![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/0nJR9tlacUmcRtlPCtRUU570MkFKdxfyEbtAEaJi.png\"\/)
Carl Benedikt Freys bok How progress ends (2025). <\/p>\nEn av v\u00e4rldens mest inflytelserika r\u00f6ster om hur teknologiska f\u00f6r\u00e4ndringar omformar ekonomi och arbetsliv kommer faktiskt fr\u00e5n Sverige. En g\u00e5ng i tiden studerade Carl Benedikt Frey i Lund, i dag \u00e4r han associate professor i AI och arbete vid University of Oxford.<\/p>\n
Carl Benedikt Freys bok How progress ends (2025). <\/p>\n
Hans genombrott kom 2013 med studien The future of employment, om AI:s potential att automatisera arbeten. Den har citerats runt 20 000 g\u00e5nger \u2013 en niv\u00e5 som brukar vara f\u00f6rbeh\u00e5llen Nobelpristagares mest klassiska studier. Nu \u00e4r Carl Benedikt Frey aktuell med boken How progress ends, som har hyllats av Tony Blair, Financial Times och flera ekonomipristagare.<\/p>\n
N\u00e4r vi talas vid blir det tydligt att framsteg f\u00f6r honom inte bara \u00e4r ett akademiskt intresse \u2013 det \u00e4r en mission:<\/p>\n
\u2013 Det st\u00f6rsta problemet f\u00f6r Sverige, Europa och v\u00e4rlden \u00e4r l\u00e5g ekonomisk tillv\u00e4xt. Om en ekonomi inte v\u00e4xer blir den till slut ett nollsummespel \u2013 det enda s\u00e4ttet f\u00f6r mig att h\u00f6ja min levnadsstandard \u00e4r p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad. Det leder till mycket d\u00e5lig politik.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 k\u00e4rnan i Carl Benedikt Freys nya bok.<\/p>\n
\u2013 Institutioner m\u00e5ste anpassa sig n\u00e4r teknologin f\u00f6r\u00e4ndras. F\u00f6r att komma p\u00e5 nya id\u00e9er kr\u00e4vs decentralisering. Vi beh\u00f6ver m\u00e4nniskor med olika id\u00e9er, som g\u00f6r olika satsningar.<\/p>\n
Carl Benedikt Frey<\/strong><\/p>\n Titel<\/strong> Associate professor vid University of Oxford, d\u00e4r han leder Future of Work Programme vid Oxford Martin School.<\/p>\n Bakgrund<\/strong> Uppvuxen i Sverige, studerade vid Lunds universitet och London School of Economics.<\/p>\n Genombrott<\/strong> Medf\u00f6rfattare till studien The future of employment (2013), om AI:s effekter p\u00e5 arbetsmarknaden \u2013 citerad \u00f6ver 20 000 g\u00e5nger.<\/p>\n Aktuell<\/strong> F\u00f6rfattare till boken How progress ends (2025), d\u00e4r han varnar f\u00f6r att v\u00e4stv\u00e4rlden h\u00e5ller p\u00e5 att reglera bort sin innovationskraft.<\/p>\n Forskning<\/strong> Fokuserar p\u00e5 sambanden mellan teknologisk f\u00f6r\u00e4ndring, ekonomisk tillv\u00e4xt och social omvandling.<\/p>\n Han beskriver en cyklisk process d\u00e4r ekonomin v\u00e4xlar mellan decentralisering och planering.<\/p>\n \u2013 N\u00e4r en id\u00e9 ska skalas upp fungerar planering b\u00e4ttre. Men n\u00e4r avkastningen avtar beh\u00f6vs \u00e5terigen nya id\u00e9er och produkter. D\u00e5 beh\u00f6vs decentraliserad konkurrens igen.<\/p>\n Problemet, menar Carl Benedikt Frey, \u00e4r att de etablerade akt\u00f6rerna ofta vill bevara status quo.<\/p>\n \u2013 De investerar hellre i lobbying f\u00f6r regleringar som kv\u00e4ver nya akt\u00f6rer \u00e4n i forskning och innovation.<\/p>\n Hur undviker vi det?<\/strong><\/p>\n \u2013 Vi m\u00e5ste avskr\u00e4cka fr\u00e5n konkurrensbegr\u00e4nsningar. Det finns inte m\u00e5nga fall d\u00e4r innovation skulle \u00f6ka av att bryta upp f\u00f6retag, men stora akt\u00f6rer m\u00e5ste veta att f\u00f6rs\u00f6k att hindra konkurrens blir dyrt.<\/p>\n \u2013 Dessutom har \u00f6verreglering gjort det sv\u00e5rare f\u00f6r outsiders att ta sig in. \u00c4ven om AI leder till medicinska uppt\u00e4ckter kr\u00e4vs dyra kliniska pr\u00f6vningar, s\u00e5 forskarna m\u00e5ste samarbeta med stora l\u00e4kemedelsf\u00f6retag. P\u00e5 samma s\u00e4tt har GDPR i Europa haft negativa effekter p\u00e5 nyetableringar och innovation. De enda som kan b\u00e4ra kostnaderna f\u00f6r efterlevnad \u00e4r teknikj\u00e4ttarna.<\/p>\n Vad beh\u00f6ver Europa g\u00f6ra?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det finns en tendens att lista allt som kan g\u00e5 fel med en teknologi och sedan skapa regler f\u00f6r just de riskerna. Det leder till enorma kostnader f\u00f6r regelefterlevnad.<\/p>\n \u2013 Ett annat sk\u00e4l till att vi inte kommer i kapp USA \u00e4r att tj\u00e4nstesektorn \u00e4r fragmenterad. Enligt IMF motsvarar alla hinder f\u00f6r handel inom EU tillsammans 110 procent i tullar. Vi uts\u00e4tter allts\u00e5 oss sj\u00e4lva f\u00f6r Donald Trumps \u201dLiberation day\u201dtullar \u2013 inom unionen.<\/p>\n EU:s interna \u201dtullar\u201d<\/strong><\/p>\n IMF beskriver hindren f\u00f6r handel inom EU:s tj\u00e4nstesektor som motsvarande 110 procent i tullar \u2013 inte f\u00f6r att faktiska avgifter tas ut, utan f\u00f6r att de icke-tariff\u00e4ra hindren \u00e4r s\u00e5 kostsamma.<\/p>\n Bakom siffran ligger en m\u00e4ngd nationella regler, licenskrav och standarder som g\u00f6r det dyrt eller tidskr\u00e4vande att erbjuda tj\u00e4nster \u00f6ver gr\u00e4nserna. Ett f\u00f6retag som vill etablera sig i ett annat EU-land kan beh\u00f6va anpassa sig till separata juridiska, tekniska och spr\u00e5kliga krav \u2013 trots att den inre marknaden ska vara gemensam.<\/p>\n Resultatet blir att Europas st\u00f6rsta sektor, tj\u00e4nster, inte fungerar som en verklig gemensam marknad.<\/p>\n K\u00e4lla: IMF, EUROPE\u2019S CHOICE: POLICIES FOR GROWTH AND RESILIENCE (2024).<\/p>\n Just Donald Trumps handelspolitik \u00e4r ett annat orosmoln. Carl Benedikt Frey har varnat f\u00f6r att det snabbaste s\u00e4ttet att f\u00f6rst\u00f6ra amerikansk industri \u00e4r att skydda den fr\u00e5n konkurrens. Samtidigt, s\u00e4ger han, har \u00e4ven Kina problem.<\/p>\n \u2013 Kinas potential f\u00f6r catch up-tillv\u00e4xt borde fortfarande vara h\u00f6g. Bnp per capita \u00e4r ungef\u00e4r 20 procent av USA:s, men produktivitetstillv\u00e4xten har st\u00e5tt stilla eller till och med minskat sedan finanskrisen. Kina stagnerar allts\u00e5 vid en mycket l\u00e4gre inkomstniv\u00e5 \u00e4n Sydkorea eller Japan gjorde.<\/p>\n \u2013 Kina har blivit mer centraliserat de senaste \u00e5ren. M\u00e5len har f\u00f6rskjutits fr\u00e5n tillv\u00e4xt till sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjning och nationell s\u00e4kerhet. Mer resurser g\u00e5r till stats\u00e4gda bolag \u2013 inte till privata och utlands\u00e4gda f\u00f6retag, som \u00e4r de verkliga drivkrafterna bakom innovation.<\/p>\n AI-f\u00e4ltet har exploderat sedan er ber\u00f6mda 2013-studie. Vad fick ni r\u00e4tt och fel i?<\/strong><\/p>\n \u2013 Det vi f\u00f6rv\u00e4ntade oss men som \u00e4nnu inte har h\u00e4nt \u00e4r automatisering av transporter. Sj\u00e4lvk\u00f6rande fordon har inte f\u00e5tt genomslag, fr\u00e4mst eftersom regelverket \u00e4r mycket striktare \u00e4n i den digitala v\u00e4rlden \u2013 av goda sk\u00e4l. Men jag tror att det kommer.<\/p>\n \u2013 I \u00f6vrigt kvarst\u00e5r de flaskhalsar f\u00f6r automatisering vi pekade p\u00e5 d\u00e5. M\u00e4nniskor har en komparativ f\u00f6rdel i kreativitet, avancerad social f\u00f6rm\u00e5ga samt att uppfatta och hantera oregelbundna objekt.<\/p>\n \u2013 Det mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda har varit automatiseringen av sociala interaktioner. Men det kommer sannolikt bara att \u00f6ka v\u00e4rdet av verklig kommunikation. Om AI skriver dina mejl \u2013 och alla andras \u2013 hur ska du sticka ut? Genom att m\u00f6tas ansikte mot ansikte.<\/p>\n Och vi beh\u00f6ver m\u00e4nsklig kreativitet?<\/strong><\/p>\n \u2013 P\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r Chat GPT mer kreativ \u00e4n jag. Den kan skriva i Shakespeares stil, men bara f\u00f6r att Shakespeare har funnits. Om du matar den med Mozart f\u00e5r du inte Arvo P\u00e4rt. Om du hade haft en LLM \u00e5r 1900, tr\u00e4nad p\u00e5 d\u00e5tidens data, och fr\u00e5gat om vi n\u00e5gonsin skulle kunna flyga hade den nog sagt nej.<\/p>\n \u2013 Verkligt nya spr\u00e5ng \u00e4r fortfarande f\u00f6rbeh\u00e5llna m\u00e4nniskan.<\/p>\n S\u00e5 problemet med AI \u00e4r att vi skalar upp gamla modeller n\u00e4r vi egentligen beh\u00f6ver disruptiv innovation?<\/strong><\/p>\n \u2013 Verkligen. Om v\u00e4rlden bara var en statisk distribution av h\u00e4ndelser skulle du kanske kunna l\u00f6sa AI genom att kasta mer ber\u00e4kningskraft och data p\u00e5 problemet. Men v\u00e4rlden f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n \u2013 Och \u00e4ven om du n\u00e5r \u00f6verm\u00e4nsklig niv\u00e5 \u2013 som i strategispelet Go \u2013 kanske algoritmerna inte forts\u00e4tter prestera n\u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4ndras. F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan besegrade m\u00e4nskliga amat\u00f6rer med laptop de b\u00e4sta Goprogrammen genom att uts\u00e4tta dem f\u00f6r positioner de aldrig sett under tr\u00e4ningen.<\/p>\n \u2013 Vi beh\u00f6ver innovationer som g\u00f6r att AI kan l\u00e4ra kontinuerligt och generalisera bortom sin tr\u00e4ningsdata. Vilka det blir vet jag inte.<\/p>\n Vilka det \u00e4n blir kommer de att m\u00f6ta oro och motst\u00e5nd. Carl Benedikt Freys sammanfattande budskap \u00e4r att pessimismen riskerar att bli en sj\u00e4lvuppfyllande profetia.<\/p>\n \u2013 Det finns en avv\u00e4gning: Om fokus inte ligger p\u00e5 tillv\u00e4xt, utan p\u00e5 riskerna med ny teknik \u2013 som visserligen finns, men \u00e4r l\u00e5ngt mindre \u00e4n risken med utebliven tillv\u00e4xt \u2013 d\u00e5 stagnerar vi. D\u00e5 f\u00e5r vi inte r\u00e5d med v\u00e4lf\u00e4rden och kommer inte klara de demografiska utmaningarna.<\/p>\n \u2013 Vi m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5 att fortsatta framsteg aldrig \u00e4r garanterade.<\/p>\n Johan Norberg<\/strong><\/p>\n Titel<\/strong> F\u00f6rfattare, id\u00e9historiker och senior fellow vid Cato Institute i Washington DC.<\/p>\n Bakgrund<\/strong> F\u00f6dd 1973 i Stockholm. Har studerat id\u00e9historia vid Stockholms universitet och skrivit ett flertal b\u00f6cker om globalisering, ekonomi och frihet.<\/p>\n Genombrott<\/strong> Boken Till v\u00e4rldskapitalismens f\u00f6rsvar (2001), som gjorde honom till en av Sveriges mest profilerade liberala debatt\u00f6rer.<\/p>\n Internationell publik <\/strong>Har medverkat i dokument\u00e4rer och skrivit f\u00f6r medier som The Wall Street Journal, The Spectator och Financial Times.<\/p>\n Aktuell<\/strong> F\u00f6rfattare till Civilisationens topp (2025) och kr\u00f6nik\u00f6r i Finansmagasinet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"En av v\u00e4rldens mest inflytelserika r\u00f6ster om hur teknologiska f\u00f6r\u00e4ndringar omformar ekonomi och arbetsliv kommer faktiskt fr\u00e5n Sverige.…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":112550,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-112549","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115756322407737545","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/112549","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=112549"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/112549\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/112550"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=112549"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=112549"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=112549"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Johan](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/f3jiCWMsKIa6GAeDLXBBK7opffRZ8N5CbljXbERi.png\"\/)
Johan Norberg \u00e4r kr\u00f6nik\u00f6r och skribent i Finansmagasinet. <\/p>\n