{"id":106302,"date":"2025-12-15T06:49:09","date_gmt":"2025-12-15T06:49:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/106302\/"},"modified":"2025-12-15T06:49:09","modified_gmt":"2025-12-15T06:49:09","slug":"bistandsministern-vilseleder-om-tanzania-global-bar-magazine","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/106302\/","title":{"rendered":"Bist\u00e5ndsministern vilseleder om Tanzania \u2013 Global Bar Magazine"},"content":{"rendered":"\n

ANALYS. Att som bist\u00e5ndsminister Benjamin Dousa h\u00e4vda att svenskt bist\u00e5nd inte gett n\u00e5gra resultat \u00e4r inte bara djupt okunnigt, utan direkt vilseledande n\u00e4r evidens visar motsatsen. Tv\u00e4rtom \u00e4r tillv\u00e4xten h\u00f6g och bist\u00e5ndets andel av BNP blir allt l\u00e4ngre. Regeringens beslut minskarv\u00e5ra m\u00f6jligheter att f\u00e5 tillg\u00e5ng till denna viktiga marknad, skriver forskarna Jonas Ewald och Lennart Wohlgemuth\u00a0som b\u00e5da f\u00f6ljt utvecklingen i Tanzania under flera decennier.<\/strong><\/p>\n

Detta \u00e4r en analys. De \u00e5sikter som framf\u00f6rs \u00e4r f\u00f6rfattarnas egna.<\/p>\n

Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att Sverige ska st\u00f6dja Ukraina. Ett starkt och uth\u00e5lligt st\u00f6d till Ukraina ligger i v\u00e5rt eget, Nordens och Europas s\u00e4kerhetsintresse \u2013 b\u00e5de p\u00e5 kort och l\u00e5ng sikt. D\u00e4remot \u00e4r det orimligt att detta v\u00e5rt eget centrala s\u00e4kerhetsintresse ska finansieras genom bist\u00e5ndsbudgeten. S\u00e4rskilt problematiskt \u00e4r f\u00f6rslaget att g\u00f6ra det genom att avveckla det bilaterala bist\u00e5ndet till n\u00e5gra av v\u00e4rldens fattigaste l\u00e4nder.\u00a0<\/p>\n

Sveriges l\u00e5ngsiktiga s\u00e4kerhet, v\u00e5rt upplysta egenintresse, humanism och solidaritet kr\u00e4ver att vi fortsatt bidrar till utveckling och stabilitet \u00e4ven i fattiga l\u00e4nder, inte bara medelinkomstl\u00e4nder som Ukraina. Till detta finns ocks\u00e5 en stark vilja hos den svenska befolkningen att bidra till fattigdomsminskning i v\u00e4rlden. Att undergr\u00e4va fattiga l\u00e4nders utvecklingsm\u00f6jligheter riskerar i f\u00f6rl\u00e4ngningen att skapa \u00f6kade globala sp\u00e4nningar, instabilitet, migrationsfl\u00f6den och klimatutmaningar som ocks\u00e5 p\u00e5verkar oss och Europa. St\u00f6det till Ukraina och utvecklingssamarbetet med de mest utsatta l\u00e4nderna st\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r inte i konflikt \u2013 b\u00e5da \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r en h\u00e5llbar och s\u00e4ker omv\u00e4rld \u2013 f\u00f6r v\u00e5r gemensamma s\u00e4kerhet och ekonomiska utveckling.\u00a0<\/p>\n

Lennart Wohlgemuth har f\u00f6ljt Tanzanias utveckling och svensk bist\u00e5ndspolitik sedan mitten av 1960-talet, och Jonas Ewald sedan slutet av 1980-talet. Att h\u00e4vda, som bist\u00e5ndsministern gjort i flera intervjuer, att ingen utveckling skett i l\u00e4nder som Tanzania och Mo\u00e7ambique sedan 1970-talet och att svenskt bist\u00e5nd inte gett n\u00e5gra resultat \u00e4r inte bara djupt okunnigt, utan direkt vilseledande. Vi har bokstavligen personligen upplevt den omfattande samh\u00e4llsomvandling som Tanzania genomg\u00e5tt under denna period.\u00a0 Bist\u00e5ndsministern baserade sin omlagda bist\u00e5ndspolitik p\u00e5 att han \u201dk\u00e4nner\u201d att socialistiska l\u00e4nder som Tanzania och Mo\u00e7ambique inte har utvecklats och att svenskt bist\u00e5nd inte bidragit till utvecklingen i dessa l\u00e4nder (G\u00f6teborgsposten 5\/12 2025).<\/a> Vi vill nedan peka p\u00e5 att evidensen pekar i motsatt riktning. \u00c4ven om m\u00e5nga utmaningar naturligtvis finns kvar.<\/p>\n

Snabb ekonomisk och social omvandling<\/strong><\/p>\n

Tanzania genomg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande en omfattande ekonomisk och social omvandling, d\u00e4r det svenska utvecklingssamarbetet har bidragit inom flera centrala sektorer. Enligt Internationella valutafondens rapport fr\u00e5n oktober 2025 ber\u00e4knas den ekonomiska tillv\u00e4xten uppg\u00e5 till omkring sex procent under 2026 \u2013 en niv\u00e5 som i stort sett har varit stabil under de senaste tv\u00e5 decennierna. Samtidigt f\u00f6rv\u00e4ntas inflationen f\u00f6rbli l\u00e5g, p\u00e5 cirka 3,4 procent. Landets BNP per capita har \u00f6kat markant, fr\u00e5n 304 USD \u00e5r 1960 och 364 USD \u00e5r 1975 till 1 224 USD \u00e5r 2025, vilket motsvarar en fyrdubbling sedan mitten av 1970-talet. Tanzania klassificerades 2021 som ett l\u00e4gre medelinkomstland.\u00a0<\/p>\n

Det inneb\u00e4r inte att det inte finns m\u00e5nga utmaningar. Den relativt snabba tillv\u00e4xten under de senaste femton \u00e5ren har i h\u00f6g grad drivits av kapitalintensiva investeringar i infrastruktur och energi. Ett av de mest framtr\u00e4dande exemplen \u00e4r Afrikas f\u00f6rsta elektrifierade snabbt\u00e5gsj\u00e4rnv\u00e4g, som invigdes 2024 mellan huvudstaden Dodoma och landets ekonomiska centrum Dar es Salaam. J\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6rv\u00e4ntas inom kort f\u00f6rl\u00e4ngas till Mwanza och d\u00e4refter vidare mot Rwanda och Demokratiska republiken Kongo. D\u00e4rtill har v\u00e4gar och broar moderniserats och byggts ut i stor skala. \u00c4ven energisektorn har expanderat, bland annat genom f\u00e4rdigst\u00e4llandet av Julius Nyerere-dammen, som nu tagits i drift och producerar 2,1 MW vattenkraft, om \u00e4n i ett kontroversiellt l\u00e4ge i ett naturreservat. Gasutvinningen har intensifierats och gasbaserad elproduktion, liksom gasdrivna bussystem i Dar es Salaam, har etablerats.<\/p>\n

Trots omfattningen av dessa investeringar har de dock genererat relativt f\u00e5 nya arbetstillf\u00e4llen, vilket understryker att tillv\u00e4xten i stor utstr\u00e4ckning varit kapital- snarare \u00e4n arbetskraftsdriven. I\u00a0Tanzanias\u00a0nya utvecklingsplan\u00a0(Vision 2050) \u00e4r huvudm\u00e5let att skapa en inkluderande, jobbskapande, diversifierad\u00a0och konkurrenskraftig ekonomisk utveckling baserad\u00a0produktivitet, innovation och en stark privat sektor.<\/p>\n

\n

Sedan b\u00f6rjan av 1990-talet har d\u00e4rmed bist\u00e5ndsberoendet sjunkit till ungef\u00e4r en femtedel av sin tidigare niv\u00e5<\/p>\n<\/blockquote>\n

Utvecklingsbist\u00e5ndet har traditionellt haft stor betydelse f\u00f6r Tanzania, men dess relativa roll har successivt minskat i takt med att ekonomin vuxit och diversifierats. Bist\u00e5nd per capita uppgick till 18 USD \u00e5r 1975, steg till 44 USD 1990 och till 46 USD 2023. M\u00e4tt som andel av bruttonationalinkomsten (BNI) utgjorde bist\u00e5ndet 1,4 procent \u00e5r 1961, \u00f6kade till 5,1 procent 1975, n\u00e5dde sin topp med 19,4 procent 1991 och har d\u00e4refter minskat till 3,9 procent \u00e5r 2023. Sedan b\u00f6rjan av 1990-talet har d\u00e4rmed bist\u00e5ndsberoendet sjunkit till ungef\u00e4r en femtedel av sin tidigare niv\u00e5.<\/p>\n

\u00c4ven sociala indikatorer visar tydliga framsteg. Barnad\u00f6dligheten har minskat drastiskt, fr\u00e5n 241 per 1 000 f\u00f6dda, (1962), 182 per 1 000 (1975) till 39 per 1\u202f000 f\u00f6dda \u00e5r 2023 \u2013 en reduktion till en femtedel j\u00e4mf\u00f6rt med 1970-talet. Idag \u00e4r i princip alla barn inskrivna i grundskolan, och ungef\u00e4r h\u00e4lften forts\u00e4tter till gymnasiet, men av dem g\u00e5r bara 20 procent f\u00e4rdigt gymnasiet. Antalet universitetsstudenter har \u00f6kat fr\u00e5n runt 2500 1975 till strax under 350 000 \u00e5r 2023, vilket \u00e4r strax under 5 procent av \u00e5ldersgruppen. Medellivsl\u00e4ngden har \u00f6kat fr\u00e5n 49 \u00e5r 1975, till 67 \u00e5r 2023. Andelen av befolkningen som lever i fattigdom har sjunkit fr\u00e5n omkring 70 procent p\u00e5 1970-talet till cirka 35 procent 2025.<\/p>\n

\"\"Turistparadiset Zanzibar. Foto: David Isaksson.<\/p>\n

Den ekonomiska strukturen har ocks\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndrats. Jordbruket har diversifierats och produktiviteten har \u00f6kat. Gruvn\u00e4ringen, s\u00e4rskilt inom guldutvinning, har blivit en central del av ekonomin, och sm\u00e5 och medelstora f\u00f6retag har vuxit fram inom b\u00e5de varu- och tj\u00e4nstesektorn. Turism \u00e4r en snabbt v\u00e4xande del av ekonomin, inte minst p\u00e5 Zanzibar Under samma period har befolkningen vuxit fr\u00e5n 9,9 miljoner till drygt 65 miljoner \u00e5r 2025, och v\u00e4ntas f\u00f6rdubblas till omkring 130 miljoner \u00e5r 2050. Med 50 procent av befolkningen under 18 \u00e5r utg\u00f6r den unga generationen en enorm utvecklingspotential \u2013 men ocks\u00e5 en k\u00e4lla till oro om inte en inkluderande ekonomisk och social utveckling s\u00e4kerst\u00e4lls.<\/p>\n

Generation Z allt viktigare<\/p>\n

Det v\u00e4xande missn\u00f6jet bland unga \u2013 i synnerhet Generation Z \u2013 kan analytiskt f\u00f6rst\u00e5s som ett resultat av ett v\u00e4xande frustrationsgap. Trots att Tanzania uppvisar stabil makroekonomisk tillv\u00e4xt har denna inte \u00f6versatts i en motsvarande \u00f6kning av arbetstillf\u00e4llen eller i en accelererad minskning av fattigdomen. N\u00e4r utbildningsniv\u00e5erna \u00f6kar, digital tillg\u00e5ng f\u00f6rb\u00e4ttrar informationsspridningen och urbaniseringen skapar nya livsf\u00f6rv\u00e4ntningar, \u00f6kar ocks\u00e5 kraven p\u00e5 staten att leverera inkluderande ekonomiska resultat. N\u00e4r dessa uteblir tenderar politisk frustration att intensifieras.\u00a0<\/p>\n

Denna dynamik \u00e4r inte unik f\u00f6r Tanzania. Erfarenheterna fr\u00e5n Arabiska v\u00e5ren f\u00f6r femton \u00e5r sedan, fr\u00e5n Kenya (maj 2024), Madagaskar (2025) och protesterna i samband med Tanzanias val den 29 oktober, illustrerar en global trend d\u00e4r unga generationer utmanar etablerade maktstrukturer n\u00e4r socioekonomiska m\u00f6jligheter inte utvecklas i takt med deras aspirationer. Det \u00e4r s\u00e4rskilt problematiskt i samh\u00e4llen d\u00e4r den demografiska utvecklingen inneb\u00e4r att hundratusentals nya arbetss\u00f6kande tr\u00e4der in p\u00e5 arbetsmarknaden varje \u00e5r. Under dessa f\u00f6rh\u00e5llanden kan \u00e4ven relativt sm\u00e5 politiska sp\u00e4nningar snabbt \u00f6verg\u00e5 i massmobilisering eller massemigration. Kanske ser vi b\u00f6rjan p\u00e5 nya sociala r\u00f6relser drivna av de yngre generationerna som kr\u00e4ver f\u00f6r\u00e4ndringar som leder till minskad korruption, en snabbare och inkluderande samh\u00e4llsutveckling.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Riskstrukturen f\u00f6rst\u00e4rks av statliga s\u00e4kerhetsapparaters historiska ben\u00e4genhet att m\u00f6ta protester med h\u00e5rda metoder. Empirisk forskning fr\u00e5n liknande exempel visar att tidiga och oproportionerliga s\u00e4kerhetsinsatser ofta fungerar som eskalerande snarare \u00e4n d\u00e4mpande faktorer, genom att underminera statens legitimitet och skapa incitament f\u00f6r mer konfrontativ mobilisering. Resultatet kan bli en sj\u00e4lvf\u00f6rst\u00e4rkande instabilitetsspiral som f\u00e5r l\u00e5ngsiktiga konsekvenser f\u00f6r b\u00e5de ekonomisk utveckling och samh\u00e4llsstyrning.<\/p>\n

I ett bredare regionalt perspektiv utg\u00f6r Tanzania och Mo\u00e7ambique potentiella tillv\u00e4xtmotorer i \u00f6stra och syd\u00f6stra Afrika, f\u00f6rutsatt att den politiska utvecklingen f\u00f6rblir stabil. B\u00e5da l\u00e4nderna har v\u00e4xande marknader, betydande befolkningsunderlag och stora naturresurstillg\u00e5ngar som \u2013 vid effektiv och transparent f\u00f6rvaltning \u2013 kan generera omfattande m\u00f6jligheter b\u00e5de f\u00f6r inhemsk utveckling och svenska intressen. Men den strukturella s\u00e5rbarheten \u00e4r p\u00e5taglig: om politisk oro eskalerar riskerar inte bara den inhemska utvecklingen att stagnera, utan \u00e4ven grannl\u00e4nder att p\u00e5verkas genom \u00f6kade flyttstr\u00f6mmar, handelsst\u00f6rningar och spridningseffekter av konflikter.\u00a0<\/p>\n

En s\u00e5dan utveckling skulle ocks\u00e5 f\u00e5 direkta implikationer f\u00f6r europeiska och svenska intressen. F\u00f6r det f\u00f6rsta kan \u00f6kad instabilitet \u00f6ka migrationsfl\u00f6den fr\u00e5n regionen. F\u00f6r det andra minskar politiska risker investeringsviljan hos internationella f\u00f6retag, inklusive svenska akt\u00f6rer, vilket i sin tur f\u00f6rsv\u00e5rar ekonomisk diversifiering och f\u00f6rdjupad handel. F\u00f6r det tredje \u00e4r b\u00e5de Tanzania och Mo\u00e7ambique rika p\u00e5 r\u00e5varor som \u00e4r centrala f\u00f6r den globala gr\u00f6na omst\u00e4llningen \u2013 gas, olja, guld, samt i synnerhet uran och s\u00e4llsynta jordartsmetaller. En destabilisering av dessa leveranskedjor skulle f\u00e5 bredare geopolitiska konsekvenser.<\/p>\n

\n

Ett kraftigt nedtrappat engagemang riskerar att reducera Sveriges politiska och ekonomiska handlingsutrymme <\/p>\n<\/blockquote>\n

Mot denna bakgrund framst\u00e5r Sveriges l\u00e5ngvariga partnerrelationer i regionen \u2013 uppbyggda under mer \u00e4n sex decennier \u2013 som en strategisk tillg\u00e5ng. Ett kraftigt nedtrappat engagemang riskerar att reducera Sveriges politiska och ekonomiska handlingsutrymme i ett omr\u00e5de som blir alltmer geostrategiskt konkurrensutsatt, samtidigt som det \u00f6ppnar f\u00f6r andra akt\u00f6rer att fylla det vakuum som kan uppst\u00e5.\u00a0<\/p>\n

Bist\u00e5ndsministern Benjamin Dousa beskriver det som den st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringen i bist\u00e5ndet \u201dn\u00e5gonsin i Sveriges historia\u201d i den tidigare n\u00e4mnde artikleln. Men till skillnad fr\u00e5n hur landstrategier tidigare utvecklats genom omfattande konsultationer med olika akt\u00f6rer som har kunskap om landet, eller bist\u00e5nd och en \u00f6ppen debatt, s\u00e5 har detta beslut fattats utan st\u00f6rre debatt eller konsultationer.\u00a0<\/p>\n

Civilsamh\u00e4lle viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin<\/strong><\/p>\n

Svenskt bist\u00e5nd \u2013 tillsammans med st\u00f6d fr\u00e5n andra bi- och multilaterala givare och EU \u2013 har bidragit till att st\u00e4rka Tanzanias civilsamh\u00e4lle och demokratiseringsprocesser. Genom partnerskap med organisationer som\u202fLegal and Human Rights Center,\u202fHuman Rights Defenders Coalition,\u202fTwaweza\u202foch\u202fTanzania Media Council\u202fhar Sverige bidragit till att uppr\u00e4tth\u00e5lla kanaler f\u00f6r information, ansvarsutkr\u00e4vande och medborgerligt deltagande. Det svenskst\u00f6dda civilsamh\u00e4llessamarbetet har \u00e4ven byggt l\u00e5ngsiktiga n\u00e4tverk, f\u00f6rdjupat kunskapen om Tanzania i Sverige och skapat plattformar f\u00f6r dialog mellan tanzaniska och svenska akt\u00f6rer.<\/p>\n

Detta st\u00f6d har varit\u202fpolitiskt neutralt: insatserna har inte riktats till oppositionen, utan till\u202fkapacitetsbyggande\u202f\u00e5tg\u00e4rder s\u00e5som utbildning av folkvalda och st\u00e4rkande av valmyndigheter, st\u00e4rka civil samh\u00e4lle och media. Genom att f\u00f6rb\u00e4ttra formella kontrollmekanismer har Sverige bidragit till \u00f6kad transparens, st\u00e4rkt maktbalans och st\u00e4rkt legitimiteten i det demokratiska systemet.\u00a0<\/p>\n

Statliga institutioner beh\u00f6vs f\u00f6r ansvarsutkr\u00e4vande<\/strong>\u00a0<\/p>\n

En annan nyckelkomponent i Sveriges engagemang har varit att st\u00e4rka institutioner som utg\u00f6r fundament f\u00f6r demokratiskt ansvarsutkr\u00e4vande:\u202fRiksrevisionen, Kommissionen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och god samh\u00e4llsstyrning\u2013 ett konstitutionellt oberoende organ som \u00f6vervakar och fr\u00e4mjar m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter samt god f\u00f6rvaltning <\/strong>och\u202fStatistiska centralbyr\u00e5n. Dessa institutioner s\u00e4kerst\u00e4ller granskning av offentliga medel, skydd av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter och tillg\u00e5ng till oberoende samh\u00e4llsdata.\u00a0<\/p>\n

St\u00f6det utg\u00f6r klassiska investeringar i\u202finstitutionell kapacitet. Genom att f\u00f6rb\u00e4ttra procedurer f\u00f6r insyn, granskning och informationsspridning skapas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r b\u00e5de statliga och samh\u00e4lleliga akt\u00f6rer att h\u00e5lla regeringen ansvarig. Ett abrupt tillbakadragande skulle d\u00e4rf\u00f6r riskera att\u202funderminera centrala pelare i Tanzanias demokratiska infrastruktur.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r ska vi finnas p\u00e5 plats<\/p>\n

Trots omfattande st\u00f6d har Tanzania de senaste \u00e5ren utvecklats i en tydligt auktorit\u00e4r riktning. Mellan 2015 och 2021 krympte det politiska utrymmet kraftigt genom inskr\u00e4nkningar av oppositionens r\u00e4ttigheter, mediecensur och begr\u00e4nsningar f\u00f6r civilsamh\u00e4llet. Den politiska \u00f6ppning som f\u00f6ljde 2022 gav hopp om reformer: oppositionen mobiliserade f\u00f6r en demokratiskt f\u00f6rankrad konstitution, reviderade vallagar och en oberoende valkommission.<\/p>\n

Inf\u00f6r valen 2024\u20132025 st\u00e4ngdes utrymmet \u00e5terigen. Oppositionskandidater utest\u00e4ngdes, media tystades och civilsamh\u00e4llet begr\u00e4nsades. I april 2025 arresterades oppositionens huvudkandidat, Tindu Lissu, anklagad f\u00f6r h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4deri efter att ha kr\u00e4vt reformer innan valet och hotat att CHADEMA skulle bojkotta valet om detta inte genomf\u00f6rdes \u2013 ett brott som formellt kan inneb\u00e4ra d\u00f6dsstraff. CHADEMA till\u00e4ts inte nominera riksdagskandidater. Det n\u00e4st st\u00f6rsta oppositionspartiets presidentkandidat till\u00e4ts inte heller att st\u00e4lla upp i valet. Journalister och aktivister utsattes samtidigt f\u00f6r kidnappningar och flera \u00e4r fortfarande f\u00f6rsvunna. Viktiga sociala media siter som Jamiiforum, som varit en viktig plattform f\u00f6r politisk debatt, och X st\u00e4ngdes ned.<\/p>\n

N\u00e4r de uppenbart manipulerade valen genomf\u00f6rdes den 29 oktober utbr\u00f6t protester i samtliga st\u00f6rre st\u00e4der. Staten svarade med t\u00e5rgas, vattenkanoner och skarp ammunition. Undantagstillst\u00e5nd inf\u00f6rdes, internet st\u00e4ngdes ner och landets institutioner \u2013 inklusive universiteten \u2013 h\u00f6lls st\u00e4ngda i sex dagar. Det verkliga valdeltagandet kan ha varit mycket l\u00e5gt, enligt civilsamh\u00e4llesobservationer. Inga utl\u00e4ndska journalister till\u00e4ts komma in i landet och rapportera, och de inhemska kunde inte inh\u00e4mta information, eftersom uteg\u00e5ngsf\u00f6rbud r\u00e5dde, transporter var nedst\u00e4ngda och internet sl\u00e4ckt. Det \u00e4r \u00e4nnu inte klart hur m\u00e5nga som d\u00f6dades, skadades eller f\u00f6rsvunnit under de v\u00e5ldsamma kravallerna.<\/p>\n

Den nyutropade presidentens p\u00e5st\u00e5dda\u202f97 procent av r\u00f6sterna\u202fsaknar all legitimitet. Utan opposition \u00e4r detta i praktiken en \u00e5terg\u00e5ng till ett enpartisystem. Oppositionen kr\u00e4ver att valen ogiltigf\u00f6rklaras, vallagar reformeras och nyval genomf\u00f6rs. Vilket avvisas av regeringen. Inf\u00f6r de fredliga demonstrationerna som planerades till Tanzanias sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdag den 9 december f\u00f6rklarade presidenten den 5 december att protesterna skulle betraktas som statskuppsf\u00f6rs\u00f6k \u2013 vilket effektivt kriminaliserade all form av samh\u00e4llelig mobilisering. Alla tillg\u00e4ngliga polisstyrkor patrullerade de st\u00f6rsta st\u00e4derna den 9 december, befolkningen uppmanades att h\u00e5lla sig hemma. Inga protester kunde genomf\u00f6ras.<\/p>\n

\n

I denna snabbt f\u00f6rs\u00e4mrade situation blir\u202finternationell n\u00e4rvaro och st\u00f6d helt avg\u00f6rande. <\/p>\n<\/blockquote>\n

I denna snabbt f\u00f6rs\u00e4mrade situation blir\u202finternationell n\u00e4rvaro och st\u00f6d helt avg\u00f6rande. N\u00e4r politiskt utrymme krymper, kritiska r\u00f6ster tystas och opposition kriminaliseras \u00e4r det centralt att externa akt\u00f6rer forts\u00e4tter att bevaka situationen, st\u00f6dja civilsamh\u00e4llet och bidra till att grundl\u00e4ggande demokratiska r\u00e4ttigheter inte utpl\u00e5nas.\u00a0<\/p>\n

Risker med ett tillbakadragande av svenskt bist\u00e5nd<\/strong>\u00a0<\/p>\n

Sveriges relation med Tanzania bygger p\u00e5 decennier av samarbete, f\u00f6rtroende och kunskapsutbyte. Ett abrupt tillbakadragande riskerar att:\u00a0<\/p>\n

    \n
  1. F\u00f6rsvaga Sveriges politiska och ekonomiska inflytande\u202foch underminera m\u00f6jligheter till framtida dialog.\u00a0<\/li>\n
  2. Minska v\u00e5ra m\u00f6jligheter till tillg\u00e5ng i framtiden av viktiga mineraler och andra resurser\u00a0<\/li>\n
  3. Driva Tanzania \u00e4nnu mer \u00e4n hittills n\u00e4rmare auktorit\u00e4ra stormakter\u202fsom Kina, Ryssland och F\u00f6renade Arabemiraten \u2013 exempelvis genom utvidgning av kinesiska investeringar, handel och f\u00f6retagande, planerad ryskledd uranutvinning fr\u00e5n 2026, utvecklingar som strider mot svenska s\u00e4kerhetsintressen.\u00a0<\/li>\n
  4. \u00d6ka risken f\u00f6r intern instabilitet, d\u00e5 auktorit\u00e4rt styre kombinerat med utebliven inkluderande utveckling riskerar att urholka samh\u00e4llskontraktet och skapa framtida konflikter.<\/li>\n<\/ol>\n

    Slutsats:\u00a0Rikta om i st\u00e4llet<\/strong>\u00a0f\u00f6r att l\u00e4gga ned<\/p>\n

    Sverige b\u00f6r inte l\u00e4mna tanzaniska medborgare och civilsamh\u00e4llet utan st\u00f6d i ett l\u00e4ge d\u00e4r demokratiska friheter snabbt monteras ned. En mer strategisk inriktning vore att:\u00a0<\/p>\n

      \n
    • Frysa eller omrikta st\u00f6d via statliga institutioner\u202fd\u00e4r risken \u00e4r stor att legitimering av ett auktorit\u00e4rt styre sker.\u00a0<\/li>\n
    • Bibeh\u00e5lla \u2013 och helst st\u00e4rka \u2013 st\u00f6d utanf\u00f6r statsapparaten, s\u00e4rskilt till civilsamh\u00e4lle, media, aktivister, lokaldemokratiska initiativ och till de fattigaste medborgarna som direkt gagnats av svenskt bist\u00e5nd och inte kan h\u00e5llas ansvariga f\u00f6r statens agerande.\u00a0<\/li>\n<\/ul>\n

      Ett s\u00e5dant inriktat st\u00f6d skulle s\u00e4kerst\u00e4lla fortsatt internationell n\u00e4rvaro, skydda centrala demokratiska akt\u00f6rer och bidra till l\u00e5ngsiktig stabilitet \u2013 utan att samtidigt st\u00e4rka en allt mer repressiv stat.\u00a0<\/p>\n

      Jonas Ewald<\/strong>
      Universitetslektor inom freds- och konfliktstudier vid Linneaus universitet med fokus p\u00e5 bland annat \u00f6stra Afrika, demokratiprocesser och konflikt samt bist\u00e5ndsutv\u00e4rdering. Han har f\u00f6ljt utvecklingen i Tanzania sedan 1980-talet.<\/p>\n

      Lennart Wohlgemuth\u00a0<\/strong>
      G\u00e4stprofessor Emeritus i Afrikakunskap med speciell inriktning p\u00e5 svensk och europeisk bist\u00e5ndspolitik vid G\u00f6teborgs Universitet. Lennart har tidigare arbetat under n\u00e4stan 30 \u00e5r p\u00e5 Sida och varit direkt\u00f6r f\u00f6r Nordiska Afrikainstitutet. Han har skrivit och utv\u00e4rderat bist\u00e5ndet till Tanzania \u00e4nda sedan 1960-talet.<\/p>\n

      L\u00e4s ocks\u00e5<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"ANALYS. Att som bist\u00e5ndsminister Benjamin Dousa h\u00e4vda att svenskt bist\u00e5nd inte gett n\u00e5gra resultat \u00e4r inte bara djupt…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":106303,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-106302","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115722254265516480","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106302","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=106302"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106302\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/106303"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=106302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=106302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=106302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}