S\u00e5 anv\u00e4nds f\u00f6retag som brottsverktyg<\/p>\n
F\u00f6retag \u00e4r attraktiva brottsverktyg eftersom de f\u00f6rser kriminella med b\u00e5de legitimitet och m\u00f6jligheter att tilltr\u00e4da nya arenor, skala upp verksamhet eller d\u00f6lja annan brottslighet. Det m\u00f6jligg\u00f6rs genom att kriminella dels utnyttjar s\u00e5rbarheter i lagar och administrativa system, dels anv\u00e4nder f\u00f6retag som en trov\u00e4rdig fasad ut\u00e5t. Handlingar som utf\u00f6rs inom ett f\u00f6retag kan i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning passera obem\u00e4rkt, medan de omedelbart skulle v\u00e4cka uppm\u00e4rksamhet om de utf\u00f6rdes av en privatperson. F\u00f6retagskonstruktionen kan d\u00e4rmed skydda individer mot myndigheters insyn, inte minst genom komplexa \u00e4gandestrukturer. F\u00f6retag anv\u00e4nds exempelvis f\u00f6r att genomf\u00f6ra bedr\u00e4gerier, penningtv\u00e4tt och smuggling, och f\u00f6r att f\u00e5 tillg\u00e5ng till offentliga medel och samh\u00e4llsviktiga marknader.<\/p>\n
Var femte n\u00e4tverkskriminell hade f\u00f6retag<\/p>\n
Under perioden 2020\u20132023 hade en femtedel av de 56 000 vuxna n\u00e4tverkskriminella minst ett formellt f\u00f6retagsengagemang. Tillsammans hade de engagemang i drygt 23 000 f\u00f6retag, motsvarande omkring 1,7 procent av samtliga f\u00f6retag i Sverige.<\/p>\n
F\u00f6retag d\u00e4r n\u00e4tverkskriminella har engagemang skiljer sig i vissa avseenden fr\u00e5n f\u00f6retagspopulationen i Sverige i stort:<\/p>\n
Bland f\u00f6retagen d\u00e4r bransch framg\u00e5r dominerar branscherna bygg, restaurang, fastigheter och handel, vilka \u00e4r k\u00e4nda riskbranscher f\u00f6r penningtv\u00e4tt och arbetslivskriminalitet. N\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag \u00e4r i regel sm\u00e5. Sju av tio saknar helt registrerade anst\u00e4llda och h\u00e4lften saknar deklarerad oms\u00e4ttning eller redovisar en oms\u00e4ttning p\u00e5 noll kronor. Endast en liten andel, cirka 6 procent, oms\u00e4tter mer \u00e4n tio miljoner kronor. Majoriteten av n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag har s\u00e5ledes p\u00e5 pappret begr\u00e4nsade resurser, l\u00e5g ekonomisk aktivitet och f\u00e5 eller inga anst\u00e4llda. Det beh\u00f6ver dock inte betyda att f\u00f6retagen \u00e4r inaktiva. F\u00f6retagen kan anv\u00e4ndas bland annat f\u00f6r att genomf\u00f6ra transaktioner till och fr\u00e5n f\u00f6retagskonton eller f\u00f6r att skapa osanna fakturor i penningtv\u00e4ttsuppl\u00e4gg.<\/p>\n
Polismyndighetens population \u00f6ver n\u00e4tverkskriminella bestod av cirka 14 000 aktiva individer och 48 000 individer som var kopplade till de aktiva genom underr\u00e4ttelser eller brottsmisstankar. V\u00e5r bed\u00f6mning \u00e4r att populationen i sin helhet motsvarar studiens definition av den kriminella milj\u00f6n. I rapporten ben\u00e4mns d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de aktiva och kopplade som n\u00e4tverkskriminella. De n\u00e4tverkskriminella utg\u00f6r sammantaget en ung, mansdominerad och mycket brottsaktiv population. En stor majoritet har n\u00e5gon g\u00e5ng varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r brottsmisstankar, och ett hundratal individer \u00e4r \u00e4ven f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r n\u00e4ringsf\u00f6rbud. Det \u00e4r generellt en resurssvag grupp, med l\u00e5g utbildningsniv\u00e5, l\u00e5ga registrerade inkomster och h\u00f6g skulds\u00e4ttning. \u00c5r 2025 hade gruppen registrerade skulder hos Kronofogden p\u00e5 sammanlagt \u00f6ver 12 miljarder kronor till staten, andra f\u00f6retag och privatpersoner.<\/p>\n
En liten grupp st\u00e5r f\u00f6r m\u00e5nga av f\u00f6retagsengagemangen<\/p>\n
Bland den femtedel n\u00e4tverkskriminella som har f\u00f6retagskopplingar finns det stora skillnader. De flesta med f\u00f6retagskopplingar har endast ett eller ett f\u00e5tal engagemang. En liten grupp p\u00e5 under 300 individer, som i rapporten kallas ekoakt\u00f6rer, sticker ut: gruppen st\u00e5r f\u00f6r \u00f6ver 12 procent av de drygt 23 000 f\u00f6retag som n\u00e4tverkskriminella haft koppling till. Deras engagemang \u00e4r mycket kortvariga, och de sker till relativt stor del i f\u00f6retag som de inte startat sj\u00e4lva. F\u00f6retagen f\u00f6rs\u00e4tts i h\u00f6g grad i konkurs en tid efter att ekoakt\u00f6rerna l\u00e4mnat dem. Ekoakt\u00f6rernas misstankehistorik domineras av bedr\u00e4gerier och f\u00f6retagsrelaterad brottslighet, men m\u00e5nga av dem har ocks\u00e5 registrerade misstankar om v\u00e5lds- och narkotikabrott.<\/p>\n
Cirka 30 n\u00e4tverkskriminella i Polismyndighetens underr\u00e4ttelsepopulation f\u00f6rekommer \u00e4ven som revisorer i ett stort antal f\u00f6retag. Dessa uppdrag omfattade sammantaget \u00f6ver 3 000 f\u00f6retag under perioden. Revisorsuppdragen g\u00e4llde i vissa fall f\u00f6retag d\u00e4r andra n\u00e4tverkskriminella hade engagemang, men oftast g\u00e4llde det f\u00f6retag utan formell koppling till den studerade populationen.<\/p>\n
F\u00f6retag utnyttjas f\u00f6r m\u00e5nga olika typer av uppl\u00e4gg<\/p>\n
F\u00f6retag fyller olika funktioner i olika typer av uppl\u00e4gg. I vissa uppl\u00e4gg \u00e4r tillg\u00e5ngen till f\u00f6retagen en f\u00f6ruts\u00e4ttning, exempelvis vid uppl\u00e4gg som bygger p\u00e5 skensanst\u00e4llningar och uppl\u00e4gg som syftar till att tillskansa sig f\u00f6retagsst\u00f6d p\u00e5 osanna grunder eller f\u00f6r att beg\u00e5 momsbedr\u00e4gerier. I andra fall kan tillg\u00e5ngen till f\u00f6retag eller f\u00f6retagskonton vara ett s\u00e4tt att skala upp en verksamhet, exempelvis vid kreditbedr\u00e4gerier eller storskalig penningtv\u00e4tt med hj\u00e4lp av osanna fakturor. I ytterligare fall anv\u00e4nds f\u00f6retag som fasad f\u00f6r att d\u00f6lja verksamhet, vilket kan vara fallet vid smuggling eller vid investeringsbedr\u00e4gerier. I de fallen kan exempelvis ett callcenterf\u00f6retag utg\u00f6ra en legitim front.<\/p>\n
Uppl\u00e4ggen sker i en bred variation av verksamheter, fr\u00e5n rena skenf\u00f6retag helt utan verksamhet till etablerade f\u00f6retag d\u00e4r illegal verksamhet blandas med det legala. Gemensamt f\u00f6r de beskrivna uppl\u00e4ggen \u00e4r att de \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nda f\u00f6r myndigheterna, inklusive de systems\u00e5rbarheter som m\u00f6jligg\u00f6r dem. Trots det \u00e4r de m\u00f6jliga att genomf\u00f6ra och upprepa i nya f\u00f6retagsskepnader.<\/p>\n
S\u00e5rbarheter i olika faser av f\u00f6retagandet<\/p>\n
Att system \u00e4r s\u00e5rbara inneb\u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis att de \u00e4r felkonstruerade. \u00d6ppningar f\u00f6r brottslig exploatering kan vara en inbyggd och oundviklig f\u00f6ljd av de legitima syften som systemet prim\u00e4rt \u00e4r byggt f\u00f6r, och \u00e4ven r\u00e4ttss\u00e4kerhet och grundl\u00e4ggande n\u00e4ringsfrihet kan begr\u00e4nsa myndigheters handlingsutrymme.<\/p>\n
I arbetet med uppdraget identifieras ett antal s\u00e5rbarheter, som beskrivs mer ing\u00e5ende i rapporten. N\u00e5gra av dessa utm\u00e4rker sig och \u00e5terkommer i flera olika typer av uppl\u00e4gg och i flera olika stadier av f\u00f6retagscykeln:<\/p>\n
Befintliga f\u00f6retag anv\u00e4nds<\/p>\n
Rapporten visar att flera uppl\u00e4gg \u00e4r beroende av marknaden f\u00f6r att k\u00f6pa befintliga bolag, s\u00e5 kallade lager- och historikbolag. Lagerbolag \u00e4r ett administrativt bolagsskal som s\u00e4ljs av bolagsf\u00f6rmedlare till kunder som p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt snabbt kan f\u00e5 ett fullt anv\u00e4ndbart aktiebolag p\u00e5 plats. Genom att ha flera lagerbolag redo kan kriminella snabbt \u00f6verg\u00e5 till ett nytt bolag f\u00f6r att forts\u00e4tta sin brottsliga verksamhet \u2013 i synnerhet n\u00e4r det f\u00f6reg\u00e5ende bolaget har blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r utredning eller f\u00f6rsatts i konkurs.<\/p>\n
Historikbolag \u00e4r f\u00f6retag som bedrivit verksamhet och d\u00e4r bolagets f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 ett enkelt s\u00e4tt vill avveckla eller s\u00e4lja vidare f\u00f6retaget. Historikbolag s\u00e4ljs, precis som lagerbolag, ofta som administrativa bolagsskal. Den stora skillnaden mot lagerbolag \u00e4r att registreringar, tillst\u00e5nd och bankkonton ing\u00e5r. Det g\u00f6r att den pr\u00f6vning av bland annat \u00e4gar- och ledningskretsen som g\u00f6rs i flera sammanhang, exempelvis vid registrering av F-skatt och i tillst\u00e5ndsprocesser, uteblir. Det blir \u00e4ven sv\u00e5rare f\u00f6r banker att h\u00e5lla kundk\u00e4nnedomen uppdaterad f\u00f6r att kunna v\u00e4rdera risktransaktioner. Att k\u00f6pa ett historikbolag \u00e4r s\u00e5ledes ett s\u00e4tt att undkomma kontroll och att \u201dleva p\u00e5 l\u00e5nade meriter\u201d.<\/p>\n
F\u00f6retag som funnits under en l\u00e4ngre tid kan framst\u00e5 som mer trov\u00e4rdiga och kreditv\u00e4rdiga \u00e4n vad de faktiskt \u00e4r. Det g\u00e5r att skicka in retroaktiva \u00e4ndringar g\u00e4llande exempelvis l\u00f6ner och \u00e5rsredovisning, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan f\u00f6retag som i realiteten saknat oms\u00e4ttning och n\u00e4rmast varit vilande f\u00f6rses med en historik som \u00e4r helt fiktiv. \u00c4ven vissa former av f\u00f6retagsst\u00f6d kan s\u00f6kas retroaktivt i historikbolag. Utnyttjandet av lager- och historikbolag utg\u00f6r en central del av infrastrukturen f\u00f6r anv\u00e4ndningen av f\u00f6retag som brottsverktyg.<\/p>\n
Fasad- och konkursm\u00e5lvakter utnyttjas<\/p>\n
De system som reglerar f\u00f6retag tycks i m\u00e5nga fall inte fungera v\u00e4l i relation till det straffr\u00e4ttsliga systemet, som prim\u00e4rt riktas mot individer. En sj\u00e4lvklarhet som t\u00e5l att betonas \u00e4r att det \u00e4r individer som anv\u00e4nder f\u00f6retag som brottsverktyg. Ett alltf\u00f6r stort kontroll- och utredningsfokus som tar sikte p\u00e5 sj\u00e4lva f\u00f6retaget och verksamheten kan s\u00e5ledes riskera att missa de individer som beg\u00e5r brott med hj\u00e4lp av f\u00f6retag. Administrativa sanktioner mot f\u00f6retag och f\u00f6retagsbot tenderar att bli tandl\u00f6sa i de fall f\u00f6retagen enbart anv\u00e4nds instrumentellt f\u00f6r att beg\u00e5 brott.<\/p>\n
\u00c4ven om rapporten fokuserar p\u00e5 de n\u00e4tverkskriminellas egna f\u00f6retag framkommer det att utnyttjandet av s\u00e5 kallade m\u00e5lvakter \u00e4r utbrett. Det handlar om individer som placeras p\u00e5 formella positioner i f\u00f6retag utan att ha insyn i den p\u00e5st\u00e5dda verksamheten. I vissa fall r\u00f6r det sig om fasadm\u00e5lvakter, som \u00e4r placerade som f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r f\u00f6retaget d\u00e5 de kan t\u00e5la en granskning eller till och med svara p\u00e5 fr\u00e5gor om verksamheten. Det kan till exempel r\u00f6ra processer d\u00e4r f\u00f6retag s\u00f6ker tillst\u00e5nd eller olika former av registreringar, som F-skatt. I andra fall r\u00f6r det sig om konkursm\u00e5lvakter, som s\u00e4tts in i f\u00f6retag precis innan konkurs och som f\u00e5r ta eventuella konsekvenser vid utredning och kontroll.<\/p>\n
Anv\u00e4ndningen av falska och utnyttjade identiteter f\u00f6rst\u00e4rker problemet med b\u00e5de fasadm\u00e5lvakter och konkursm\u00e5lvakter. I fallet med utnyttjade identiteter kan det handla om socialt utsatta personer, som i vissa fall inte ens befinner sig i landet. De kriminella akt\u00f6rerna kontrollerar ofta de elektroniska id-handlingarna, snarare \u00e4n den faktiska personen. Eftersom det inte finns n\u00e5gra begr\u00e4nsningar i antal till\u00e5tna parallella styrelseuppdrag, kan tillg\u00e5ng till ett f\u00e5tal individer eller elektroniska id-handlingar m\u00f6jligg\u00f6ra kontroll \u00f6ver en stor m\u00e4ngd f\u00f6retag. Det g\u00e5r s\u00e5ledes snabbt att bygga upp en stor f\u00f6retagspark och potentiellt anv\u00e4nda den f\u00f6r kriminella syften.<\/p>\n
De legala hindren f\u00f6r att bli f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r ett f\u00f6retag \u00e4r ytterst f\u00e5. En individ (eller utnyttjad identitet) kan sakna redovisade inkomster, vara grovt kriminell och ha medverkat i en stor m\u00e4ngd konkursf\u00f6rsatta bolag med omfattande skulder till det allm\u00e4nna och till enskilda \u2013 och \u00e4nd\u00e5 f\u00f6retr\u00e4da ett f\u00f6retag.<\/p>\n
Planerade konkurser och anv\u00e4ndningen av f\u00f6retag som f\u00f6rbrukningsvara<\/p>\n
I m\u00e5nga av uppl\u00e4ggen som beskrivs i rapporten anv\u00e4nds f\u00f6retag som en ren f\u00f6rbrukningsvara. Hastigheten p\u00e5 f\u00f6rbrukningen skiljer sig dock \u00e5t. Vid kredit- och momsbedr\u00e4gerier kan f\u00f6retag f\u00f6rbrukas i snabb takt och flera f\u00f6retag kan anv\u00e4ndas parallellt eller avl\u00f6sa varandra. Bedr\u00e4gerier har en h\u00f6g uppt\u00e4cktsrisk och konkursen \u00e4r ofta en planerad och integrerad del av uppl\u00e4gget. \u00c4ven utnyttjande av f\u00f6retagsst\u00f6d bygger i vissa fall p\u00e5 att acceptera \u201drisken\u201d f\u00f6r konkurs. Gemensamt f\u00f6r uppl\u00e4ggen \u00e4r att de bygger p\u00e5 att lura till sig kapital och hinna anv\u00e4nda f\u00f6retagsstrukturen s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt innan brottet sannolikt eller oundvikligen uppt\u00e4cks genom klagande l\u00e5ngivare och investerare eller genom myndigheters l\u00f6pande kontroller.<\/p>\n
I andra uppl\u00e4gg, ofta s\u00e5dana d\u00e4r legal och illegal verksamhet blandas, anv\u00e4nds f\u00f6retagen under l\u00e4ngre tid. H\u00e4r handlar det snarare om ett l\u00f6pande utnyttjande av olika system \u2013 till exempel genom exploatering av anst\u00e4llda eller systematiska kvalitetsbrister inom tillst\u00e5ndspliktiga verksamheter \u2013 d\u00e4r intensiteten kan variera \u00f6ver tid. Brottsvinsterna per h\u00e4ndelse \u00e4r ofta mindre \u00e4n vid stora kredit-, investerings- eller momsbedr\u00e4gerier, men kan sammantaget bli betydande. I dessa uppl\u00e4gg \u00e4r det som regel en f\u00f6rdel att undvika konkurser, men n\u00e4r de \u00e4nd\u00e5 intr\u00e4ffar \u00e4r det ofta en reaktion p\u00e5 \u00f6kad myndighetsuppm\u00e4rksamhet, varp\u00e5 verksamheten flyttas vidare till ett nytt organisationsnummer.<\/p>\n
Sv\u00e5rt att granska sj\u00e4lvdeklarerade uppgifter<\/p>\n
En stor del av de uppgifter om f\u00f6retag som finns i myndighetsregister \u00e4r sj\u00e4lvdeklarerade. Det utnyttjas i flera brottsuppl\u00e4gg d\u00e4r f\u00f6retag redovisar p\u00e5hittade uppgifter. Det \u00e4r s\u00e4rskilt vanligt vid olika former av bedr\u00e4gerier, exempelvis uppl\u00e4gg med falska l\u00f6ner. N\u00e4r kriminella l\u00e4mnar falska uppgifter om \u00e4gare, styrelse, oms\u00e4ttning, anst\u00e4llda eller exporter och annan verksamhet kan de skapa f\u00f6retag som p\u00e5 pappret framst\u00e5r som fullt legitima. F\u00f6r en kontrollakt\u00f6r \u00e4r det ofta mycket sv\u00e5rt att bed\u00f6ma om f\u00f6retaget faktiskt bedriver verklig verksamhet n\u00e4r dokumentationen ser korrekt ut. Det g\u00e5r exempelvis inte att p\u00e5 en rutinm\u00e4ssig niv\u00e5 sammankoppla en redovisad l\u00f6n till en faktisk transaktion, ett redovisat vinstresultat till faktiskt kapital eller momsredovisning och fakturor till fysiska exporter och importer. Det inneb\u00e4r att systemen, som \u00e4r avsedda att skapa transparens och granskningsm\u00f6jligheter, paradoxalt nog kan bli verktyg f\u00f6r att genomf\u00f6ra eller d\u00f6lja brott.<\/p>\n
B\u00e5de f\u00f6rekomst och avsaknad av rutinm\u00e4ssig informationsdelning mellan myndigheter kan skapa s\u00e5rbarheter som utnyttjas. I vissa fall har regelverk konstruerats p\u00e5 ett s\u00e4tt som f\u00f6ruts\u00e4tter att f\u00f6retag p\u00e5 eget initiativ ska inkomma med information, trots att informationen redan finns i registerform hos andra myndigheter. Bristen p\u00e5 automatisk informationsdelning utnyttjas av kriminella akt\u00f6rer, till exempel n\u00e4r f\u00f6retr\u00e4dare ska l\u00e4mna en sanningsf\u00f6rs\u00e4kran vid tillst\u00e5ndspr\u00f6vning eller upphandling. Sanningsf\u00f6rs\u00e4kran kan till exempel r\u00f6ra tidigare brottslighet eller f\u00f6r\u00e4ndringar i \u00e4gar- och ledningskrets, vilket i b\u00e5da fallen \u00e4r uppgifter i register som andra myndigheter administrerar.<\/p>\n
Samtidigt utnyttjas \u00e4ven fall d\u00e4r myndigheter h\u00e4mtar uppgifter fr\u00e5n varandra. Det tydligaste exemplet \u00e4r Skatteverkets system f\u00f6r m\u00e5natliga inkomstuppgifter, d\u00e4r uppgifterna \u00e4r prelimin\u00e4ra och redovisas av arbetsgivaren som har r\u00e4tt att l\u00f6pande \u00e4ndra dem. Trots detta sprids uppgifterna till flera myndigheter och akt\u00f6rer och anv\u00e4nds som underlag f\u00f6r ers\u00e4ttningar g\u00e4llande exempelvis sjukpenning, arbetsl\u00f6shetskassa, l\u00f6negaranti, subventionerade anst\u00e4llningsst\u00f6d och underlag f\u00f6r arbetstillst\u00e5nd. Genom att redovisa uppbl\u00e5sta eller helt fiktiva l\u00f6ner f\u00e5r kriminella akt\u00f6rer och m\u00e5lvakter vita inkomster p\u00e5 pappret. De falska l\u00f6neuppgifterna kan sedan anv\u00e4ndas bland annat som underlag f\u00f6r inkomstbaserade v\u00e4lf\u00e4rdsutbetalningar och vid ans\u00f6kan om l\u00e5n och krediter. Det drabbar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt b\u00e5de det offentliga och det privata.<\/p>\n
M\u00e5nga uppl\u00e4gg utnyttjar bristen p\u00e5 fysiska kontroller, som till exempel skulle kunna avsl\u00f6ja att ingen verksamhet bedrivs p\u00e5 den angivna adressen eller bekr\u00e4fta att subventionerad arbetskraft inte \u00e4r p\u00e5 plats och arbetar. Personliga m\u00f6ten d\u00e4r f\u00f6retr\u00e4dare tvingas ber\u00e4tta om verksamheten skulle kraftigt f\u00f6rsv\u00e5ra anv\u00e4ndningen av falska och utnyttjade identiteter som m\u00e5lvakter. Denna typ av arbete \u00e4r dock mycket resurskr\u00e4vande och kr\u00e4ver s\u00e4rskilda metoder f\u00f6r att ta fram tr\u00e4ffs\u00e4kra urval. Ett effektivt s\u00e4tt att g\u00f6ra det \u00e4r genom datadriven analys.<\/p>\n
Brist p\u00e5 extern inblick i f\u00f6retagen skapar stort spelutrymme<\/p>\n
F\u00f6retag har skyldigheter att l\u00e4mna en rad uppgifter till myndigheter, b\u00e5de vid uppstart och \u00f6vertagande av f\u00f6retag och genom l\u00f6pande redovisning av skatter, moms, l\u00f6ner och ingivning av \u00e5rsredovisning. Dock \u00e4r den externa insynen begr\u00e4nsad, inte minst eftersom majoriteten av f\u00f6retagen inte har krav p\u00e5 revisor. Flera myndigheter har m\u00f6jlighet att genomf\u00f6ra kontroller och inspektioner, men dessa n\u00e5r endast en mycket liten andel av Sveriges cirka 1,4 miljoner f\u00f6retag. Det finns ingen akt\u00f6r som har tillg\u00e5ng till f\u00f6retagens l\u00f6pande transaktionsdata eller bokf\u00f6ring. D\u00e4rtill finns en eftersl\u00e4pning i f\u00f6retagens ekonomiska redovisning till myndigheterna. Det skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r brottslig verksamhet att fortg\u00e5 ost\u00f6rt under l\u00e5ng tid.<\/p>\n
Brist p\u00e5 kontroller av f\u00f6retag innan offentliga medel betalas ut<\/p>\n
Det finns i m\u00e5nga fall ett skyndsamhetskrav kopplat till myndigheters besluts- och utbetalningsverksamhet. Det g\u00e4ller till exempel vid utbetalningar av olika st\u00f6d, l\u00f6negaranti och \u00f6verskjutande moms. Skyndsamheten \u00e4r till f\u00f6r att skydda arbetstagare och f\u00f6retag fr\u00e5n att hamna p\u00e5 ekonomiskt obest\u00e5nd, men st\u00e5r samtidigt i konflikt med den typ av kontroller som skulle kr\u00e4vas f\u00f6r att undvika att kriminella tillskansar sig offentliga medel p\u00e5 oriktiga grunder.<\/p>\n
En sammantagen bed\u00f6mning \u00e4r att det r\u00e5der en \u00f6vertro till efterkontroller. Att efterkontroller inte \u00e4r effektiva f\u00f6r att motverka att f\u00f6retag anv\u00e4nds som brottsverktyg beror dels p\u00e5 tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tten i de kriminella uppl\u00e4ggen, dels p\u00e5 de stora volymer av f\u00f6retag och kontrollpunkter som ska hanteras. Rapporten visar att medel som mottagits p\u00e5 oriktiga grunder i m\u00e5nga fall snabbt f\u00f6rs ut ur f\u00f6retag. Det inneb\u00e4r att pengarna ofta \u00e4r borta n\u00e4r granskningar v\u00e4l inleds. F\u00f6r att motverka felaktiga utbetalningar till f\u00f6retag som anv\u00e4nds som brottsverktyg \u00e4r det s\u00e5ledes mer effektivt att ut\u00f6ka m\u00f6jligheterna till f\u00f6rhandskontroller \u00e4n anv\u00e4nda och utveckla metoder f\u00f6r \u00e5tertagande av felaktigt utbetalade st\u00f6d.<\/p>\n
N\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag anv\u00e4nds som brottsverktyg<\/p>\n
I registerstudien framtr\u00e4der flera tecken p\u00e5 oseri\u00f6s och sannolikt brottslig verksamhet. Det g\u00e4ller i synnerhet de f\u00f6retag som ekoakt\u00f6rerna har koppling till, men \u00e4ven en del av \u00f6vriga n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag. M\u00e5nga av f\u00f6retagen uppvisar avvikande m\u00f6nster som \u00f6verensst\u00e4mmer med flera av de uppl\u00e4gg som redovisas i rapporten.<\/p>\n
Vanligt med konkurser och m\u00e5lvakter<\/p>\n
Kombinationen stora skulder, m\u00e5lvaktsanv\u00e4ndning och konkurs kan tyda p\u00e5 att ett f\u00f6retag anv\u00e4nts f\u00f6r kreditbedr\u00e4gerier. Samma komponenter kan \u00e4ven d\u00f6lja till exempel penningtv\u00e4tt och momsbedr\u00e4gerier. I de n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag finns det tydliga indikationer p\u00e5 utbredd anv\u00e4ndning av planerade konkurser och utnyttjande av konkursm\u00e5lvakter. Det g\u00e4ller s\u00e4rskilt bland ekoakt\u00f6rerna, som st\u00e5r f\u00f6r en oproportionerligt stor del av n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retagande. Av de f\u00f6retag som ekoakt\u00f6rerna hade engagemang i mellan 2020\u20132023 hade en fj\u00e4rdedel f\u00f6rsatts i konkurs 2025. Bland samtliga svenska f\u00f6retag var motsvarande andel endast 3 procent. \u00c4ven \u00f6vriga n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag gick i konkurs i stor utstr\u00e4ckning, och hade vid konkursen mycket h\u00f6ga skulder till staten. Sammantaget r\u00f6r det sig om skulder till staten p\u00e5 cirka 11,5 miljarder kronor.<\/p>\n
M\u00e5nga n\u00e4tverkskriminella har allts\u00e5 haft kopplingar till f\u00f6retag som senare f\u00f6rs\u00e4tts i konkurs, men de var sj\u00e4lva mer s\u00e4llan kvar i styrelse eller ledning n\u00e4r konkursen genomf\u00f6rdes. Detta tyder p\u00e5 att m\u00e5lvakter placerats i styrelserna. M\u00e5lvaktsanv\u00e4ndning beh\u00f6ver med andra ord inte inneb\u00e4ra att det saknas synliga kopplingar till oseri\u00f6sa akt\u00f6rer. D\u00e4remot beh\u00f6ver man f\u00f6lja f\u00f6r\u00e4ndringar i styrelse \u00f6ver tid, och inte enbart titta p\u00e5 f\u00f6rsta och sista styrelsen. En utbredd anv\u00e4ndning av m\u00e5lvakter bekr\u00e4ftas \u00e4ven av det avkrypterade chattmaterialet d\u00e4r handel med m\u00e5lvakter och identiteter \u00e4r ett \u00e5terkommande tema.<\/p>\n
Stora utbetalningar av offentliga medel till f\u00f6retag<\/p>\n
N\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag har under den unders\u00f6kta perioden tillskansat sig stora belopp av offentliga medel. Exempel p\u00e5 det \u00e4r att f\u00f6retagen beviljades n\u00e4rmare 600 miljoner kronor i subventionerade anst\u00e4llningar och lika mycket i korttidsst\u00f6d under pandemin, samt n\u00e4rmare 500 miljoner kronor i ytterligare st\u00f6d. D\u00e4rtill beviljades f\u00f6retagen drygt 3,9 miljarder kronor i uppskjuten eller obetald skatt genom anst\u00e5ndsregler. De n\u00e4tverkskriminella kommer i stor skala genom sina f\u00f6retag \u00f6ver samh\u00e4llets gemensamma resurser i form av offentliga medel.<\/p>\n
I de analyserade avkrypterade chattarna framkommer att f\u00f6retag anv\u00e4nds f\u00f6r att skapa falska l\u00f6neuppgifter. Det finns givna prislistor f\u00f6r vad det kostar att f\u00e5 en l\u00f6n p\u00e5 pappret som man sedan kan utnyttja f\u00f6r exempelvis penningtv\u00e4tt eller bidragsbrott. Det g\u00e5r dock inte att avg\u00f6ra specifikt vilka f\u00f6retag det handlar om. Det kan, men beh\u00f6ver inte vara, f\u00f6retag kopplade till den grupp vi unders\u00f6kt i rapporten.<\/p>\n
Det framst\u00e5r inte som sannolikt att de n\u00e4tverkskriminella i Polismyndighetens underr\u00e4ttelsepopulation i stor utstr\u00e4ckning skulle ha kraftigt uppbl\u00e5sa eller fiktiva l\u00f6ner under den unders\u00f6kta perioden. Majoriteten av de n\u00e4tverkskriminella saknar registrerad syssels\u00e4ttning \u00f6verhuvudtaget, och bland de som var sysselsatta hade n\u00e4rmare h\u00e4lften en registrerad l\u00f6neinkomst p\u00e5 under 200 000 kronor. Det \u00e4r drygt 1 000 av individerna som har varit misst\u00e4nkta f\u00f6r bidragsbrott, vilket skulle kunna ha sin grund i falska inkomstuppgifter.<\/p>\n
F\u00f6retag inom skyddsv\u00e4rda verksamheter<\/p>\n
I vissa fall \u00e4r kopplingar mellan f\u00f6retag och n\u00e4tverkskriminella s\u00e4rskilt orov\u00e4ckande, i synnerhet n\u00e4r de n\u00e4tverkskriminella har tillg\u00e5ng till f\u00f6retag inom verksamheter d\u00e4r tilltr\u00e4det \u00e4r reglerat. Det g\u00e4ller skyddsv\u00e4rda verksamheter som omg\u00e4rdas av s\u00e4rskilda regler och ibland tillst\u00e5nd, s\u00e5som livsmedels- och avfallshantering, hantering av explosiva varor eller att bedriva finansiell verksamhet. Det g\u00e4ller ocks\u00e5 s\u00e5dan verksamhet som i h\u00f6g utstr\u00e4ckning finansieras med offentliga medel, s\u00e5som v\u00e5rd, omsorg och arbetsmarknadscoaching.<\/p>\n
N\u00e4tverkskriminella hade officiella engagemang i omkring 1 procent av f\u00f6retagen i v\u00e5rdgivarregistret och 4 procent av f\u00f6retagen i omsorgsregistret, d\u00e4r bland annat hem f\u00f6r v\u00e5rd eller boende (HVB), personlig assistans och konsulentst\u00f6dd familjehemsv\u00e5rd ing\u00e5r. N\u00e4r vi inkluderar f\u00f6retag som kan kopplas till individer som n\u00e5gon g\u00e5ng misst\u00e4nkts i samma \u00e4rende som de n\u00e4tverkskriminella, ut\u00f6kas andelarna till 2 respektive 12 procent av samtliga f\u00f6retag i registren. Drygt 30 f\u00f6retag d\u00e4r n\u00e4tverkskriminella haft officiella engagemang hade tillst\u00e5nd att hantera explosiva varor. Inkluderar man deras medmisst\u00e4nkta var det 123 f\u00f6retag med s\u00e5dana tillst\u00e5nd. \u00c4ven om det \u00e4r ett begr\u00e4nsat antal f\u00f6retag r\u00f6r det sig om verksamheter inom s\u00e4rskilt k\u00e4nsliga omr\u00e5den d\u00e4r brister kan f\u00e5 allvarliga konsekvenser.<\/p>\n
N\u00e4tverkskriminellas del av den f\u00f6retagsrelaterade brottligheten<\/p>\n
En \u00f6vergripande slutsats \u00e4r att det finns tydliga tecken p\u00e5 anv\u00e4ndning av f\u00f6retag som brottsverktyg i den kriminella milj\u00f6n, i synnerhet kopplat till olika former av bedr\u00e4gerier. Samtidigt \u00e4r det viktigt att framh\u00e5lla att flera av de uppl\u00e4gg som beskrivs i rapporten inte l\u00e4mnar tydliga sp\u00e5r, och d\u00e4rf\u00f6r inte kan unders\u00f6kas i en registerstudie.<\/p>\n
Fr\u00e5gan om hur f\u00f6retag anv\u00e4nds som brottsverktyg i den kriminella milj\u00f6n medf\u00f6r en rad metodologiska utmaningar. Dels g\u00e5r det inte att utesluta att vissa f\u00f6retag kopplade till n\u00e4tverkskriminella bedriver helt legitim verksamhet, dels m\u00e5ste vi anta att akt\u00f6rer som enbart agerar med m\u00e5lvakter som front skapar ett m\u00f6rkertal av kriminellt kontrollerade f\u00f6retag som vi inte haft m\u00f6jlighet att analysera. Vi har i denna studie inte heller haft m\u00f6jlighet att unders\u00f6ka utlands\u00e4gda f\u00f6retag.<\/p>\n
F\u00f6retagsanv\u00e4ndningen \u00e4r oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad och en mycket liten grupp kriminella st\u00e5r f\u00f6r en stor del av f\u00f6retagandet. Det vanligaste bland den femtedel n\u00e4tverkskriminella \u00f6ver 18 \u00e5r som haft f\u00f6retag \u00e4r att ha ett enda f\u00f6retagsengagemang i ett litet f\u00f6retag inom traditionella riskbranscher f\u00f6r penningtv\u00e4tt eller arbetslivskriminalitet. Ekoakt\u00f6rerna har som j\u00e4mf\u00f6relse haft i snitt 19 f\u00f6retagsengagemang under \u00e5ren 2020\u20132023 (trots att 17 procent av ekoakt\u00f6rerna haft n\u00e4ringsf\u00f6rbud). Ekoakt\u00f6rerna \u00e4r \u00e4ven de som uppvisar de tydligaste tecknen p\u00e5 oseri\u00f6st f\u00f6retagande, till exempel seriekonsumtion av f\u00f6retag och m\u00e5nga konkurser. Det framst\u00e5r med andra ord som att det finns individer som har en specialisering med inriktning mot f\u00f6retag i den unders\u00f6kta kriminella milj\u00f6n, d\u00e4r vi \u00e4ven ser att ekoakt\u00f6rerna inte \u00e4r misst\u00e4nkta f\u00f6r narkotikahantering och grova v\u00e5ldsbrott i samma utstr\u00e4ckning som de \u00f6vriga i populationen.<\/p>\n
Specialiseringen bekr\u00e4ftas \u00e4ven i materialet fr\u00e5n de avkrypterade chattarna. Konversationer om f\u00f6retag st\u00e5r f\u00f6r en ytterst liten del av det insamlade materialet, och en liten grupp anv\u00e4ndare \u00e5terkommer i ett flertal tr\u00e5dar. Samma anv\u00e4ndare \u00e4gnar sig \u00e5t m\u00e5nga olika uppl\u00e4gg, samtidigt som de har kontakter med personer i kriminella n\u00e4tverk som fr\u00e4mst \u00e4gnar sig \u00e5t narkotikahantering.<\/p>\n
I f\u00f6retagen d\u00e4r indikationer p\u00e5 oseri\u00f6st f\u00f6retagande f\u00f6rekommer handlar det fr\u00e4mst om enklare uppl\u00e4gg d\u00e4r f\u00f6retag anv\u00e4nds som f\u00f6rbrukningsvara under en kort period. Det g\u00e4ller till exempel enklare kreditbedr\u00e4gerier och tillskansande av krisst\u00f6d. Eftersom det finns en kortsiktighet och h\u00f6g f\u00f6rbrukning av f\u00f6retag g\u00e5r det ocks\u00e5 att snabbt anpassa uppl\u00e4gg efter nya f\u00f6rh\u00e5llanden. Det blir exempelvis tydligt i relation till pandemist\u00f6den d\u00e4r de n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag har tilldelats n\u00e4rmare en miljard kronor. I mer l\u00e5ngsiktiga uppl\u00e4gg, d\u00e4r legal och illegal verksamhet blandas, l\u00e4mnas f\u00e4rre avtryck i registerdata vilket g\u00f6r det sv\u00e5rare att analysera utifr\u00e5n v\u00e5r data. I vissa fall f\u00f6rekommer n\u00e4tverkskriminellas f\u00f6retag i skyddsv\u00e4rda och offentligfinansierade verksamheter, vilket \u00e4r en riskindikation i sig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"S\u00e5 anv\u00e4nds f\u00f6retag som brottsverktyg F\u00f6retag \u00e4r attraktiva brottsverktyg eftersom de f\u00f6rser kriminella med b\u00e5de legitimitet och m\u00f6jligheter…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":103248,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-103247","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115703131938407465","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103247","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=103247"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103247\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/103248"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=103247"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=103247"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=103247"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}