share-arrowDela<\/p>\n
unsaveSpara<\/p>\n
chevron-leftf\u00f6reg\u00e5endechevron-rightn\u00e4staPoliser utanf\u00f6r Campus Risbergska i \u00d6rebro efter larmet om skottlossning den 4 februari i \u00e5r. Tio personer d\u00f6dades i massmordet.<\/p>\n
1 \/ 3Foto: Kicki Nilsson\/TT<\/p>\n
Oron f\u00f6r skolattacker \u00f6kade enormt efter massmordet p\u00e5 Campus Risbergska i \u00d6rebro. Antalet tips och larm har nu sjunkit n\u00e5got, men ligger kvar p\u00e5 historiskt h\u00f6ga niv\u00e5er, enligt polisen.<\/p>\n
\u2013 Det nya normala \u00e4r att polisen dagligen f\u00e5r information om oro f\u00f6r individer kopplat till skolattacker, s\u00e4ger Andreas Salsborn, samordnare mot v\u00e5ldsbejakande extremism.<\/p>\n
Tio personer d\u00f6dades och sex personer skadades n\u00e4r 35-\u00e5rige Rickard Andersson \u00f6ppnade eld inne p\u00e5 Campus Risbergska den 4 februari i \u00e5r. Efter en konfrontation med polisen tog han sitt liv.<\/p>\n
Skolskjutningen, som var den f\u00f6rsta i Sverige och d\u00e4rtill det v\u00e4rsta massmordet i modern tid, v\u00e4ckte stor oro runtom i landet.<\/p>\n
\u2013 Information avseende oro f\u00f6r individer \u00f6kade lavinartat den f\u00f6rsta tiden, i direkt anslutning till d\u00e5det och sedan h\u00f6ll det i sig ett antal veckor, s\u00e4ger Andreas Salsborn, samordnare hos polisen f\u00f6r det s\u00e5 kallad Redex-samarbetet med S\u00e4kerhetspolisen.<\/p>\n
Underr\u00e4ttelsesamarbetet tar sikte p\u00e5 v\u00e5ldsbejakande extremism, inklusive potentiellt ensamagerande g\u00e4rningsm\u00e4n d\u00e4r \u00e4ven planer p\u00e5 v\u00e5ldsd\u00e5d i skolmilj\u00f6 ing\u00e5r.<\/p>\n
D\u00e5lig magk\u00e4nsla<\/p>\n
Redex arbetar bland annat med att st\u00f6tta lokalpolisomr\u00e5den med analyser och bed\u00f6mningar av larm och tips som kommer in, samt bidrar med f\u00f6rslag p\u00e5 operativa \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n
\u2013 Det handlar v\u00e4ldigt mycket om att st\u00f6tta lokalpolisomr\u00e5den i deras f\u00f6rebyggande och f\u00f6rhindrande arbete. V\u00e5rt fokus \u00e4r att underr\u00e4ttelser ska leda till operativa \u00e5tg\u00e4rder i s\u00e5 h\u00f6g utstr\u00e4ckning som m\u00f6jligt, s\u00e4ger Andreas Salsborn.<\/p>\n
Trots att det g\u00e5tt snart tio m\u00e5nader sedan d\u00e5det i Risbergska ligger oron i landet fortsatt kvar p\u00e5 en historiskt h\u00f6g niv\u00e5, vilket syns i antalet larm som n\u00e5r polisen. Det kan handla om allt fr\u00e5n att en person har skrivit saker online eller sagt n\u00e5got i ett klassrum, till att en kurator har en d\u00e5lig magk\u00e4nsla, enligt Salsborn.<\/p>\n
Hur m\u00e5nga larm eller tips som resulterar i brottsutredningar har man ingen klar statistik p\u00e5, men det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n alla. Oftast kan man jobba med andra insatser \u00e4n en polisutredning f\u00f6r att minska risken f\u00f6r v\u00e5ldsd\u00e5d.<\/p>\n
\u2013 Men det faktum att vi har s\u00e5 m\u00e5nga unga som uttrycker sig p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet \u00e4r ju oerh\u00f6rt allvarligt, s\u00e4ger Andreas Salsborn, som framh\u00e5ller att det i princip i samtliga fall r\u00f6r sig om personer som m\u00e5r v\u00e4ldigt d\u00e5ligt.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r m\u00e4nniskor som har tappat hoppet och tilltron till omv\u00e4rlden och till dem som personen har omkring sig.<\/p>\n
Mobbning tydlig motivbild<\/p>\n
Inte s\u00e4llan handlar det om mobbning, vilket syns b\u00e5de i forskning och i de \u00e4renden som Redex f\u00e5r information om.<\/p>\n
\u2013 Upplevelsen av mobbning \u00e4r oerh\u00f6rt vanligt f\u00f6rekommande n\u00e4r man tittar p\u00e5 motivbild. S\u00e5 ett framg\u00e5ngsrikt arbete mot mobbning f\u00e5r ju v\u00e4ldigt positiva effekter i den fr\u00e5gan, och naturligtvis ocks\u00e5 i en m\u00e4ngd andra fr\u00e5gor.<\/p>\n
Allt n\u00e5r dock inte polisen. Om det inte bed\u00f6ms r\u00f6ra sig om akuta fall kan man v\u00e4nda sig till st\u00f6dteamet hos Centrum f\u00f6r v\u00e5ldsbejakande extremism (CVE), som har i uppdrag st\u00f6tta i det f\u00f6rebyggande arbetet mot skolattacker.<\/p>\n
\u2013 En av de viktigaste f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rderna som vi lyfter fram \u00e4r att ta samtalet med eleven och att g\u00f6ra det tidigt, s\u00e4ger Marcus Hjelm, r\u00e5dgivare p\u00e5 CVE.<\/p>\n
CVE har tagit fram ett metodst\u00f6d f\u00f6r hur man kan agera n\u00e4r oro uppst\u00e5r kring en elev. D\u00e4r finns exempel p\u00e5 hur man kan prata med v\u00e5rdnadshavare, samverka med kollegorna men \u00e4ven direkta fr\u00e5gor att st\u00e4lla till eleven.<\/p>\n
\u2013 Metodst\u00f6det kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att bygga ett f\u00f6rtroende och en relation, att skapa ett bra samtalsklimat f\u00f6r att man p\u00e5 det s\u00e4ttet ska komma \u00e5t: \u201dMen varf\u00f6r visar du bilder p\u00e5 avr\u00e4ttade m\u00e4nniskor? Varf\u00f6r skriver du att du ska g\u00f6ra si eller s\u00e5?\u201d.<\/p>\n
F\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5<\/p>\n
S\u00e5 l\u00e4nge eleven pratar \u00e4r det bra, uppger Hjelm.<\/p>\n
\u2013 Sedan kommer eleven att s\u00e4ga saker som man tycker \u00e4r b\u00e5de skr\u00e4mmande och \u00e4cklande, men d\u00e5 \u00e4r man f\u00f6rberedd p\u00e5 det och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 vad handlar det h\u00e4r om?<\/p>\n
I flera \u00e4renden d\u00e4r man g\u00e5tt in tidigt och lyckats f\u00f6rst\u00e5 problemet s\u00e5 har man kunnat agera p\u00e5 det p\u00e5 ett bra s\u00e4tt, enligt Marcus Hjelm.<\/p>\n
\u2013 Och n\u00e4r man inte har klivit in s\u00e5 har det blivit v\u00e4rre. Det finns en tydlig gr\u00e4ns d\u00e4r, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Det sv\u00e5ra med en person som g\u00e4rningsmannen p\u00e5 Campus Risbergska \u00e4r att han hade l\u00e4mnat skolmilj\u00f6n och hade f\u00e5 kontakter med samh\u00e4llet i stort. Risken att en s\u00e5dan person g\u00e5r under radarn \u00e4r givetvis st\u00f6rre, enligt Hjelm.<\/p>\n
\u2013Att vara 35 \u00e5r och inte vara en del av ett annat sammanhang, d\u00e5 \u00e4r du mer osynlig. Det synligg\u00f6r behovet av att ha ett \u00f6ppet sinne i de h\u00e4r fr\u00e5gorna, och att man t\u00e4nker in vuxenutbildning ocks\u00e5, s\u00e4ger han.<\/p>\n
FAKTARiskfaktorer<\/p>\n
Svensk och internationell forskning om v\u00e5ldsbejakande extremism och skolattacker har identifierat flera individuella faktorer som \u00f6kar risken f\u00f6r att en person ska radikaliseras in i en v\u00e5ldsbejakande milj\u00f6 eller beg\u00e5 en skolattack:<\/p>\n
Unga m\u00e4n i ton\u00e5ren till 20-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r \u00f6verrepresenterade i v\u00e5ldsamma milj\u00f6er och skolattacker.<\/p>\n
Tidigare utsatthet f\u00f6r eller ut\u00f6vande av v\u00e5ld\/\u00f6vergrepp, vilket kan leda till h\u00e4mndbeg\u00e4r.<\/p>\n
Starkt intresse f\u00f6r vapen och glorifiering av v\u00e5ld som ett s\u00e4tt att n\u00e5 politiska eller personliga m\u00e5l.<\/p>\n
Psykisk oh\u00e4lsa och neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar kan vara s\u00e5rbarhetsfaktorer, men m\u00e5ste ses i samspelet med andra riskfaktorer.<\/p>\n
Arbetsl\u00f6shet eller misslyckad skolg\u00e5ng\/h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n
Upplevd eller faktisk politisk\/social exkludering som skapar en k\u00e4nsla av utanf\u00f6rskap.<\/p>\n
Tidigare kriser och trauma.<\/p>\n
Destruktiva familjerelationer, som fysisk\/psykisk misshandel, ekonomisk s\u00e5rbarhet.<\/p>\n
V\u00e4nner\/bekanta som \u00e4r aktiva i v\u00e5ldsbejakande milj\u00f6er.<\/p>\n
Brist p\u00e5 sociala relationer som kan skapa hat mot grupper man anses exkluderad ifr\u00e5n.<\/p>\n
Upplevd v\u00e4nskap med tidigare g\u00e4rningspersoner, exempelvis de tv\u00e5 ton\u00e5ringar som utf\u00f6rde skolmassakern p\u00e5 Columbine High School i Colorado, USA, 1999.<\/p>\n
L\u00e4s mer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"share-arrowDela unsaveSpara chevron-leftf\u00f6reg\u00e5endechevron-rightn\u00e4staPoliser utanf\u00f6r Campus Risbergska i \u00d6rebro efter larmet om skottlossning den 4 februari i \u00e5r. Tio…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":104817,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-104816","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115713618898968417","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/104816","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=104816"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/104816\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/104817"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=104816"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=104816"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=104816"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}