{"id":109502,"date":"2025-12-18T02:15:41","date_gmt":"2025-12-18T02:15:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/109502\/"},"modified":"2025-12-18T02:15:41","modified_gmt":"2025-12-18T02:15:41","slug":"ny-rutin-for-att-namnge-ovader-i-skandinavien-batliv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/109502\/","title":{"rendered":"Ny rutin f\u00f6r att namnge ov\u00e4der i Skandinavien – B\u00e5tliv"},"content":{"rendered":"

\t\t\t\t <\/p>\n

Anna, Ronja och Hugo \u00e4r n\u00e5gra av namnen som kommer att anv\u00e4ndas p\u00e5 kraftiga ov\u00e4der som drar in \u00f6ver Sverige, Danmark och Norge. V\u00e4derinstituten i de tre l\u00e4nderna har nu tagit fram en gemensam lista p\u00e5 stormnamn som b\u00f6rjar g\u00e4lla den 1 januari 2026.<\/p>\n

Pressmeddelande:<\/p>\n

Hittills har varje land i stormgrupp Nord, som best\u00e5r av Danmark, Sverige och Norge, haft sina egna namnlistor och rutiner. Den gemensamma europeiska organisationen EUMETNET, (European Meteorological Network), f\u00f6reskriver i sina riktlinjer att varje stormgrupp ska ha en gemensam offentlig namnlista, vilket \u00e4ven vi har nu.<\/p>\n

\u2013 Orsaken till att v\u00e4derinstituten namnger st\u00f6rre ov\u00e4der \u00e4r f\u00f6r att skapa tydlighet f\u00f6r allm\u00e4nheten. Namnen underl\u00e4ttar n\u00e4r varningar ska beskrivas och g\u00f6r det l\u00e4ttare att f\u00f6lja och minnas ov\u00e4dren. Ett namn \u00e4r l\u00e4tt att komma ih\u00e5g, vilket minskar risken f\u00f6r missf\u00f6rst\u00e5nd, s\u00e4ger Eva Strandberg, enhetschef f\u00f6r den meteorologiska prognos- och varningstj\u00e4nsten p\u00e5 SMHI.<\/p>\n

Eftersom l\u00e4nderna har olika kriterier f\u00f6r n\u00e4r man namnger ov\u00e4der, och samh\u00e4llsst\u00f6rningar f\u00f6rorsakade av v\u00e4der, kan listan komma att anv\u00e4ndas olika mycket och vid olika tillf\u00e4llen av de tre l\u00e4nderna.<\/p>\n

I Sverige namnger SMHI v\u00e4der som f\u00f6rv\u00e4ntas ge stora konsekvenser p\u00e5 samh\u00e4llet som stormar, kraftiga sn\u00f6fall och sn\u00f6fall i kombination med vind, samt regn som kan leda till omfattande \u00f6versv\u00e4mningar.<\/p>\n

I Danmark namnger de endast varnade stormar med medelvindar p\u00e5 minst 25 meter per sekund. Norge anv\u00e4nder konsekvensbaserad varning och kan utf\u00e4rda varningar f\u00f6r ov\u00e4der p\u00e5 r\u00f6d niv\u00e5 f\u00f6r vind, regn, sn\u00f6 och vattenniv\u00e5 (\u00f6versv\u00e4mningar). Ov\u00e4dret beh\u00f6ver med andra ord inte g\u00e4lla alla tre l\u00e4nder f\u00f6r att namnlistan ska kunna anv\u00e4ndas. Det inneb\u00e4r exempelvis att ett sn\u00f6ov\u00e4der kan namnges av Sverige \u00e4ven om det ber\u00f6r de andra l\u00e4nderna f\u00f6rst d\u00e5 kriterierna skiljer.<\/p>\n

\u2013 Att namnen \u00e4r samordnade och inte beh\u00f6ver tas fram i realtid kommer att underl\u00e4tta f\u00f6r v\u00e4derinstituten. Men det \u00e4r inte alltid som den nya listan f\u00f6r stormnamn kommer att anv\u00e4ndas f\u00f6r stormar och ov\u00e4der i Sverige. Har en storm redan ett etablerat namn innan den n\u00e5r fram till oss kommer den inte att d\u00f6pas om. Det vill s\u00e4ga vi kan \u00e4rva ett namn fr\u00e5n andra, exempelvis fr\u00e5n Storbritannien, s\u00e4ger Eva Strandberg.<\/p>\n

V\u00e4derinstituten har genom en lottning, med danska, svenska och norska namn i potten, kommit fram till den gemensamma namnlistan. Det \u00e4r personnamn som inte har anv\u00e4nts tidigare och \u00e4r l\u00e4tta att uttala i de tre l\u00e4nderna. N\u00e4r listan p\u00e5 namn tar slut kommer l\u00e4nderna gemensamt ta fram en lista p\u00e5 nya namn.<\/p>\n