sina plattformar f\u00f6r att vara beroendeframkallande utan att varna f\u00f6r h\u00e4lsoriskerna.\u00a0<\/p>\n

Det g\u00e5r att dra en parallell till tobaksbolagen, som ocks\u00e5 i allra h\u00f6gsta grad k\u00e4nde till farorna med r\u00f6kning men g\u00f6mde undan bevisen och fortsatte med reklam riktad mot unga. Det slutade med att de p\u00e5 90-talet st\u00e4mdes och 1998 gjorde upp om att betala sammanlagt runt 2\u00a0000 miljarder kronor i skadest\u00e5nd utspritt \u00f6ver 25 \u00e5r.\u00a0<\/p>\n

Om st\u00e4mningarna lyckas kan det bli dyrt f\u00f6r techbolagen. Facebook varnar i dokument<\/a> som l\u00e4mnats in till den amerikanska finansinspektionen SEC f\u00f6r att bolaget riskerar att tvingas betala hundratals miljarder kronor.\u00a0<\/p>\n

expand-left<\/p>\n

helsk\u00e4rm\"AIAI har redan blivit en del av vardagen. Foto: Richard Drew \/ AP<\/p>\n

Men samtidigt kommer nu<\/strong> n\u00e4sta teknologiska revolution som kan f\u00f6r\u00e4ndra ungas liv. AI \u00e4r redan en del av vardagen och kan vara ett viktigt hj\u00e4lpmedel men inneb\u00e4r ocks\u00e5 en stor risk. <\/p>\n

I vanlig ordning \u00e4r de vuxna n\u00e5gra steg efter.\u00a0<\/p>\n

Det finns redan exempel <\/a>p\u00e5 ton\u00e5ringar som beg\u00e5tt sj\u00e4lvmord efter att pratat med en chatbot och skydden som ska h\u00e5lla barn borta verkar fungera d\u00e5ligt<\/a> (n\u00e5gon som \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nad?).\u00a0<\/p>\n

Tv\u00e5 av de ledande AI-f\u00f6retagen \u00e4r Facebook och Youtubes \u00e4gare Alphabet. Allts\u00e5 knarklangarna. Det k\u00e4nns ju betryggande.\u00a0<\/p>\n

F\u00f6rbud kan inte \u00e4ndra det som har p\u00e5g\u00e5tt de senaste femton \u00e5ren. Och oavsett hur m\u00e5nga miljarder som Facebook och de andra bolagen tvingas betala kommer det aldrig att t\u00e4cka de skador som de orsakat. F\u00f6r vem kan s\u00e4tta en prislapp p\u00e5 en stulen barndom?\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"share-arrowDela unsaveSpara expand-left helsk\u00e4rmDet finns numera \u00f6verv\u00e4ldigande bevis f\u00f6r ett samband mellan sociala medier och f\u00f6rs\u00e4mrad mental h\u00e4lsa…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":102332,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-102331","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115697403057014557","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102331","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=102331"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/102331\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/102332"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=102331"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=102331"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=102331"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}