![\"Ett](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/dikesrensning2-1024x576.jpg\")
Dikesrensning intill en avverkad skog p\u00e5 Trollbergets f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5de. Bild: Andreas Palm\u00e9n.<\/p>\nAtt l\u00e4gga igen skogsdiken och \u00e5terv\u00e4ta torvmark kan leda till att lagrade f\u00f6roreningar l\u00e4cker ut i vattendrag. Att rensa diken \u00e4r inte heller riskfritt utan f\u00f6renat med andra utsl\u00e4pp som kan f\u00f6rs\u00e4mra vattenkvaliteten. Det framg\u00e5r av slutrapporten fr\u00e5n en studie av v\u00e5tmarksrestaurering och dikesrensning.<\/p>\n
Sveriges skogs- och torvmarker \u00e4r kraftigt p\u00e5verkade av mer \u00e4n hundra \u00e5rs dikning. Stora omr\u00e5den har dr\u00e4nerats f\u00f6r skogsproduktionens skull, vilket har lett till omfattande nedbrytning av landets v\u00e5tmarker.<\/p>\n
Gamla diken fylls igen<\/p>\n
Idag \u00e4r dikena \u00e5ter aktuella. F\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla torvmarker fylls gamla diken igen. Det g\u00f6rs som klimat\u00e5tg\u00e4rd, men ocks\u00e5 f\u00f6r att fr\u00e4mja biodiversitet och skogens f\u00f6rm\u00e5ga att lagra vatten. P\u00e5 andra platser rensas dikena ist\u00e4llet, f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla dr\u00e4neringen och gynna skogens tillv\u00e4xt.<\/p>\n
Men det finns stora kunskapsluckor kring hur dessa \u00e5tg\u00e4rder p\u00e5verkar allt fr\u00e5n vattenkvalitet till v\u00e4xthusgaser och hydrologi.<\/p>\n
F\u00f6r att ta fram ny kunskap har en s\u00e5 kallad \u00e5terv\u00e4tning \u00e4gt rum vid en myr utanf\u00f6r Vindeln, vid en plats som kallas Trollbergets f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5de. Projektets deltagare, bland andra forskare fr\u00e5n Sveriges lantbruksuniversitet, har f\u00f6ljt det som har h\u00e4nt f\u00f6re och efter \u00e5terv\u00e4tningen.<\/p>\n
De har \u00e4ven studerat hur vattenkvaliteten p\u00e5verkas av att rensa diken i ett nyligen avverkat skogsomr\u00e5de, j\u00e4mf\u00f6rt med avverkningar d\u00e4r dikena har l\u00e4mnats or\u00f6rda.<\/p>\n
Dikesrensning intill en avverkad skog p\u00e5 Trollbergets f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5de. Bild: Andreas Palm\u00e9n.<\/p>\n
Tydliga risker f\u00f6r vattnet<\/p>\n
Den fem \u00e5r l\u00e5nga dataserien fr\u00e5n Trollberget ger en unik inblick i vad som sker efter en torvmarksrestaurering under svenska f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n
Resultaten pekar p\u00e5 tydliga risker f\u00f6r vattenkvaliteten. N\u00e4r vattenniv\u00e5n h\u00f6js hamnar ytliga torvlager som varit torrlagda i omkring 100 \u00e5r \u00e5ter under vatten, vilket startar en rad kemiska processer. Forskarna kunde se \u00f6kade halter av organiskt kol, kv\u00e4ve och fosfor i b\u00e4ckvattnet.<\/p>\n
I de delar av f\u00f6rs\u00f6ksomr\u00e5det d\u00e4r fler diken hade pluggats igen blev utsl\u00e4ppen betydligt st\u00f6rre. D\u00e4r s\u00e4nktes pH-v\u00e4rdet och halterna av tungmetaller \u00f6kade tydligt.<\/p>\n
\u2013 Det finns en effekt d\u00e4r gammalt historiskt nedfall av luftf\u00f6roreningar som kvicksilver och bly b\u00f6rjar lakas ut. Metaller som gillar att h\u00e4nga ihop med organiskt material b\u00f6rjar tv\u00e4ttas ut i samband<\/a> med att man \u00e5terv\u00e4ter. Det skedde inte \u00f6verallt, men det finns en tydlig generell risk, s\u00e4ger Hjalmar Laudon, professor<\/a> vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i ett pressmeddelande.<\/p>\n Rensade diken minskar l\u00e4ckage<\/p>\n \u00c4ven skogsavverkning kan h\u00f6ja grundvattnet. Markerna blir bl\u00f6tare och det \u00f6kar utfl\u00f6det av n\u00e4rings\u00e4mnen och tungmetaller.<\/p>\n P\u00e5 Trollberget unders\u00f6ktes dikesrensning som mot\u00e5tg\u00e4rd. N\u00e4r dikena rensades sj\u00f6nk grundvattnet igen, vilket mildrade avverkningens effekter j\u00e4mf\u00f6rt med referensomr\u00e5den d\u00e4r dikena inte hade rensats.<\/p>\n Utfl\u00f6dena kunde dock inte motverkas helt och forskarna uppm\u00e4tte ih\u00e5llande h\u00f6ga halter av st\u00f6rre partiklar fr\u00e5n de rensade dikena, vilket kan ha stor p\u00e5verkan p\u00e5 vattenkvaliteten.<\/p>\n \u2013 Vi ser att vissa aspekter blir b\u00e4ttre efter dikesrensningen. Men vi ser samtidigt en \u00f6kad sedimenttransport och en s\u00e4nkt grundvattenniv\u00e5 som kan leda till sekund\u00e4reffekter p\u00e5 skogens tillv\u00e4xt vid till exempel torka, s\u00e4ger Eliza Maher Hasselquist, forskare vid SLU.<\/p>\n Kan v\u00e4gleda i beslut<\/p>\n Resultaten vid Trollberget visar att det redan de f\u00f6rsta \u00e5ren efter att diken f\u00f6r\u00e4ndrats uppst\u00e5r nya fr\u00e5getecken kring \u00e5tg\u00e4rdernas effekter p\u00e5 vatten och hydrologi. Alltifr\u00e5n initiala f\u00f6rh\u00e5llanden till storleken p\u00e5 \u00e5tg\u00e4rden p\u00e5verkar resultatet.<\/p>\n \u2013 Detta \u00e4r en viktig pusselbit som vi kan ta med oss i det kommande \u00e5tg\u00e4rdsarbetet, till exempel som beslutsunderlag f\u00f6r vilka v\u00e5tmarker vi v\u00e4ljer att jobba med, hur \u00e5tg\u00e4rderna utf\u00f6rs och riskanalyser f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 livsmilj\u00f6er nedstr\u00f6ms, s\u00e4ger Tobias Eriksson vid L\u00e4nsstyrelsen V\u00e4sterbotten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Att l\u00e4gga igen skogsdiken och \u00e5terv\u00e4ta torvmark kan leda till att lagrade f\u00f6roreningar l\u00e4cker ut i vattendrag. Att…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":106790,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,505,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-106789","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyhet","20":"tag-nyheter","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115724015873724126","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106789","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=106789"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/106789\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/106790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=106789"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=106789"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=106789"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}