{"id":105676,"date":"2025-12-14T14:40:12","date_gmt":"2025-12-14T14:40:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/105676\/"},"modified":"2025-12-14T14:40:12","modified_gmt":"2025-12-14T14:40:12","slug":"ny-studie-biofobin-okar-hotar-valmaende-och-naturvard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/105676\/","title":{"rendered":"Ny studie: Biofobin \u00f6kar \u2013 hotar v\u00e4lm\u00e5ende och naturv\u00e5rd"},"content":{"rendered":"

\n Forskarna menar att tidiga och positiva m\u00f6ten med naturen \u00e4r avg\u00f6rande. Genom gr\u00f6nare st\u00e4der och st\u00f6rre biologisk m\u00e5ngfald kan barn f\u00e5 b\u00e4ttre relationer till naturen, n\u00e5got som p\u00e5 sikt gynnar b\u00e5de m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6n. Foto: Pontus Lundahl\/TT\n <\/p>\n

Forskning fr\u00e5n Lunds universitet visar att allt fler m\u00e4nniskor upplever r\u00e4dsla eller obehag inf\u00f6r naturen. Biofobin p\u00e5verkar h\u00e4lsa, milj\u00f6engagemang och politiska beslut, men tidig kontakt med naturen kan motverka utvecklingen.<\/p>\n

Naturen \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga en k\u00e4lla till \u00e5terh\u00e4mtning, stressreduktion och v\u00e4lm\u00e5ende. Men ny forskning visar att det ocks\u00e5 finns en v\u00e4xande andel personer som upplever negativa k\u00e4nslor inf\u00f6r naturen, som r\u00e4dsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet kallas biofobi och uppm\u00e4rksammas nu i en internationell studie fr\u00e5n Lunds universitet och University of Tokyo, rapporterar Natursidan<\/a><\/p>\n

Forskarna har g\u00e5tt igenom 196 tidigare studier om s\u00e5 kallad biofobi, allts\u00e5 r\u00e4dsla, \u00e4ckel eller obehag inf\u00f6r naturen. Trots att materialet \u00e4r brett och varierat ser forskarna tydliga m\u00f6nster.<\/p>\n

\u2013 Forskning har l\u00e4nge utg\u00e5tt fr\u00e5n att m\u00e4nniskor i grunden k\u00e4nner positiva k\u00e4nslor inf\u00f6r naturen. Vi har unders\u00f6kt motsatsen, allts\u00e5 negativa naturrelationer, och samlat kunskap om hur de uppst\u00e5r, vilka konsekvenser de f\u00e5r och hur de kan brytas, s\u00e4ger Johan Kjellberg Jensen, affilierad forskare vid Centrum f\u00f6r milj\u00f6- och klimatvetenskap vid Lunds universitet och huvudf\u00f6rfattare till studien i ett pressmeddelande<\/a>.<\/p>\n

\u2022 Toward a unified understanding of people\u2019s aversion to nature: biophobia<\/a> heter studien som \u00e4r publicerad i Frontiers in Ecology and the Environment.<\/p>\n

Framf\u00f6r allt i st\u00e4der har vardagskontakten med naturen minskat. Det leder till \u00f6kad likgiltighet inf\u00f6r vad som h\u00e4nder med milj\u00f6n, men ocks\u00e5 till starkare negativa k\u00e4nslor inf\u00f6r djur och natur, enligt studien. I dag uppskattas mellan 4 och 9 procent av v\u00e4rldens befolkning lida av n\u00e5gon form av djurfobi.<\/p>\n

\u2013 Urbanisering i kombination med f\u00f6r\u00e4ldrars attityder kan \u00f6ka negativa k\u00e4nslor och upplevd fara i naturen hos barn, n\u00e5got som blir s\u00e4rskilt relevant i takt med att allt fler barn v\u00e4xer upp i stadsmilj\u00f6er, s\u00e4ger Johan Kjellberg Jensen.<\/p>\n

Forskarna beskriver en sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande negativ spiral. Ju mer r\u00e4dsla och motvilja m\u00e4nniskor k\u00e4nner, desto mindre vistas de i naturen. N\u00e4r naturkontakten minskar f\u00f6rsvagas b\u00e5de h\u00e4lsoeffekter och milj\u00f6engagemang ytterligare.<\/p>\n

Ur: Toward a unified understanding of people\u2019s aversion to nature: biophobia<\/strong><\/p>\n

Slutsatser<\/strong><\/p>\n

\u201dDet finns bevis som tyder p\u00e5 att biofobi \u00e4r en v\u00e4xande trend i m\u00e5nga delar av v\u00e4rlden. Ironiskt nog har denna trend uppst\u00e5tt under en tid d\u00e5 \u00f6kad biofili hos m\u00e4nniskor har blivit en kritisk utmaning f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla h\u00e5llbarheten i den m\u00e4nskliga relationen med naturen.<\/p>\n

Som framh\u00e4vs i denna \u00f6versikt kan biofobi skada folkh\u00e4lsan och undergr\u00e4va bevarandet, men forskningen saknar enhetlighet. \u00c4ven om grundl\u00e4ggande teorier och begrepp har etablerats, \u00e4r en djupare och tv\u00e4rvetenskaplig f\u00f6rst\u00e5else av de manifestationer, drivkrafter och \u00e5terkopplingsslingor som \u00e4r f\u00f6rknippade med m\u00e4nniskors aversion mot naturen br\u00e5dskande.\u201d<\/p>\n

Biofobi kan ocks\u00e5 p\u00e5verka politiska beslut. Studier visar att personer med stark motvilja mot naturen oftare st\u00f6djer jakt eller skyddsjakt p\u00e5 stora rovdjur. \u00c4ven mediernas rapportering spelar roll. N\u00e4r djur och natur fr\u00e4mst skildras som farliga eller problematiska kan r\u00e4dslan f\u00f6rst\u00e4rkas, enligt forskarna.<\/p>\n

F\u00f6r att v\u00e4nda utvecklingen pekar studierna p\u00e5 tre viktiga \u00e5tg\u00e4rder. Den f\u00f6rsta \u00e4r \u00f6kad exponering f\u00f6r naturen, till exempel genom fler gr\u00f6nomr\u00e5den och l\u00e4ttillg\u00e4ngliga naturomr\u00e5den i st\u00e4der. Den andra handlar om att minska konflikter mellan m\u00e4nniskor och natur, exempelvis genom skydds\u00e5tg\u00e4rder eller ers\u00e4ttning vid skador. Den tredje \u00e4r utbildning, b\u00e5de i skolan och genom bred information till allm\u00e4nheten.<\/p>\n

\u2013 Fenomenet biofobi \u00e4r brett och kr\u00e4ver en varierad verktygsl\u00e5da. I vissa fall handlar det om att \u00f6ka kunskapen och kontakten med naturen, i andra om att minska konfliktytorna mellan m\u00e4nniska och natur. Vi beh\u00f6ver f\u00f6rst\u00e5 mekanismerna bakom de negativa k\u00e4nslorna b\u00e4ttre f\u00f6r att kunna v\u00e4nda trenden, s\u00e4ger Johan Kjellberg Jensen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Forskarna menar att tidiga och positiva m\u00f6ten med naturen \u00e4r avg\u00f6rande. Genom gr\u00f6nare st\u00e4der och st\u00f6rre biologisk m\u00e5ngfald…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":105677,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-105676","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115718443728750458","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/105676","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=105676"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/105676\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/105677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=105676"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=105676"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=105676"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}