Studien som publiceras i tidskriften Nature har letts av forskare vid G\u00f6teborgs universitet, King\u2019s College London och Stavanger universitetssjukhus. Forskningen bygger p\u00e5 ett samarbete med den stora norska befolkningsstudien Helseunders\u00f8kelsen i Tr\u00f8ndelag (HUNT).<\/p>\n
Den nu aktuella studien ger de hittills f\u00f6rsta befolkningsbaserade uppgifterna om f\u00f6rekomsten av neuropatologiska f\u00f6r\u00e4ndringar vid Alzheimers sjukdom, en viktig faktor bakom utvecklingen av demens. Bilden av hur vanliga dessa f\u00f6r\u00e4ndringar har tidigare byggt p\u00e5 uppskattningar.<\/p>\n
Utifr\u00e5n den norska befolkningsstudien analyserades 11\u00a0486 blodprover fr\u00e5n deltagare \u00f6ver 57 \u00e5r i den lokala befolkningen. Det som m\u00e4ttes var en biomark\u00f6r f\u00f6r proteinavlagringar i hj\u00e4rnan (p-tau217) som leder till att nervceller och synapser d\u00f6r, vilket \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r minnet.<\/p>\n
H\u00f6g \u00e5lder tung riskfaktor<\/p>\n
Via blodprovsanalyserna kunde forskarna fastst\u00e4lla att elva procent av deltagarna \u00f6ver 70 \u00e5r uppfyllde kriterierna f\u00f6r att erbjudas de l\u00e4kemedel som potentiellt kan bromsa kognitiv nedg\u00e5ng, och som blivit tillg\u00e4ngliga i allt fler l\u00e4nder.<\/p>\n
Analyserna visade ocks\u00e5 att de alzheimerrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00f6kade med stigande \u00e5lder. Den aktuella biomark\u00f6ren fanns i blodet hos strax under \u00e5tta procent av deltagarna i \u00e5ldern 65 till 69 \u00e5r, och hos drygt 65 procent hos dem \u00f6ver 90 \u00e5r.<\/p>\n
I gruppen 70-plussare med demens fanns mark\u00f6ren hos 60 procent. Hos personer i samma \u00e5ldersgrupp, med mild kognitiv funktionsneds\u00e4ttning, var andelen 32,6 procent. Hos dem \u00f6ver 70 \u00e5r utan symtom fanns de alzheimerrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringarna hos 23,5 procent.<\/p>\n
\u2013 Om de lever tio \u00e5r till \u00e4r det h\u00f6gst sannolikt att symtom kommer att uppst\u00e5, men det viktiga i den h\u00e4r studien \u00e4r den stora grupp \u00e4ldre som redan har tidiga symtom och d\u00e4r det finns en m\u00f6jlighet att erbjuda behandling, s\u00e4ger Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid G\u00f6teborgs universitet och \u00f6verl\u00e4kare p\u00e5 Sahlgrenska Universitetssjukhuset.<\/p>\n
Tidig uppt\u00e4ckt avg\u00f6rande<\/p>\n
Studien utmanar f\u00f6rest\u00e4llningen om att Alzheimers sjukdom drabbar fr\u00e4mst kvinnor. Det fanns inga k\u00f6nsskillnader i n\u00e5gon av \u00e5ldersgrupperna. D\u00e4remot kunde studien sl\u00e5 fast att de neuropatologiska f\u00f6r\u00e4ndringarna var mindre vanliga hos dem med h\u00f6gre utbildning.<\/p>\n
Utifr\u00e5n resultaten bed\u00f6mer forskarna att demens till f\u00f6ljd av Alzheimers sjukdom \u00e4r vanligare i gruppen fr\u00e5n 70 \u00e5r \u00e4n man tidigare trott, men att andelen med alzheimerrelaterade f\u00f6r\u00e4ndringar i de yngre \u00e5ldersgrupperna var l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6rv\u00e4ntat.<\/p>\n
\u00d6kningen av Alzheimers sjukdom, fr\u00e4mst till f\u00f6ljs av att vi lever l\u00e4ngre, beskrivs som en global utmaning, d\u00e4r tidig uppt\u00e4ckt \u00e4r avg\u00f6rande. Forskarna unders\u00f6ker nu vidare hur blodbaserade biomark\u00f6rer kan f\u00f6ruts\u00e4ga utvecklingen av demens.\u00a0<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rfattare bakom studien \u00e4r bland andra Nicholas Ashton och Henrik Zetterberg, Institutionen f\u00f6r neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n
Foto: G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n