Sverige \u2013 en sj\u00e4lvfinansierande stat<\/a>\u201d redog\u00f6r f\u00f6r det tekniska kring hur detta fungerar, vilka lagar och regler som Riksbanken och Riksg\u00e4lden har att r\u00e4tta sig efter samt hur detta sammantaget beskrivs av Ekonomistyrningsverket och finanssektorns samverkansorgan FSPOS. H\u00e4r kan vi allts\u00e5 se klart och tydligt hur de statsfinansiella fl\u00f6dena ser ut. Slutsatsen \u00e4r tydlig: statens betalningar skapar kronor.\u00a0<\/p>\nSkatter och utgivande av statspapper finansierar inte statens utgifter i kronor. Staten \u00e4r finansiellt obegr\u00e4nsad i sin egen valuta. Det enda som begr\u00e4nsar Sveriges betalningsf\u00f6rm\u00e5ga i kronor \u00e4r sj\u00e4lvvalda regler, som det finanspolitiska ramverket.\u00a0<\/p>\n
Med flytande valuta finns inga reserver som kan ta slut \u2013 staten lovar inget i utbyte mot kronor, varken guld, andra valutor eller n\u00e5got annat som Sverige bara har begr\u00e4nsade m\u00e4ngder av.<\/p>\n
Den politiska viljan avg\u00f6r<\/b><\/p>\n
Och mycket riktigt: n\u00e4r den politiska viljan finns r\u00e5der det aldrig brist p\u00e5 kronor. Regeringen undantar idag st\u00f6det till Ukraina fr\u00e5n statsbudgetens ordinarie saldom\u00e5l. En bred politisk \u00f6verenskommelse ger f\u00f6rsvarsupprustningen liknande tillf\u00e4lliga undantag. Det visar att statens finansiella begr\u00e4nsningar \u00e4r politiska konstruktioner, inte ekonomiska naturlagar.<\/p>\n
Blickar vi lite l\u00e4ngre tillbaka \u00e4r pandemin ett skolboksexempel. Den svenska staten kunde spendera precis s\u00e5 mycket den ville, eller som Magdalena Andersson betonade p\u00e5 en presskonferens i november 2020: \u201dBrist p\u00e5 pengar f\u00e5r inte, ska inte och kommer inte st\u00e5 i v\u00e4gen f\u00f6r en framg\u00e5ngsrik bek\u00e4mpning av viruset och v\u00e5rd av v\u00e5ra sjuka.\u201d<\/p>\n
L\u00e4rdomar fr\u00e5n pandemin<\/b><\/p>\n
Sedan pandemins utbrott v\u00e5ren 2020 har regeringen fattat beslut om 200 miljarder kronor i utgifts\u00f6kningar, 250 miljarder kronor i garantier och mer \u00e4n 300 miljarder kronor i skatteanst\u00e5nd. I h\u00f6stbudgeten 2020 kom ytterligare 100 miljarder och miljardrullningen fortsatte d\u00e4refter. Detta utan att en enda skatt h\u00f6jdes eller att n\u00e5gon r\u00f6st larmade om statsbankrutt. Det fanns allts\u00e5 ingen brist p\u00e5 pengar.<\/p>\n
Somliga inv\u00e4nder nog att anledningen till att vi kunde \u201cfinansiera\u201d pandemin var att vi hade s\u00e5 l\u00e5g statsskuld. Detta \u00e4r helt enkelt inte sant. Niv\u00e5n p\u00e5 statsskulden p\u00e5verkar inte statens betalningsf\u00f6rm\u00e5ga. Staten \u00e4r ensam utgivare av den svenska kronan. Den kan aldrig f\u00e5 slut p\u00e5 sin egen valuta och kan alltid k\u00f6pa allt som \u00e4r till salu i svenska kronor.<\/p>\n
Underskott inget hinder<\/b><\/p>\n
Polens agerande under pandemin klarg\u00f6r detta faktum. Polen har n\u00e4mligen gjort underskott varje \u00e5r sedan murens fall. Men det hindrade inte landet fr\u00e5n att \u00f6sa ut zloty f\u00f6r att bek\u00e4mpa coronakrisen.\u00a0<\/p>\n
Under 48 av de senaste 55 \u00e5ren har Storbritannien haft underskott i statsbudgeten. Senast landet gjorde ett \u00f6verskott var 2001. Men det hindrade inte den brittiska regeringen fr\u00e5n att rekordspendera under pandemin.<\/p>\n
Samma personer brukar ocks\u00e5 h\u00e4vda att marknaden skulle straffa Sverige med oh\u00e5llbara r\u00e4ntor om statsskulden \u00f6kade. Fel igen. Staten, som ensam utgivare av sin egen flytande valuta, kan sj\u00e4lv best\u00e4mma r\u00e4ntan p\u00e5 statsskulden. Staten kan alltid betala den r\u00e4nta som fastst\u00e4lls av staten sj\u00e4lv.<\/p>\n
\u201dMen Sverige \u00e4r en liten, \u00f6ppen ekonomi, och kronan skulle krascha om marknaden inte f\u00e5r den r\u00e4nta den \u00f6nskar\u201d, heter det ibland. Det \u00e4r sant att en f\u00f6rsvagad v\u00e4xelkurs kan bli en f\u00f6ljd, men det \u00e4r inte samma sak som att pengarna \u00e4r slut. Eventuella negativa effekter av en svagare krona, s\u00e5som importinflation, hanteras genom finanspolitiken, inte genom att montera ner v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n
Dyrbart sl\u00f6seri<\/b><\/p>\n
Det \u00e4r just de falska f\u00f6rest\u00e4llningarna \u2013 med r\u00f6tter i fast v\u00e4xelkurs \u2013 om att en l\u00e5g statsskuld inneb\u00e4r \u201dsunda statsfinanser\u201d som ligger till grund f\u00f6r de artificiella begr\u00e4nsningar v\u00e5rt finanspolitiska ramverk syftar till. I st\u00e4llet f\u00f6r att utnyttja kraften i v\u00e5r suver\u00e4na valuta har vi \u00e4gnat 30 \u00e5r \u00e5t att \u201cspara\u201d n\u00e5got vi har o\u00e4ndlig tillg\u00e5ng av. Den resulterande massarbetsl\u00f6sheten har inneburit att vi sl\u00f6sat bort det verkligt dyrbara: arbetskraften och produktionen.<\/p>\n
Pandemin tydliggjorde \u00e4ven detta. Det vi s\u00e5g var en skriande brist p\u00e5 reala resurser: p\u00e5 sjuksk\u00f6terskor, omsorgspersonal, IVA-platser och beredskapslager. Dessa brister innebar att det som pandemimiljarderna var avsedda att finansiera m\u00e5nga g\u00e5nger inte fanns att tillg\u00e5. Obegr\u00e4nsade finansiella resurser hj\u00e4lper inte om de reala resurserna inte finns att k\u00f6pa.<\/p>\n
Prioritera r\u00e4tt<\/b><\/p>\n
Politiker har redan visat att de st\u00e5r beredda att mobilisera resurser f\u00f6r kris och krig utan att f\u00f6rst beskatta vare sig miljard\u00e4rer eller arbetare. Om viljan och kunskapen fanns skulle de ocks\u00e5 kunna mobilisera resurser s\u00e5 att ingen medborgare g\u00e5r arbetsl\u00f6s och s\u00e5 att sjukv\u00e5rden slipper g\u00e5 p\u00e5 kn\u00e4na.\u00a0<\/p>\n
Vi kan ha en fungerande j\u00e4rnv\u00e4g om vi vill. Det handlar om prioritering av reala resurser, inte om brist p\u00e5 pengar.<\/p>\n
Varf\u00f6r har vi skatt?<\/b><\/p>\n
Varf\u00f6r har vi d\u00e5 skatt om staten kan skapa pengar? I grunden handlar detta om att skapa efterfr\u00e5gan p\u00e5 valutan. Skattskyldigheten tvingar fram ett behov av kronor som folk t\u00e4cker genom att arbeta, vilket skapar det utbud av arbetskraft och varor som staten beh\u00f6ver. Skatter finansierar inte staten, de skapar reala resurser till salu i valutan.<\/p>\n
N\u00e4r valutan \u00e4r etablerad kan skatter allts\u00e5 anv\u00e4ndas till att begr\u00e4nsa k\u00f6pkraften och inflationen om det skulle beh\u00f6vas. Och f\u00f6r att \u00e5terkomma till de \u201dsuperrika\u201d: de spenderar bara en br\u00e5kdel av sin f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 varor och tj\u00e4nster.\u00a0<\/p>\n
Att beskatta en miljard\u00e4rs stillasittande pengar minskar inte dennes konsumtion n\u00e4mnv\u00e4rt, och frig\u00f6r inga undersk\u00f6terskor som staten kan anst\u00e4lla. En marginell f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt g\u00f6r inte mer reala resurser tillg\u00e4ngliga f\u00f6r staten att k\u00f6pa utan att pressa upp priserna.<\/p>\n
F\u00f6rminska inte arbetarnas insats<\/b><\/p>\n
Eftersom skatter inte finansierar staten \u00e4r det tydligt att den som betalar mest inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis \u00e4r den som bidrar mest. Det verkliga bidraget till Sverige handlar om vad m\u00e4nniskor producerar. En undersk\u00f6terska eller lokalv\u00e5rdare bidrar varje dag med oumb\u00e4rliga reala tj\u00e4nster. En daytrader eller passiv arvtagare bidrar s\u00e4llan med motsvarande samh\u00e4llsnytta, oavsett om de betalar miljoner i skatt. Att p\u00e5st\u00e5 att de rika \u201cbidrar\u201d till v\u00e4lf\u00e4rden genom skatt \u00e4r att p\u00e5 felaktiga och or\u00e4ttvisa grunder bef\u00e4sta deras maktst\u00e4llning och f\u00f6rminska arbetarnas insats.<\/p>\n
Utnyttja kraften i den svenska kronan<\/b><\/p>\n
Allt detta inneb\u00e4r inte att alla argument f\u00f6r en f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt faller. En f\u00f6rm\u00f6genhetsskatt har sin tydligaste funktion som ett verktyg f\u00f6r att minska o\u00f6nskad maktkoncentration och oj\u00e4mlikhet \u2013 men d\u00e5 r\u00e4cker inte ett par procent.<\/p>\n
Vi som v\u00e4rnar v\u00e4lf\u00e4rden b\u00f6r inte bygga opinion p\u00e5 myten om att pengarna saknas, utan p\u00e5 den stora potentialen i v\u00e5r egen flytande valuta. Att utnyttja denna kraft \u00e4r v\u00e4gen till full syssels\u00e4ttning och ett starkare Sverige. Pengarna finns alltid, eller som John Maynard Keynes uttryckte det: \u201dAllt som vi faktiskt kan g\u00f6ra kan vi ocks\u00e5 finansiera\u201d.<\/p>\n
Erik Arnell<\/b>, utredare, MMT f\u00f6r Sverige<\/p>\n
Peo Hansen,\u00a0<\/b>Professor i Statsvetenskap, Link\u00f6pings universitet, och adjungerad professor vid Johns Hopkins University i Bologna<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Ekonomi Staten beh\u00f6ver inte de rikas pengar f\u00f6r att ha r\u00e5d att hj\u00e4lpa de fattiga. V\u00e4gen till full…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":103342,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-103341","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115703863316238670","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103341","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=103341"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/103341\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/103342"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=103341"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=103341"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=103341"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}