Vad g\u00f6r man n\u00e4r ingen kan eller vill sticka ut och k\u00f6pa kv\u00e4llstidningen p\u00e5 julafton? Ringer man in n\u00e5n som g\u00f6r jobbet \u00e5t en, kanske? En snabb googling ger ett l\u00e5ng lista p\u00e5 jultomtar som kan hyras in f\u00f6r att dela ut klapparna. <\/p>\n
En av dessa \u00e4r Carl Le Cler som p\u00e5 julafton bes\u00f6ker flera familjer p\u00e5 Eker\u00f6. Och det b\u00f6rjade som en ren tillf\u00e4llighet n\u00e4r Carl Le Cler tr\u00e4ffade en person som drev ett eventf\u00f6retag.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Han sa ”Du har s\u00e5 fint sk\u00e4gg, kan du inte b\u00f6rja tomta?”. Det var en ny tanke f\u00f6r mig.<\/p>\n
Tomteproffs<\/p>\n
Men han b\u00f6rjade och sedan har han fortsatt. Nu har han tomtat professionellt i fem \u00e5r.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Jag har n\u00e5gra familjer som jag kommit till m\u00e5nga \u00e5r i rad, d\u00e4r jag sett barnen v\u00e4xa upp. Det \u00e4r bara en kort stund jag \u00e4r d\u00e4r, men vi hinner hitta varandra, barnen och jag, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n
Carl Le Cler har en v\u00e4ldigt tydlig bild av vem tomten \u00e4r.\u00a0<\/p>\n
\u2013\u00a0Det \u00e4r en symbol som st\u00e5r f\u00f6r lyssnande, en person man kan anf\u00f6rtro sig \u00e5t, \u00f6nska hos, och bli sedd och mottagen av.\u00a0<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r mig \u00e4r det viktigt att barnen som vill f\u00e5r prata med mig, dela en hemlighet, fr\u00e5ga mig n\u00e5got, eller rycka mig i sk\u00e4gget.\u00a0<\/p>\n
Det sista har h\u00e4nt en del, n\u00e4r nyfikenheten och utforskargl\u00e4djen \u00e4r stor hos barnen han m\u00f6ter.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Det h\u00e5ller det f\u00f6r, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n
Intensiv kontakt<\/p>\n
Han minns s\u00e4rskilt ett m\u00f6te med en flicka, fyra eller fem \u00e5r, som var v\u00e4ldigt sp\u00e4nd inf\u00f6r m\u00f6tet med tomten.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Hon tog tag i mina kinder och tittade mig djupt i \u00f6gonen. Vi hade en intensiv kontakt i det \u00f6gonblicket, det var som om hon blev medveten om n\u00e5got. Vad det var \u00e4r fortfarande en hemlighet f\u00f6r mig, men jag gl\u00f6mmer det inte.\u00a0<\/p>\n
De d\u00e4r m\u00f6tena \u00e4r det finaste med jobbet, tycker han. Att f\u00e5 kliva in i olika familjers julaftnar och bli en del av den, i dess olika former och konstallationer. Men att han skulle vara en b\u00e4ttre tomte \u00e4n n\u00e5gon annan tycker han inte.\u00a0<\/p>\n
\u2013 Alla de som g\u00e5r ut f\u00f6r att k\u00f6pa tidningen, de ska inte f\u00f6rringas. Det \u00e4r en k\u00e4rlekshandling at ge sin familj och vad jag g\u00f6r f\u00e5r inte f\u00f6rta vad andra g\u00f6r. Det \u00e4r viktigt att po\u00e4ngtera n\u00e4r det blir tomteprat, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n
Fr\u00e5n dj\u00e4vulsk julbock till frodig mysgubbe<\/p>\n
Jultomten uppstod ur legender om gode och gener\u00f6se S:t Nicolaus. I medeltida spel framtr\u00e4dde han med en get i koppel, en symbol f\u00f6r en t\u00e4mjd dj\u00e4vul.<\/p>\n
Under 1700-talet var julklappar ovanliga men n\u00e4r de delades ut var utdelaren en person utkl\u00e4dd till bock. <\/p>\n
Mot slutet av 1800-talet \u00f6vertog jultomten julbockens roll. D\u00e5 var det de g\u00e5rdstomter som konstn\u00e4ren Jenny Nystr\u00f6m m\u00e5lade som inspirerade jultomten. <\/p>\n
Den r\u00f6dkl\u00e4dde och frodige Santa Claus blev popul\u00e4r under efterkrigstiden, den r\u00f6da f\u00e4rgen var delvis ett resultat av 1920-talets Coca cola-reklam.<\/p>\n
K\u00e4lla: Nordiska museet<\/p>\n
Alla de som g\u00e5r ut f\u00f6r att k\u00f6pa tidningen, de ska inte f\u00f6rringas.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Vad g\u00f6r man n\u00e4r ingen kan eller vill sticka ut och k\u00f6pa kv\u00e4llstidningen p\u00e5 julafton? Ringer man in…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":113466,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-113465","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-rubriker","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115761681725035702","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113465","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=113465"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/113465\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/113466"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=113465"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=113465"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=113465"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}