\u2013 Jag b\u00f6rjade forska i samband med att vi hade ett stort sjukhusutbrott med resistenta bakterier p\u00e5 Akademiska sjukhuset 2005\u20132008. Mot de bakterierna som orsakade utbrottet, ESBL-producerande Klebsiella pneumoniae, fanns det fortfarande effektiv behandling. Men sedan dess har bakterierna blivit mer resistenta och nu ser vi allt oftare resistens mot sista linjens antibiotika \u2013 karbapenemerna, ber\u00e4ttar Thomas T\u00e4ngd\u00e9n.<\/p>\n
Resistensutvecklingen g\u00e5r snabbt och vissa bakterier \u00e4r m\u00e4stare i att mutera f\u00f6r att anpassa sig till nya livsvillkor.<\/p>\n
\u2013 Det har kommit ett antal nya antibiotika p\u00e5 senare \u00e5r som ska fungera mot karbapenemresisenta bakterier. I kliniska studier har vi samlat in bakterier vid upprepade tillf\u00e4llen f\u00f6r att kunna se om de utvecklar resistens mot de nya preparaten under p\u00e5g\u00e5ende behandling. Tyv\u00e4rr h\u00e4nder det hos upp till en tiondel av patienterna inom en vecka, s\u00e4ger Thomas T\u00e4ngd\u00e9n.<\/p>\n
Tarmbakterier fr\u00e5n v\u00e5r normalflora<\/p>\n
M\u00e5nga av de mest sv\u00e5rbehandlade bakterierna \u00e4r tarmbakterier som finns i v\u00e5r normalflora, mikrobiotan. Tarmfloran \u00e4r viktig f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa och p\u00e5verkas vid en antibiotikakur. Thomas T\u00e4ngd\u00e9ns forskarlag har genom dna-analyser uppt\u00e4ckt att dess sammans\u00e4ttning kan vara f\u00f6r\u00e4ndrad under l\u00e5ng tid efter avslutad medicinering, utan att patienten sj\u00e4lv m\u00e4rker av det.<\/p>\n
\u2013 Effekterna p\u00e5 mikrobiotan skiljer sig v\u00e4ldigt mycket mellan olika antibiotika. Vissa antibiotika ser vi knappt n\u00e5gon effekt av alls medan andra orsakar dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringar i tarmflorans sammans\u00e4ttning inom n\u00e5gra dagar som kan finnas kvar i \u00f6ver ett \u00e5r. Det \u00e4r viktigt att ta fram den h\u00e4r typen av kunskap som st\u00f6d f\u00f6r beslut f\u00f6r behandling och n\u00e4r vi skriver nya behandlingsriktlinjer. Om tv\u00e5 antibiotika \u00e4r ungef\u00e4r lika effektiva f\u00f6r att behandla en infektion, s\u00e5 v\u00e4ljer vi det preparat som har minst negativ effekt p\u00e5 tarmfloran och driver resistensutveckling minst, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Behov av stora och breda samarbeten<\/p>\n
Antibiotikaresistens \u00e4r ett globalt och v\u00e4xande problem. F\u00f6r att l\u00f6sa det beh\u00f6vs stora och breda samarbeten. Thomas T\u00e4ngd\u00e9n \u00e4gnar mycket av sin tid till just det. Han \u00e4r bland annat projektledare f\u00f6r den nationella storsatsningen Platinea. D\u00e4r samarbetar 22 parter fr\u00e5n flera sektorer som forskarv\u00e4rlden, sjukv\u00e5rden, statliga myndigheter och f\u00f6retag. Ett fokus f\u00f6r projektet \u00e4r att den antibiotika som redan finns ska bli mer tillg\u00e4nglig f\u00f6r v\u00e5rdgivarna. N\u00e5got de redan uppm\u00e4rksammat \u00e4r svagheter i leveranskedjorna som g\u00f6r att det inte s\u00e4llan blir brist p\u00e5 viktiga l\u00e4kemedel.<\/p>\n
Ett annat projekt Thomas T\u00e4ngd\u00e9n leder \u00e4r det internationella samarbetet INTRODUCE. Det handlar om hur de nya antibiotika som kommer ska anv\u00e4ndas p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt f\u00f6r att n\u00e5 de patienter som beh\u00f6ver dem och samtidigt undvika \u00f6veranv\u00e4ndning som driver p\u00e5 resistensutvecklingen.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r viktigt att satsa mer resurser p\u00e5 att ta fram nya antibiotika, men vi m\u00e5ste ocks\u00e5 se till att de f\u00e5 nya preparat som godk\u00e4nns inte sl\u00e4pps fritt p\u00e5 marknaden utan n\u00e5gon kontroll. Det beh\u00f6vs ett system f\u00f6r att ta emot nya antibiotika och det \u00e4r det projektet g\u00e5r ut p\u00e5, s\u00e4ger Thomas T\u00e4ngd\u00e9n.<\/p>\n
Arbetar med WHO<\/p>\n
Han jobbar \u00e4ven direkt med V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO f\u00f6r att hj\u00e4lpa till att styra antibiotikautvecklingen mot de medicinska behov som finns. Han har lett arbetet med att formulera vilka sorts antibiotika som det \u00e4r allra mest angel\u00e4get att ta fram, vilka bakterier de ska fungera mot och vilken typ av infektioner och patienter de ska anv\u00e4ndas till.<\/p>\n
\u2013 WHO-projektet \u00e4r ett s\u00e4tt att uppm\u00e4rksamma omr\u00e5den som \u00e4r f\u00f6rbisedda i utvecklingen av antibiotika. Det har varit intressant och viktigt att prata med experter fr\u00e5n hela v\u00e4rlden inom projektet, eftersom vi lever i v\u00e4ldigt olika verkligheter b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller resistensl\u00e4ge och resurser inom sjukv\u00e5rden, f\u00f6rklarar Thomas T\u00e4ngd\u00e9n.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"\u2013 Jag b\u00f6rjade forska i samband med att vi hade ett stort sjukhusutbrott med resistenta bakterier p\u00e5 Akademiska…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":106762,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-106761","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115723921249850540","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106761","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=106761"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106761\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/106762"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=106761"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=106761"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=106761"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}