{"id":108904,"date":"2025-12-17T12:58:13","date_gmt":"2025-12-17T12:58:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/108904\/"},"modified":"2025-12-17T12:58:13","modified_gmt":"2025-12-17T12:58:13","slug":"lansstyrelsens-svar-pa-kritiken-vi-har-mognat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/108904\/","title":{"rendered":"L\u00e4nsstyrelsens svar p\u00e5 kritiken: \u201cVi har mognat\u201d"},"content":{"rendered":"

Under talkshowen Balans Live\u00a0p\u00e5 Ekonomi & F\u00f6retag\u00a0diskuterade Dan H\u00e5fstr\u00f6m, chefredakt\u00f6r p\u00e5 Balans, och Jan S\u00f6derqvist, branschexpert p\u00e5\u00a0Spiris, med Nicklas Bohman, Sverigechef p\u00e5\u00a0Aspia\u00a0och Jesper Jakobsson, r\u00e4ttschef p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i Sk\u00e5ne.\u00a0Nu finns samtalet tillg\u00e4ngligt i sin helhet.<\/p>\n

Yrkesrollen som redovisningskonsult b\u00e4r p\u00e5 en inbyggd sp\u00e4nning. Redovisningskonsulten f\u00f6rv\u00e4ntas vara den aff\u00e4rsn\u00e4ra partnern som st\u00f6ttar, f\u00f6rklarar och f\u00e5r vardagen att fungera. Samtidigt v\u00e4xer f\u00f6rv\u00e4ntan p\u00e5 att agera f\u00f6rsta linjens skydd mot ekonomisk brottslighet. I samtalet under Balans Live s\u00e4tter Jan S\u00f6derqvist fingret p\u00e5 ambivalensen: attraktionskraften i yrket kan urholkas om kontrolluppdraget tar \u00f6ver, s\u00e4rskilt om ansvaret landar tungt p\u00e5 individen i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 byr\u00e5n.<\/p>\n

\u2013 Jag tycker att man kanske inte ska l\u00e4gga det h\u00e4r ansvaret p\u00e5 den enskilda konsulten utan snarare p\u00e5 arbetsgivaren, s\u00e4ger Jan S\u00f6derqvist.<\/p>\n

Skillnaden mellan revision och redovisning<\/p>\n

Nicklas Bohman betonar att granskning i egentlig mening tillh\u00f6r revisionens dom\u00e4n. Konsultens k\u00e4rna \u00e4r att skapa v\u00e4rde, kvalitet och kontroll hos kunden. Med det f\u00f6ljer ett ansvar \u2013 men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en f\u00f6rskjutning av yrket till att bli formell brottsbek\u00e4mpare. Ansvar g\u00e5r att b\u00e4ra genom b\u00e4ttre processer, tydligare riskbed\u00f6mningar och en h\u00f6gre, j\u00e4mnare kvalitetsniv\u00e5 i branschen.<\/p>\n

Balansen mellan individ och organisation blir avg\u00f6rande. Arbetsgivaren m\u00e5ste ge skydd, st\u00f6d och rutiner, inte minst n\u00e4r p\u00e5tryckningar uppst\u00e5r.<\/p>\n

Den enskilda konsulten beh\u00f6ver samtidigt b\u00e4ra ett yrkespatos \u2013 en professionell skepsis, mod att ifr\u00e5gas\u00e4tta och kompass f\u00f6r n\u00e4r ett uppdrag ska avslutas. Synen p\u00e5 statlig auktorisation \u00e5terkommer i resonemanget: en st\u00e4rkt auktorisation skulle kunna legitimera ett st\u00f6rre ansvar, g\u00f6ra nyttan tydligare f\u00f6r marknaden och skapa en gemensam miniminiv\u00e5.<\/p>\n

Kvalitet som konkurrensmedel<\/p>\n

Kvalitetsfr\u00e5gan lyfts fr\u00e5n flera h\u00e5ll. Bohman beskriver hur\u00a0Aspia\u00a0arbetar med \u00e5terkommande\u00a0kvalitetsprinciper,\u00a0compliance-st\u00f6d och lokala kvalitetssamordnare \u2013 ett s\u00e4tt att g\u00f6ra det sv\u00e5ra greppbart i vardagen. Den viktiga r\u00f6relsen sker inte bara i policydokument eller enstaka utbildningsdagar, utan i levande forum d\u00e4r kollegor delar\u00a0case, tecken och indikatorer, v\u00e5gar vara skeptiska och tr\u00e4nar blicken f\u00f6r det som inte st\u00e4mmer.<\/p>\n

Skillnaderna i branschen \u00e4r tydliga. Kunder ser s\u00e4llan kvaliteten i stunden och priset kan maskera verklig kompetens. En legitimationsb\u00e4rare \u2013 som en statlig auktorisation \u2013 skulle kunna g\u00f6ra v\u00e4rdet synligt, minska frestelsen att v\u00e4lja fel och s\u00e4tta press p\u00e5 akt\u00f6rer utan erfarenhet, utbildning och ordning i riskarbetet. M\u00e5let blir att g\u00f6ra det l\u00e4tt att g\u00f6ra r\u00e4tt: f\u00f6r f\u00f6retag som vill sk\u00f6ta sig, f\u00f6r byr\u00e5er som vill ligga f\u00f6re, och f\u00f6r medarbetare som vill k\u00e4nna trygghet i sina beslut.<\/p>\n

\u2013 I grund och botten tror jag att alla kunder vill\u00a0n\u00e5nstans\u00a0g\u00f6ra r\u00e4tt, s\u00e4ger Nicklas Bohman.<\/p>\n

Tillsynen sk\u00e4rps<\/p>\n

L\u00e4nsstyrelsernas tillsyn har f\u00f6rflyttats. Efter en period av r\u00e4ttelsef\u00f6rel\u00e4gganden kom sanktionsavgifterna, underst\u00f6dda av domstolspraxis. Jesper Jakobsson, r\u00e4ttschef p\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen i Sk\u00e5ne,\u00a0anser\u00a0att\u00a0myndigheten\u00a0mognat,\u00a0och att\u00a0dialogen med branschorganisationerna\u00a0har f\u00f6rdjupats. Han ber\u00e4ttar ocks\u00e5 om att l\u00e4nsstyrelsens str\u00e4van\u00a0mot en mer enhetlig\u00a0bed\u00f6mning\u00a0mellan\u00a0l\u00e4nen.\u00a0Samtidigt kvarst\u00e5r skillnader i f\u00f6ruts\u00e4ttningar: Stockholm hanterar fler stora akt\u00f6rer, Sk\u00e5ne fler \u00e4renden, och resurserna \u00e4r knappa i relation till de cirka 15 000 registrerade verksamhetsut\u00f6varna.<\/p>\n

Ambitionen fram\u00e5t \u00e4r att komplettera med djupare\u00a0tillsyner, periodisk rapportering och b\u00e4ttre urval genom data. Urvalet har hittills ofta styrts av storlek: stora byr\u00e5er inneb\u00e4r m\u00e5nga kundrelationer och d\u00e4rmed systemrisk. Metoden utvecklas, men signalen \u00e4r tydlig: en levande riskbed\u00f6mning som genomsyrar rutiner, kundk\u00e4nnedom och beslut blir branschens friskintyg.<\/p>\n

\u2013 Det vi tyv\u00e4rr har sett \u00e4r ju att det oftast fastnar vid den allm\u00e4nna riskbed\u00f6mningen eftersom m\u00e5nga som vi granskar har stora brister d\u00e4r, s\u00e4ger Jesper Jakobsson.<\/p>\n

Det har visat sig att advokatbyr\u00e5er f\u00e5r betydligt mildare sanktionsavgifter \u00e4n redovisningsbyr\u00e5er vilket\u00a0lett till kritik av l\u00e4nsstyrelsen. Skillnaden i sanktionsniv\u00e5er beror, enligt Jakobsson, p\u00e5 att endast delar av advokatverksamheten omfattas av penningtv\u00e4ttsreglerna samt p\u00e5 parallella disciplin\u00e4ra verktyg hos Advokatsamfundet. H\u00e4r skymtar \u00e5ter fr\u00e5gan om auktorisation. Med fler verktyg \u00e4n pl\u00e5nboken blir sanktionssystemet mer proportionerligt och styrande utan att f\u00f6rlita sig enbart p\u00e5 procentsatser av oms\u00e4ttningen.<\/p>\n

V\u00e4gen fram\u00e5t<\/p>\n

Samtalet pekar ut tre v\u00e4gar. F\u00f6r det f\u00f6rsta kr\u00e4vs tydlighet i ramarna. Branschen efterfr\u00e5gar hj\u00e4lp som inte l\u00e5ser fast t\u00e4nkandet i mallar men som visar vad en tillr\u00e4cklig riskbed\u00f6mning faktiskt m\u00e5ste rymma. Den p\u00e5g\u00e5ende europeiska omst\u00f6pningen med en ny tillsynsmyndighet kan s\u00e4tta mer gemensamma ramar och p\u00e5 sikt sippra ned i svensk praxis.<\/p>\n

F\u00f6r det andra beh\u00f6vs smartare kontroll. Periodisk rapportering och systemn\u00e4ra granskning kan ge bredare tr\u00e4ffbild till l\u00e4gre kostnad, och frig\u00f6ra resurser till skarpa f\u00f6rdjupningar d\u00e4r riskerna \u00e4r h\u00f6gst. Kopplingen mellan data, vardagsbeslut och utbildning g\u00f6r arbetet verkligt.<\/p>\n

F\u00f6r det tredje m\u00e5ste dialogen forts\u00e4tta. L\u00e4nsstyrelserna har ett sv\u00e5rt uppdrag \u00f6ver vitt skilda branscher; redovisningssidan beh\u00f6ver forts\u00e4tta beskriva hur arbetet g\u00e5r till i praktiken. FAR:s och SRF:s roll som brygga blir central. N\u00e4r tillsynen f\u00f6rskjuts fr\u00e5n papperskoll till praktisk kvalitet skapas drivkraft i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5:<\/p>\n