Detta \u00e4r en kommenterande text. Skribenten svarar f\u00f6r analys och st\u00e4llningstaganden i texten.<\/p>\n
Sedan inflationsv\u00e5ren 2022 har Riksbanken febrilt h\u00f6jt och sedan s\u00e4nkt styrr\u00e4ntan. Totalt har det blivit 16 justeringar i olika riktning. Att j\u00e4mf\u00f6ra, om man vill, med totalt tv\u00e5 r\u00e4nteh\u00f6jningar under de f\u00f6reg\u00e5ende sex \u00e5ren.<\/p>\n
Nu ser Riksbanken framf\u00f6r sig en ny period av avsp\u00e4nd inaktivitet. Precis som v\u00e4ntat blev torsdagens besked att styrr\u00e4ntan ligger kvar p\u00e5 1,75 procent. Det lutar mot en h\u00f6jning f\u00f6rst fram\u00e5t slutet av 2027.<\/p>\n
Som den ekonomiska terr\u00e4ngen<\/strong> nu ser ut \u00e4r det logisk r\u00e4ntepolitik. Efter vilda sv\u00e4ngningar i inflationen har det hela stabiliserats. Riksbankens m\u00e5lindex tickar nu f\u00f6rf\u00f6riskt n\u00e4ra 2 procent.<\/p>\n Dessutom stiger hum\u00f6ret i svensk ekonomi. Under h\u00f6sten har tillv\u00e4xten \u00f6vergl\u00e4nst f\u00f6rv\u00e4ntningarna. Kronan g\u00e5r ocks\u00e5 b\u00e4ttre mot de stora valutorna.<\/p>\n Allt det har st\u00e4rkt intrycket av att Riksbanken har tr\u00e4ffat r\u00e4tt. Inflationen n\u00e4sta \u00e5r v\u00e4ntas bli l\u00e5g. Om inget of\u00f6rutsett h\u00e4nder (vilket det visserligen alltid g\u00f6r) kan styrr\u00e4ntan ligga still ganska l\u00e4nge.<\/p>\n Men r\u00e4ntorna som staten,<\/strong> hush\u00e5llen och f\u00f6retagen betalar r\u00f6r p\u00e5 sig \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n Det senaste halv\u00e5rets trend pekar klart upp\u00e5t.<\/p>\n Sedan i somras har r\u00e4ntan p\u00e5 statens tv\u00e5\u00e5riga l\u00e5n stigit fr\u00e5n 1,7 till 2,2 procent. \u00c4ven den r\u00e4nta som storbankerna betalar f\u00f6r att finansiera sina kunders bol\u00e5n har stigit med motsvarande antal decimaler.<\/p>\n Det finns tv\u00e5<\/strong> huvudf\u00f6rklaringar och en \u00e4r entydigt positiv. Att svensk ekonomi g\u00e5r b\u00e4ttre trissar helt enkelt upp det allm\u00e4nna r\u00e4ntel\u00e4get.<\/p>\n Den andra faktorn \u00e4r regeringens politik. Ihop med massiva l\u00e5nefinansierade f\u00f6rsvarssatsningar och Ukrainast\u00f6d \u00f6kar regeringens valbudget statens skulds\u00e4ttning. Med inte s\u00e5 lite.<\/p>\n Totalt handlar det om 173 miljarder i l\u00e5n n\u00e4sta \u00e5r och 194 miljarder f\u00f6r 2027, enligt Riksg\u00e4lden.<\/p>\n