{"id":106135,"date":"2025-12-15T02:12:09","date_gmt":"2025-12-15T02:12:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/106135\/"},"modified":"2025-12-15T02:12:09","modified_gmt":"2025-12-15T02:12:09","slug":"svarfangade-kanslor-fargkodade-akutlappar-kan-hjalpa-personer-med-autism-att-satta-ord-pa-angest","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/106135\/","title":{"rendered":"Sv\u00e5rf\u00e5ngade k\u00e4nslor: F\u00e4rgkodade akutlappar kan hj\u00e4lpa personer med autism att s\u00e4tta ord p\u00e5 \u00e5ngest"},"content":{"rendered":"<p>Upprinnelsen till akutlapparna var n\u00e4r Linda Zetterstr\u00f6m 2015 arbetade som sk\u00f6tare p\u00e5 en psykiatrisk avdelning f\u00f6r vuxna p\u00e5 Helsingborgs lasarett. Hon m\u00f6tte m\u00e5nga patienter med sj\u00e4lvskadebeteende och f\u00f6rs\u00f6kte d\u00e5 hitta s\u00e4tt att hj\u00e4lpa patienterna att kommunicera sin \u00e5ngest, utan att beh\u00f6va anv\u00e4nda l\u00e5ngdragna beskrivningar.<\/p>\n<p>\u2013 Jag kom \u00f6verens med patienten om kodord som kunde anv\u00e4ndas i kritiska l\u00e4gen, n\u00e4r \u00e5ngesten kom, s\u00e5 att vi snabbt skulle f\u00f6rst\u00e5 att patienten beh\u00f6vde hj\u00e4lp med att leda tankarna i en annan riktning, s\u00e4ger hon till Special Nest.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Kodord blev akutlappar f\u00f6r \u00e5ngest<\/strong><br \/>N\u00e5gra \u00e5r senare utbildade hon sig till sjuksk\u00f6terska och best\u00e4mde sig d\u00e5 f\u00f6r att vidareutveckla kodorden till akutlappar: ett kommunikationsverktyg som ska g\u00f6ra det enklare f\u00f6r patienten att s\u00e4tta ord p\u00e5 sina k\u00e4nslor i stunden och ge v\u00e5rdpersonalen snabbare inblick i vilka \u00e5tg\u00e4rder som beh\u00f6ver s\u00e4ttas in, enligt patienten sj\u00e4lv.<\/p>\n<p>\u2013 Det kan ofta finnas en skillnad i vad patienten sj\u00e4lv k\u00e4nner och vad som syns ut\u00e5t, och h\u00e4r kan akutlapparna g\u00f6ra stor nytta och leda till snabbare hj\u00e4lp, konstaterar Linda Zetterstr\u00f6m.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>F\u00e4rger, beskrivningar av symptom och listor med \u00e5tg\u00e4rder<\/strong><br \/>Akutlapparna best\u00e5r av vanliga post it-lappar som \u00e4r f\u00e4rglagda i gr\u00f6nt, gult eller r\u00f6tt, beroende p\u00e5 \u00e5ngestniv\u00e5: gr\u00f6nt st\u00e5r f\u00f6r ett hanterbart och okej \u00e5ngestl\u00e4ge, gult signalerar \u00f6kad \u00e5ngest, r\u00f6tt anger ett mer akut tillst\u00e5nd med panik\u00e5ngest.<\/p>\n<p>P\u00e5 lapparna (se bild) listas symptom f\u00f6r respektive \u00e5ngestniv\u00e5 och ocks\u00e5 \u00f6nskv\u00e4rda \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r varje situation, exempelvis att prata med n\u00e5gon eller g\u00e5 p\u00e5 promenad vid \u00f6kad \u00e5ngest eller att f\u00e5 s\u00e4llskap och avleda tankarna i samband med panik\u00e5ngest.<\/p>\n<p>Akutlapparna \u00e4r inte producerade i f\u00f6rv\u00e4g, utan varje patient skapar sina egna ihop med personalen.<\/p>\n<p>\u2013 M\u00e5nga patienter som jag har tr\u00e4ffat b\u00e5de som sk\u00f6tare och sjuksk\u00f6terska inom den psykiatriska heldygnsv\u00e5rden m\u00e5r v\u00e4ldigt d\u00e5ligt och har sv\u00e5rt att uttrycka sina k\u00e4nslor. Akutlapparna ger en v\u00e4ldigt konkret och visuell struktur som f\u00f6renklar kommunikationen. N\u00e4r patienten sj\u00e4lv f\u00e5r s\u00e4tta ord p\u00e5 \u00e5ngesten, tillsammans med personalen, kan den ocks\u00e5 uppt\u00e4ckas snabbare, s\u00e4ger hon och forts\u00e4tter:<\/p>\n<p>\u2013 Jag vet till exempel en patient som jag m\u00f6tte som hade skrivit p\u00e5 en akutlapp att hen inte ville ha kroppskontakt i r\u00f6tt l\u00e4ge, och s\u00e5dant \u00e4r hj\u00e4lpsamt att veta.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Fr\u00e4mjar relationen till patienten<\/strong><br \/>Inspirationen till akutlapparna har h\u00e4mtats fr\u00e5n Phil Barkers omv\u00e5rdnadsteori Tidvattenmodellen, som f\u00f6renklat handlar om att personalen ska l\u00e4gga krut p\u00e5 relationen till patienten och inte inta en expertroll som f\u00f6rst\u00e4rker patientens upplevelse av maktl\u00f6shet.<\/p>\n<p>\u2013 I\u00a0och med att patienten sj\u00e4lv beskriver sina symptom och vilka verktyg som kan hj\u00e4lpa i stunden, s\u00e5 blir individen mer involverad och det kan underl\u00e4tta relationen, s\u00e4ger Linda Zetterstr\u00f6m och forts\u00e4tter:<\/p>\n<p>\u2013 Personalens roll \u00e4r att lyssna och hj\u00e4lpa patienterna att finna ord f\u00f6r hur de k\u00e4nner. Att s\u00e4tta ord p\u00e5 sina k\u00e4nslor \u00e4r ett s\u00e4tt att l\u00e4ra k\u00e4nna sig sj\u00e4lv och sin kropp, och ocks\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att \u00e5ngesten inte \u00e4r d\u00f6dlig eller farlig.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Egen autismdiagnos<\/strong>\u00a0<br \/>Linda Zetterstr\u00f6m har sj\u00e4lv <a href=\"https:\/\/www.specialnest.se\/liv-hem\/att-ha-autism-kan-vara-tufft-men-det-gar-att-hitta-sin-vag\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\"><strong>autism<\/strong><\/a>, hon diagnostiserades som sex\u00e5ring och har genom \u00e5ren drabbats av \u00e5terkommande \u00e5ngest- och depressionsperioder.<\/p>\n<p>\u2013 Jag vet hur sv\u00e5rt det kan vara att s\u00e4tta ord p\u00e5 en aktuell k\u00e4nsla vid \u00e5ngest och depression, och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att m\u00e5nga med autism verkar uppskatta att akutlapparna \u00e4r f\u00e4rgkodade och enkelt kan f\u00f6rklara m\u00e5endet i stunden, utan att m\u00e5nga ord m\u00e5ste anv\u00e4ndas. Det kan ocks\u00e5 underl\u00e4tta n\u00e4r man tr\u00e4ffar ny personal och inte vet hur mycket man beh\u00f6ver\u00a0dela med sig.<\/p>\n<p>\u00a0<\/p>\n<p><strong>Positiva reaktioner fr\u00e5n sjuksk\u00f6terskor i studie<\/strong><br \/>Linda Zetterstr\u00f6m arbetar idag som universitetsadjunkt och undervisar p\u00e5 sjuksk\u00f6terskeprogrammet p\u00e5 H\u00f6gskolan i Kristianstad. F\u00f6r ungef\u00e4r tv\u00e5 \u00e5r sedan publicerades resultaten fr\u00e5n en <a href=\"https:\/\/www.tandfonline.com\/doi\/full\/10.1080\/01612840.2023.2251058#abstract\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\"><strong>studie<\/strong><\/a> d\u00e4r hon intervjuade tolv sjuksk\u00f6terskor inom psykiatrisk\u00a0slutenv\u00e5rd\u00a0om deras syn p\u00e5 akutlapparna, anxiety communication notes p\u00e5 engelska. Sjuksk\u00f6terskorna uppgav att akutlapparna gav ett visuellt uttryck f\u00f6r patienternas \u00e5ngest, underl\u00e4ttade \u00e5ngesthanteringen och \u00f6kade patienternas delaktighet i sin v\u00e5rd.<\/p>\n<p>\u2013 Det blev tydligt i studien att akutlapparna \u00e4r ett bra kommunikationshj\u00e4lpmedel f\u00f6r att g\u00f6ra patienternas m\u00e5ende mer visuellt, n\u00e4r orden inte r\u00e4cker till.<\/p>\n<p>Just nu utvecklar Linda Zetterstr\u00f6m tillsammans med kollegor en app-version av akutlapparna. Det digitala verktyget ska bland annat testas inom barn- och ungdomspsykiatrin, men skulle ocks\u00e5 kunna anv\u00e4ndas inom skolan, menar hon.<\/p>\n<p>\u2013 I det digitala verktyget kan man\u00a0skatta sitt m\u00e5ende f\u00f6r dagen och dela detta med olika kontakter, exempelvis personal, l\u00e4rare eller f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n<p><strong>Hur pass anv\u00e4nda \u00e4r akutlapparna inom psykiatrin idag?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 De anv\u00e4nds p\u00e5 en del st\u00e4llen inom psykiatrin i Sk\u00e5ne och i Stockholm, men jag hoppas att hj\u00e4lpmedlet f\u00e5r st\u00f6rre spridning och \u00e4ven att det finns landsting\/regioner som vill k\u00f6pa in den digitala varianten.<\/p>\n<p><strong>Tre snabba fr\u00e5gor om autism med Linda Zetterstr\u00f6m:<\/strong><\/p>\n<p><strong>1) Du har tidigare arbetat som sjuksk\u00f6terska och \u00e4r numera anst\u00e4lld inom universitets- och forskarv\u00e4rlden. Har din autism inneburit f\u00f6rdelar inom dessa yrken \u2013 och p\u00e5 vilket s\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 Jag \u00e4r ganska s\u00e4ker p\u00e5 att min autism varit till en f\u00f6rdel inom mina yrken. Jag har l\u00e4tt f\u00f6r att fokusera och g\u00e5r oftast &#8221;all in&#8221; i mina arbetsuppgifter. Det finns m\u00e5nga f\u00f6rdomar kring autism, exempelvis att man inte kan k\u00e4nna empati eller saknar social kompetens. De patienter och anh\u00f6riga som jag har tr\u00e4ffat i min roll som sjuksk\u00f6terska har k\u00e4nt ett stort f\u00f6rtroende f\u00f6r mig. Kanske beror det p\u00e5 att jag kan se detaljerna, ut\u00f6ver helheten?\u00a0Ny forskning visar dessutom att personer med autism kan k\u00e4nna v\u00e4ldigt mycket empati, bara att det kan uttryckas annorlunda.\u00a0<\/p>\n<p><strong>2) Vilken \u00e4r din viktigaste insikt om autism \u2013 och vad har den insikten betytt f\u00f6r dig?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013<strong>\u00a0<\/strong>\u00a0En aha-upplevelse som jag f\u00e5tt p\u00e5 senare \u00e5r \u00e4r att jag har hittat en f\u00f6rklaring till varf\u00f6r jag ibland \u00f6vert\u00e4nker och varf\u00f6r det kan ta enormt mycket energi att vara social en hel dag. Jag k\u00e4nner igen mig i social maskering och m\u00e4rker hur mycket energi det tar. I grunden handlar det om att vilja passa in i en mall som ibland \u00e4r alldeles f\u00f6r fyrkantig.\u00a0<\/p>\n<p><strong>3) Hur lyder ditt fr\u00e4msta r\u00e5d till unga med autism n\u00e4r det g\u00e4ller att minska stress och \u00f6ka v\u00e4lbefinnandet?<\/strong><\/p>\n<p>\u2013 Mitt fr\u00e4msta r\u00e5d \u00e4r: En autismdiagnos kan beskriva utmaningar och sv\u00e5righeter som du kan m\u00f6ta i livet, men diagnosen f\u00f6rklarar aldrig vem du \u00e4r som person. Lyssna p\u00e5 kroppens signaler och ta pauser n\u00e4r intrycken blir f\u00f6r m\u00e5nga. Det \u00e4r okej att tacka nej och ibland mer h\u00e4lsosamt \u00e4n att l\u00e5ta n\u00e5got dr\u00e4nera en helt p\u00e5 energi.<strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p><strong>Fler Special Nest-artiklar om autism:<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Upprinnelsen till akutlapparna var n\u00e4r Linda Zetterstr\u00f6m 2015 arbetade som sk\u00f6tare p\u00e5 en psykiatrisk avdelning f\u00f6r vuxna p\u00e5&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":106136,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,11874,1754,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-106135","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-hjalpmedel","11":"tag-metoder","12":"tag-se","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115721164789904429","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106135","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=106135"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106135\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/106136"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=106135"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=106135"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=106135"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}