\n\u00c5tta av tio vindkraftverk i f\u00f6rlustbolag\n<\/p>\n
Den genomsnittliga resultatmarginalen efter finansiella poster uppg\u00e5r till minus 51 procent, vilket inneb\u00e4r att kostnaderna \u00e4r 1,51 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n int\u00e4kterna. \u00c5tta av tio vindkraftverk finns i bolag som g\u00e5r med f\u00f6rlust.<\/p>\n
V\u00e4rst \u00e4r det i Norrland d\u00e4r resultatmarginalen var minus 83 procent, med samlade f\u00f6rluster p\u00e5 n\u00e4ra 4,8 miljarder. Men \u00e4ven i \u00f6vriga landet redovisar vindkraften underskott. Utanf\u00f6r Norrland ligger den genomsnittliga marginalen p\u00e5 minus 26 procent, och n\u00e4stan h\u00e4lften av verken finns \u00e4ven d\u00e4r i f\u00f6rlustbolag.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/Andel-av-svenska-vindkraftverk-i-bolag-som-gor-forlust-1080x718.jpg\")
<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r uppenbart att detta inte enbart \u00e4r ett Norrlandsproblem. M\u00f6nstret finns i hela landet, s\u00e4ger Christian Steinbeck.<\/p>\n
Men det som oroar mest, menar han, \u00e4r utvecklingen \u00f6ver tid.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r inte s\u00e5 att det h\u00e4r planar ut. Det accelererar. F\u00f6rlusterna blir st\u00f6rre f\u00f6r varje \u00e5r, trots att produktionen i princip ligger still.<\/p>\n
\nF\u00f6rlusterna accelererar\n<\/p>\n
F\u00f6rklaringen till vindkraftens svaga l\u00f6nsamhet \u00e4r i grunden enkel, menar Steinbeck. Det handlar inte om ett enskilt misslyckande, utan om flera mekanismer som verkar samtidigt \u2013 och som f\u00f6rst\u00e4rker varandra.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta \u00e4r \u00f6verproduktion vid fel tillf\u00e4llen. Vindkraft producerar el n\u00e4r det bl\u00e5ser, inte n\u00e4r efterfr\u00e5gan \u00e4r som st\u00f6rst. Problemet \u00e4r att det bl\u00e5ser samtidigt \u00f6ver stora omr\u00e5den. N\u00e4r vinden tar fart i Sverige g\u00f6r den ofta det \u00e4ven i Finland, Baltikum och norra Tyskland. Resultatet blir ett kraftigt el\u00f6verskott \u2013 och fallande priser.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/lonsamhet-v.-omsattning-1080x973.jpg\")
<\/p>\n
Det leder till \u00f6verutbud: varje nytt vindkraftverk pressar priset \u00e4ven f\u00f6r de befintliga. Ju mer vindkraft som byggs, desto s\u00e4mre betalt blir det f\u00f6r varje producerad kilowattimme. N\u00e4r det bl\u00e5ser skapas nu mer el \u00e4n vad elkunderna kan f\u00f6rbruka. Konsekvensen syns i allt fler timmar med extremt l\u00e5ga eller till och med negativa elpriser. D\u00e5 kostar det pengar att leverera el till n\u00e4tet.<\/p>\n
\u2013 Vindkraftverk st\u00e4ngs i dag av just n\u00e4r de borde snurra som mest. Inte f\u00f6r att det \u00e4r vindstilla, utan f\u00f6r att det \u00e4r ol\u00f6nsamt att producera. Det \u00e4r bland annat d\u00e4rf\u00f6r du ser s\u00e5 m\u00e5nga vindkraftverk som st\u00e5r stilla trots att det bl\u00e5ser, s\u00e4ger Christian Steinbeck.<\/p>\n
\nK\u00e4nslig finansiering\n<\/p>\n
Den andra f\u00f6rklaringen \u00e4r h\u00f6g kapitalbindning och k\u00e4nslig finansiering. Vindkraft \u00e4r extremt kapitalkr\u00e4vande. Ett modernt landbaserat verk kan kosta flera hundra miljoner kronor. Investeringen ska sedan betalas tillbaka under 20\u201330 \u00e5r \u2013 med int\u00e4kter som \u00e4r b\u00e5de os\u00e4kra och volatila.<\/p>\n
M\u00e5nga projekt finansierades dessutom under \u00e5ren med mycket l\u00e5ga r\u00e4ntor, oftast runt 2\u20133 procent. Det har h\u00e5llit verksamheten flytande, trots svaga kassafl\u00f6den. Men det inneb\u00e4r ocks\u00e5 att kalkylerna \u00e4r extremt k\u00e4nsliga f\u00f6r b\u00e5de r\u00e4ntor och elpriser.<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r verksamheter som egentligen inte t\u00e5l normala aff\u00e4rsvillkor. Sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i pris eller r\u00e4ntor f\u00e5r enorma effekter p\u00e5 resultatet, s\u00e4ger Steinbeck.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/290080.jpeg\")
Christian Steinbeck har n\u00e4rgranskat hundratals \u00e5rsredovisningar. Foto: Aff\u00e4rsv\u00e4rlden<\/p>\n
Den tredje faktorn \u00e4r teknikens begr\u00e4nsningar. F\u00f6r att \u00f6ka produktionen har vindkraftverken blivit allt h\u00f6gre, med l\u00e4ngre rotorblad och st\u00f6rre svepyta. Det ger mer el \u2013 men ocks\u00e5 kraftigt \u00f6kat slitage.<\/p>\n
\u2013 N\u00e4r man bygger p\u00e5 h\u00f6jden \u00f6kar belastningen v\u00e4ldigt snabbt. Krafterna v\u00e4xer inte linj\u00e4rt utan exponentiellt, s\u00e4ger Steinbeck.<\/p>\n
\nKort livsl\u00e4ngd och dyra lagningar\n<\/p>\n
H\u00f6gre verk uts\u00e4tts f\u00f6r starkare och mer varierande vindar. Skillnader i vindstyrka \u00f6ver rotorbladens yta leder till vibrationer, materialutmattning och i f\u00f6rl\u00e4ngningen haverier. Det \u00e4r en av f\u00f6rklaringarna till de problem som uppst\u00e5tt vid flera stora parker, som Bj\u00f6rnberget utanf\u00f6r Sundsvall. F\u00f6ljden \u00e4r att livsl\u00e4ngden riskerar att bli kortare \u00e4n den som anv\u00e4nds i kalkylerna. Om ett verk skrivs av p\u00e5 25 eller 30 \u00e5r, men i praktiken m\u00e5ste byggas om eller bytas ut betydligt tidigare, rasar hela aff\u00e4ren.<\/p>\n
Till detta kommer en fj\u00e4rde faktor: vindkraften ers\u00e4tter inte annan elproduktion \u2013 den l\u00e4gger sig ovanp\u00e5. Eftersom el m\u00e5ste finnas tillg\u00e4nglig \u00e4ven n\u00e4r det inte bl\u00e5ser kr\u00e4vs parallella system: vattenkraft, k\u00e4rnkraft, gasturbiner eller import. Det inneb\u00e4r dubbla kostnader p\u00e5 systemniv\u00e5, \u00e4ven om dessa inte syns i vindkraftbolagens egna r\u00e4kenskaper.<\/p>\n
\u2013 Man m\u00e5ste ha hela elsystemet kvar \u00e4nd\u00e5, vilket g\u00f6r det hela dyrt i l\u00e4ngden, s\u00e4ger Christian Steinbeck.<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/christian-sandstrom-300.jpg\")
Christian Sandstr\u00f6m har medverkat i sammanst\u00e4llningen \u00f6ver vindkraftens f\u00f6rluster. Foto: Ratio<\/p>\n