![\"En](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/prov-lundberg-staende.jpg\")
<\/p>\nVilken roll spelar signal\u00e4mnet NO-ferroheme i den process som g\u00f6r att v\u00e5ra k\u00e4rl vidgar sig och blodtrycket sjunker? Det \u00e4r en av de fr\u00e5gor som Jon Lundberg och hans forskarkollegor vid Karolinska Institutet tagit sig an. M\u00e5let \u00e4r att bidra till b\u00e4ttre behandlingsmetoder f\u00f6r hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdomar.<\/p>\n
<\/p>\n
Projektanslag 2024<\/p>\n
\n Novel Nitric Oxide Signaling Modalities for Cardiovascular Therapeutics\n<\/p>\n
Huvuds\u00f6kande:<\/strong> Meds\u00f6kande:<\/strong> L\u00e4ros\u00e4te:<\/strong> Beviljat anslag:<\/strong> F\u00f6r snart trettio \u00e5r sedan fick tre amerikanska forskare Nobelpriset f\u00f6r sin uppt\u00e4ckt att gasen kv\u00e4veoxid fungerar som en signalmolekyl i hj\u00e4rt-k\u00e4rlsystemet.<\/p>\n \u2013 Innan dess var kv\u00e4veoxid mest n\u00e5got man f\u00f6rknippade med f\u00f6roreningar och inte med reglering av blodfl\u00f6de eller kontroll av blodtryck, s\u00e4ger Jon Lundberg, professor i farmakologi.<\/p>\n Tillsammans med sin forskargrupp p\u00e5 Karolinska Institutet utmanar han nu Nobelpristagarnas uppt\u00e4ckt om att kv\u00e4veoxid signalerar fritt.<\/p>\n KI-forskarnas hypotes \u00e4r att kv\u00e4veoxid, NO, ist\u00e4llet binds till j\u00e4rnet i en fri hemgrupp \u2013 en grupp utan protein \u2013 och bildar ett nytt signal\u00e4mne, NO-ferroheme. Det nya signal\u00e4mnet \u00e4r en stabilare f\u00f6rening \u00e4n den mer flyktiga kv\u00e4veoxiden som l\u00e4tt f\u00f6rst\u00f6rs i blodet eller p\u00e5 sin v\u00e4g fr\u00e5n en cell till en annan.<\/p>\n Hypotesen formulerades 2017 av Jon Lundbergs kollega Andrei Kleschyov och ligger till grund f\u00f6r den forskning som Jon Lundberg och hans forskargrupp p\u00e5 Karolinska Institutet nu bedriver med st\u00f6d av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.<\/p>\n Som en dykare i en hajbur<\/p>\n F\u00f6r att visualisera sin forskning tar Jon Lundberg upp ett papper med en skiss av en dykare i en hajbur. Med den bilden vill han f\u00f6rklara NO-ferrohemets styrka. Tack vare att kv\u00e4veoxiden \u00e4r bunden och befinner sig inuti den fria hemgruppen skyddas den fr\u00e5n att f\u00f6rst\u00f6ras, likt en dykare i en hajbur.<\/p>\n \u2013 Det vi nu vill unders\u00f6ka \u00e4r hur kroppseget NO-ferroheme bildas, var i kroppen det finns och exakt hur det signalerar, s\u00e4ger han.<\/p>\n M\u00e5let med forskningen \u00e4r att den ska kunna leda till nya och f\u00f6rb\u00e4ttrade behandlingar av hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom och typ-2 diabetes.<\/p>\n En av flera tekniker som anv\u00e4nds i labbet \u00e4r elektronspinnresonans, EPR, d\u00e4r forskarna kan m\u00e4ta \u00e4mnen med oparade elektroner, som till exempel NO-ferroheme.<\/p>\n M\u00e5nga av experimenten g\u00f6rs p\u00e5 m\u00f6ss och r\u00e5ttor. Ett av resultaten visar bland annat att NO-ferroheme bidrar till att utvidga djurens blodk\u00e4rl och d\u00e4rmed f\u00f6rb\u00e4ttrar blodfl\u00f6det. Genom kontrollexperiment har forskarna ocks\u00e5 sett att NO-ferroheme direkt aktiverar enzymet guanylylcyklas.<\/p>\n \u2013 Det inneb\u00e4r att NO-ferroheme direkt och i sig sj\u00e4lv kan betraktas som en signalsubstans, s\u00e4ger Jon Lundberg.<\/p>\n Samspel mellan r\u00f6da blodkroppar och nitrat<\/p>\n Ett annat fokusomr\u00e5de handlar om samspelet mellan r\u00f6da blodkroppar och \u00e4mnet nitrat, som bland annat finns i gr\u00f6nsaker som r\u00f6dbetor, spenat och f\u00e4nk\u00e5l.<\/p>\n N\u00e4r vi sv\u00e4ljer gr\u00f6nsaker eller dricker r\u00f6dbetsjuice tar kroppen upp nitratet och huvuddelen hamnar s\u00e5 sm\u00e5ningom i spottk\u00f6rtlarna och kommer ut i saliven.<\/p>\n Munnens bakterier omvandlar sedan nitrat till nitrit, som i n\u00e4sta steg omvandlas till kv\u00e4veoxid ute i kroppen \u2013 med vidgade blodk\u00e4rl och f\u00f6rb\u00e4ttrat blodfl\u00f6de som f\u00f6ljd. Det kr\u00e4vs inget syre f\u00f6r att kunna bilda kv\u00e4veoxid fr\u00e5n nitrat, till skillnad fr\u00e5n det kv\u00e4veoxid som kroppen sj\u00e4lv bildar via s\u00e5 kallad NO-syntas.<\/p>\n Det har \u00e4ven visat sig att intag av nitrat kan stimulera r\u00f6da blodkroppar till att ge ifr\u00e5n sig en hj\u00e4rtskyddande substans d\u00e5 de uts\u00e4tts f\u00f6r syrebrist. Det skulle kunna ha stor betydelse vid till exempel hj\u00e4rtinfarkt.<\/p>\n \u2013 Vi trodde inte att det var m\u00f6jligt att nitrat kunde bilda NO-ferroheme inuti r\u00f6da blodkroppar och sedan ge ifr\u00e5n sig en v\u00e4vnadsskyddande substans. Men vi hade fel. Att bli motbevisad \u00e4r bland det b\u00e4sta jag vet som forskare, s\u00e4ger Jon Lundberg.<\/p>\n Jon Lundberg och hans forskargrupp har ocks\u00e5 uppt\u00e4ckt att nitrat minskar musklernas syref\u00f6rbrukning vid fysiskt arbete s\u00e5 att samma typ av arbete kan utf\u00f6ras med mindre syre\u00e5tg\u00e5ng. Idrottare v\u00e4rlden \u00f6ver anv\u00e4nder numera nitrat som prestationsh\u00f6jare.<\/p>\n Nytt forskningssp\u00e5r<\/p>\n Forskargruppen best\u00e5r av tolv personer plus tre professorer som delar p\u00e5 det \u00f6vergripande ansvaret. Ett perfekt antal, anser Jon Lundberg. Hans erfarenhet \u00e4r att sm\u00e5 forskargrupper \u00f6verl\u00e4gset\u00a0 \u00e4r mest effektiva.<\/p>\n Kardiologen John Pernow leder den andra forskargruppen i projektet. Den best\u00e5r av \u00e5tta personer och gruppens uppgift \u00e4r att hitta s\u00e4tt att stimulera fris\u00e4ttning av kv\u00e4veoxid fr\u00e5n r\u00f6da blodkroppar.<\/p>\n Den grupp som Jon Lundberg leder har ocks\u00e5 hittat ett nytt forskningssp\u00e5r. Det g\u00e4ller tarmbakteriers m\u00f6jlighet att bilda skyddande kemiska f\u00f6reningar med hj\u00e4lp av nitrat och j\u00e4rn i kosten.<\/p>\n Genom att mata m\u00f6ss med en kombination av nitrat och icke-hemj\u00e4rn, j\u00e4rn som finns i vegetabiliska produkter, gjorde forskarna en intressant uppt\u00e4ckt. Kombinationen har visat sig bidra till en \u00f6kad halt av en annan biologiskt aktiv kv\u00e4veoxidf\u00f6rening med skyddande effekter p\u00e5 hj\u00e4rtk\u00e4rlsystemet. I m\u00f6ss som helt saknar bakterier bildas inte dessa f\u00f6reningar.<\/p>\n I en uppf\u00f6ljande studie vill forskarna ta reda p\u00e5 om intag av nitratrika gr\u00f6nsaker och n\u00f6tter \u2013 som inneh\u00e5ller j\u00e4rn \u2013 leder till m\u00e4tbara niv\u00e5er av skyddande kemiska f\u00f6reningar \u00e4ven hos m\u00e4nniskor.<\/p>\n \u2013 Det vi sett hos m\u00f6ssen \u00e4r sm\u00e5tt revolutionerande. P\u00e5 sikt hoppas vi att uppt\u00e4ckten ska kunna f\u00f6rebygga utvecklingen av till exempel h\u00f6gt blodtryck, leverf\u00f6rfettning och diabetes, s\u00e4ger Jon Lundberg.<\/p>\n Text Ylva Carlsson \u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vilken roll spelar signal\u00e4mnet NO-ferroheme i den process som g\u00f6r att v\u00e5ra k\u00e4rl vidgar sig och blodtrycket sjunker?…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":103280,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-103279","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-se","11":"tag-svenska","12":"tag-sverige","13":"tag-sweden","14":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115703297407892041","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103279","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=103279"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103279\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/103280"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=103279"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=103279"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=103279"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Professor Jon Lundberg<\/p>\n
Karolinska Institutet
John Pernow<\/p>\n
Karolinska Institutet<\/p>\n
31\u00a0000\u00a0000 kronor under fem \u00e5r<\/p>\n
Foto Magnus Bergstr\u00f6m<\/p>\n