{"id":109745,"date":"2025-12-18T09:22:11","date_gmt":"2025-12-18T09:22:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/109745\/"},"modified":"2025-12-18T09:22:11","modified_gmt":"2025-12-18T09:22:11","slug":"julen-och-jesu-fodelse-vad-star-egentligen-i-bibeln","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/109745\/","title":{"rendered":"Julen och Jesu f\u00f6delse \u2013 vad st\u00e5r egentligen i Bibeln?"},"content":{"rendered":"

Maria p\u00e5 en \u00e5sna och Jesus i ett stall h\u00f6r till v\u00e5ra mest sj\u00e4lvklara julbilder \u2013 men inget av detta st\u00e5r i Bibeln. Hur v\u00e4xte ber\u00e4ttelsen om Jesu f\u00f6delse egentligen fram?<\/p>\n

I Bibeln \u00e4r Jesu f\u00f6delse en l\u00e5gm\u00e4ld h\u00e4ndelse, ber\u00e4ttad utan dramatik kring sj\u00e4lva f\u00f6rlossningen. Men i den tidiga kristna r\u00f6relsen b\u00f6rjade ber\u00e4ttelsen snabbt utvecklas.<\/p>\n

P\u00e5 100-talet talade kyrkof\u00e4der om Jesu f\u00f6delse som ett mysterium och att barnet f\u00f6ddes i en grotta. S\u00e4rskilt inflytande fick den utombibliska skriften Jakobs protoevangelium, d\u00e4r flera av v\u00e5ra mest v\u00e4lk\u00e4nda julmotiv dyker upp: Maria p\u00e5 en \u00e5sna, br\u00e5dskan att hitta skydd och uppfattningen att Maria mirakul\u00f6st f\u00f6rblev jungfru \u00e4ven efter f\u00f6dseln.<\/p>\n

Andra grupper gick \u00e4nnu l\u00e4ngre. I den gnostiska skriften Jesajas himmelsf\u00e4rd \u201dframtr\u00e4der\u201d barnet framf\u00f6r Maria p\u00e5 ett n\u00e4rmast okroppsligt s\u00e4tt.<\/p>\n

\u2013 De extremare traditionerna fick aldrig stort genomslag, men understryker den starka sp\u00e4nning mellan kroppsligt och andligt som verkar ha funnits i vissa delar av den tidigkristna r\u00f6relsen, s\u00e4ger Johanna Larsdal, doktorand<\/a> i Nya testamentets exegetik* vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n

*Exegetik, eller bibelvetenskap, handlar om att metodiskt<\/a> tolka text i bibeln.<\/p>\n

Synen p\u00e5 Maria f\u00f6ddes ur behov av kvinnlig andlig f\u00f6rebild<\/p>\n

Att ber\u00e4ttelserna skiljer sig \u00e5t \u00e4r inte s\u00e5 konstigt, menar Johanna Larsdal. Den tidiga kristendomen var en r\u00f6relse av blandad kompott och s\u00e5 var den f\u00f6r\u00e4nderlig, inga tydliga kyrkotraditioner hade blivit tongivande. N\u00e4r tron spreds utanf\u00f6r den judiska v\u00e4rlden b\u00f6rjade den ocks\u00e5 m\u00f6ta nya kulturella behov.<\/p>\n

Ett tydligt exempel \u00e4r synen p\u00e5 Maria. I judisk tradition s\u00e5gs barnaf\u00f6dande som en v\u00e4lsignelse fr\u00e5n Gud, men i romersk milj\u00f6 kopplades kvinnlig andlighet ofta till jungfrulighet, som hos vestalerna, pr\u00e4stinnor i det antika Rom.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r fler ickejudar blev kristna \u00f6kade behovet av en kvinnlig andlig f\u00f6rebild. Maria b\u00f6rjade delvis ta den plats som grekisk-romerska gudinnor tidigare haft, s\u00e4ger Larsdal.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelsen om de vise m\u00e4nnen fick ocks\u00e5 nya betoningar. Den tidigkristna filosofen Justinus Martyren (cirka 100\u2013165 \u00e5r e.Kr.) ger dem en st\u00f6rre roll \u00e4n i Matteusevangeliet och beskriver dem som l\u00e4rda m\u00e4n fr\u00e5n Arabien \u2013 de f\u00f6rsta ickejudarna som s\u00f6kte upp Jesus. Genom att utveckla deras historia g\u00f6r han dem till f\u00f6rebilder f\u00f6r sin egen tids publik.<\/p>\n

\"\"De vise m\u00e4nnen blev f\u00f6rebilder n\u00e4r den tidigkristna filosofen Justinus Martyren gav de en st\u00f6rre roll \u00e4n de hade i bibeln. Bild: Depositphotos<\/p>\n

S\u00e5 fick ber\u00e4ttelsen f\u00e4ste \u2013 \u00e5terkommer varje jul<\/p>\n

Flera av de inslag vi i dag tar f\u00f6r givna i julspel och julkrubbor n\u00e4mns inte i Bibeln. Att traditionerna lever kvar beror mycket p\u00e5 att de \u00e4r ber\u00e4ttartekniskt starka och \u00e5terkommer varje jul och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r de f\u00e4ste.<\/p>\n

Ett exempel \u00e4r f\u00f6rest\u00e4llningen om \u201dh\u00e4rb\u00e4rget utan plats\u201d som bygger p\u00e5 en \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n 400-talet. Det grekiska ordet katalyma har i latinsk tradition tolkats som \u201dh\u00e4rb\u00e4rge\u201d, men nyare forskning visar att ordet troligen betyder \u201dg\u00e4strum\u201d.<\/p>\n

\u2013 Forskningen i dag har b\u00f6rjat luta mot att Josef och Maria redan bodde hos sl\u00e4ktingar i Betlehem n\u00e4r det blev dags f\u00f6r Jesus att f\u00f6das \u2013 men att g\u00e4strummet var f\u00f6r litet f\u00f6r en f\u00f6rlossning. F\u00f6dseln kan d\u00e4rf\u00f6r ha \u00e4gt rum i familjens st\u00f6rre rum, d\u00e4r man kunde ta in djur om natten och d\u00e4rf\u00f6r hade en krubba.<\/p>\n

F\u00f6delseber\u00e4ttelsen s\u00e4tter kvinnan i centrum<\/p>\n

F\u00f6delseber\u00e4ttelsen har en s\u00e4rst\u00e4llning i Bibeln: h\u00e4r st\u00e5r en kvinna i centrum och f\u00e5r ett avg\u00f6rande uppdrag fr\u00e5n Gud. I en tid d\u00e5 barnaf\u00f6dande var b\u00e5de riskfyllt och identitetsskapande blev Marias erfarenhet s\u00e4rskilt betydelsefull \u2013 inte minst f\u00f6r kvinnor.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5nga av de traditioner som v\u00e4xte fram kan ses som f\u00f6rs\u00f6k att m\u00f6ta fr\u00e5gor och behov som evangelierna inte prim\u00e4rt ber\u00f6r. D\u00e4rf\u00f6r kom de ocks\u00e5 att spela stor roll i m\u00e4nniskors vardag, s\u00e4ger Johanna Larsdal.<\/p>\n

Hon menar att ber\u00e4ttelsen fortsatt att ber\u00f6ra eftersom den r\u00f6r teman som \u00e4r allm\u00e4ngiltiga: f\u00f6delse, f\u00f6r\u00e4ndring och nytt liv. N\u00e4r julen dessutom infaller i \u00e5rets m\u00f6rkaste period f\u00e5r budskapet om hopp och Guds n\u00e4rvaro extra tyngd.<\/p>\n

\u2013 Att f\u00e5 samlas kring dessa teman \u00e4r en viktig del av varf\u00f6r ber\u00e4ttelsen om Jesu f\u00f6delse forts\u00e4tter att tala till oss, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Denna text var f\u00f6rst publicerad p\u00e5 G\u00f6teborgs universitets webbplats<\/a>. Text: Hanna Erlingson<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Maria p\u00e5 en \u00e5sna och Jesus i ett stall h\u00f6r till v\u00e5ra mest sj\u00e4lvklara julbilder \u2013 men inget…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":109746,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,505,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-109745","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyhet","20":"tag-nyheter","21":"tag-rubriker","22":"tag-se","23":"tag-svenska","24":"tag-sverige","25":"tag-sweden","26":"tag-swedish","27":"tag-top-stories","28":"tag-topstories","29":"tag-varlden","30":"tag-world","31":"tag-world-news","32":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115739842852511451","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/109745","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=109745"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/109745\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/109746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=109745"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=109745"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=109745"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}