\n Det har g\u00e5tt tio \u00e5r sedan flyktingkrisen 2015, d\u00e5 \u00f6ver 160 000 m\u00e4nniskor s\u00f6kte asyl i Sverige \u2013 fler per capita \u00e4n n\u00e5got annat EU-land. Flera Delmi-rapporter har studerat hur flyktingkrisen och migrationspolitiken har p\u00e5verkat b\u00e5de individer och samh\u00e4lle. I denna artikel sammanfattar Joakim Palme, ordf\u00f6rande f\u00f6r Delmi, viktiga forskningsresultat och l\u00e4rdomar.
\n <\/p>\n
Vad har vi publicerat om migration sedan 2015, och varf\u00f6r har dessa rapporter varit viktiga?<\/strong><\/p>\n Sedan 2015 har vi publicerat m\u00e5nga rapporter om migration, och dem flesta har relevans f\u00f6r de fr\u00e5gorna som v\u00e4cktes under flyktingkrisen. N\u00e5gra rapporter \u00e4r s\u00e4rskilt viktiga att lyfta fram.<\/p>\n Delmi-rapporten \u201dAttityder till invandring – en analys av f\u00f6r\u00e4ndringar och medieeffekter i Sverige 2014\u20132016\u201d skriven av Jesper Str\u00f6mb\u00e4ck och Nora Theorin unders\u00f6kte svenskarnas attityder till invandring f\u00f6re, under och efter flyktingkrisen f\u00f6r att se hur opinionerna f\u00f6r\u00e4ndrades. Forskningsresultatet gav ett viktigt komplement till de SOM-unders\u00f6kningar som ofta citeras i media, d\u00e4r fr\u00e5gan om svenskar vill att Sverige tar emot fler eller f\u00e4rre flyktingar st\u00e4lls och d\u00e4r majoriteten svarar att Sverige b\u00f6r ta emot f\u00e4rre. I ljuset av att \u00f6ver 160 000 migranter kom under 2015 \u00e4r det inte f\u00f6rv\u00e5nande att m\u00e5nga ans\u00e5g att antalet borde minska.<\/p>\n I Delmis rapport ser man ingen nedg\u00e5ng \u00f6ver tid i majoritetsbefolkningens attityder, utan snarare tv\u00e4rtom \u2013 de forts\u00e4tter att vara positiva till olika former av invandring och fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden. D\u00e4remot blev de som redan var positiva \u00e4nnu mer positiva, och de som varit negativa blev \u00e4nnu mer negativa. Gemensamt f\u00f6r b\u00e5da senare grupper \u00e4r att de ofta tar till sig information utanf\u00f6r traditionella medier.<\/p>\n Vi har ocks\u00e5 under m\u00e5nga \u00e5r studerat \u00e5terv\u00e4ndandefr\u00e5gan: vad h\u00e4nder med dem som inte f\u00e5r asyl? Det \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att asylsystemet ska fungera, att de som har skyddssk\u00e4l f\u00e5r skydd, och att de som inte har skyddssk\u00e4l \u00e5terv\u00e4nder till sitt ursprungsland. V\u00e5ra studier visar att det finns stora utmaningar f\u00f6r att detta ska fungera v\u00e4l.<\/p>\n P\u00e5 detta tema har vi genomf\u00f6rt ett antal \u00e5terv\u00e4ndandestudier. Vi har unders\u00f6kt hur svenska myndigheter agerar, vad som h\u00e4nder med dem som faktiskt \u00e5terv\u00e4nder, samt m\u00f6jligheterna till \u00e5terintegration och de problem som kan uppst\u00e5. Vi har ocks\u00e5 identifierat f\u00f6rb\u00e4ttringspotential, bland annat behovet av samarbete med utl\u00e4ndska beskickningar och st\u00e4rkta nordiska samarbeten f\u00f6r att g\u00f6ra \u00e5terv\u00e4ndandet inte bara effektivt utan \u00e4ven humant och s\u00e4kert. I v\u00e5r senaste studie om \u201dFrontex roll i \u00e5terv\u00e4ndandeoperationer \u2013 Perspektiv fr\u00e5n Sverige\u201d framkommer deras centrala roll i hanteringen av m\u00e4nniskor i mycket s\u00e5rbara situationer. Vi har kunnat belysa flera aspekter som f\u00f6rhoppningsvis kan ge v\u00e4gledning till beslutsfattare och bidra till f\u00f6rb\u00e4ttringar i olika delar av systemet.<\/p>\n Slutligen, p\u00e5 arbetsmarknaden har vi sett att flyktinginvandrare initialt tar tid att etablera sig, men att etableringen g\u00e5r allt snabbare. Detta visar att integrationspolitiken \u00e4r mycket viktig och att integration i h\u00f6g grad sker via arbetsmarknaden. Trots att ett stort antal personer har kommit till Sverige och f\u00e5tt asyl har det inte blivit s\u00e4mre utan tv\u00e4rtom har det g\u00e5tt b\u00e4ttre f\u00f6r varje ny kull av flyktingar.<\/p>\n Hur har forskningen om migration f\u00f6r\u00e4ndrats genom de senaste 10 \u00e5ren?<\/strong><\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller migranters r\u00e4ttigheter har det blivit st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet inom b\u00e5de politik och forskning kring kontroll\u00e5tg\u00e4rder i migrationspolitiken. Exempelvis har skillnader mellan tillf\u00e4lliga och permanenta uppeh\u00e5llstillst\u00e5nd, regler f\u00f6r familje\u00e5terf\u00f6rening och arbetskraftsinvandring fr\u00e5n tredjel\u00e4nder f\u00e5tt mer uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n Den \u00f6kade uppm\u00e4rksamheten inom forskningen \u00e4r v\u00e4lkommen, eftersom den kan ge en mer realistisk f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur migration kan skapa merv\u00e4rde, b\u00e5de f\u00f6r migranterna, mottagarl\u00e4nderna och ursprungsl\u00e4nderna. Det kan ocks\u00e5 bidra till att minska risker, till exempel genom att ett tidigare friare regelverk f\u00f6r arbetskraftsinvandring har sk\u00e4rpts och d\u00e4rmed skyddat migranter fr\u00e5n oseri\u00f6sa akt\u00f6rer. Det finns allts\u00e5 m\u00f6jlighet att skapa en reglering av migration som fungerar b\u00e4ttre f\u00f6r alla parter.<\/p>\n Vilka l\u00e4rdomar tar vi med oss f\u00f6r att b\u00e4ttre kunna hantera framtida migrationsutmaningar?<\/strong><\/p>\n En viktig l\u00e4rdom \u00e4r att invandringsstr\u00f6mmarna till Europa \u00e4r stora, men att migranter v\u00e4ljer olika v\u00e4gar beroende p\u00e5 regelverk i mottagarl\u00e4nder. Under migrationskrisen 2015 valde irakiska asyls\u00f6kande ofta Finland framf\u00f6r Sverige, eftersom Finland d\u00e5 var mer gener\u00f6sa i sin asylpr\u00f6vning av irakier.<\/p>\n 2015 hade Sverige \u00e5 andra sidan gener\u00f6sare regler f\u00f6r familje\u00e5terf\u00f6rening och n\u00e4r det g\u00e4ller behandling av barn vilket verkar ha bidragit till att av de 80 000 ensamkommande barn som kom till EU 2015 s\u00e5 kom s\u00e5 m\u00e5nga som 33\u00a0000 till Sverige. Det \u00e4r allts\u00e5 sv\u00e5rt att avvika mycket fr\u00e5n andra europeiska l\u00e4nders regler utan att det p\u00e5verkar migrationsstr\u00f6mmarna med de \u00a0\u00f6ppna gr\u00e4nser vi har i Europa. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det positivt att EU har f\u00f6rs\u00f6kt reformera systemet, bland annat genom den nya migrations- och asylpakten som syftar till en mer gemensam politik. Med \u00f6ppna gr\u00e4nser \u00e4r det angel\u00e4get att hantera migrationsfr\u00e5gan p\u00e5 europeisk niv\u00e5.<\/p>\n Vill du testa dina kunskaper om migration och integration i Sverige? G\u00f6r v\u00e5rt quiz och l\u00e4r dig mer om de fr\u00e5gor vi har studerat sedan 2015.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det har g\u00e5tt tio \u00e5r sedan flyktingkrisen 2015, d\u00e5 \u00f6ver 160 000 m\u00e4nniskor s\u00f6kte asyl i Sverige…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":109687,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-109686","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115739622301369801","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/109686","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=109686"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/109686\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/109687"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=109686"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=109686"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=109686"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}