![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/81abc2427183d36d_800x800ar.jpg\"\/)
<\/p>\n
\n
\n
\n
\n
<\/p>\n
<\/p>\n
Stj\u00e4rnljus och stj\u00e4rnstoft r\u00e4cker inte alltid f\u00f6r att driva j\u00e4ttestj\u00e4rnors kraftfulla vindar. Det \u00e4r slutsatsen i en ny studie fr\u00e5n Chalmers tekniska h\u00f6gskola av den r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan R Doradus. Resultatet kullkastar en sedan l\u00e4nge etablerad uppfattning om hur de atomer som beh\u00f6vs f\u00f6r liv sprids genom v\u00e5r galax.<\/strong><\/p>\n \u2013 Vi trodde att vi hade en ganska bra bild av hur processen fungerade, men det visade sig att vi hade fel. F\u00f6r oss som forskare \u00e4r det den mest sp\u00e4nnande slutsatsen, s\u00e4ger Theo Khouri, astronom vid Chalmers och en av studiens tv\u00e5 ledare. <\/p>\n F\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 livets ursprung p\u00e5 jorden \u00e4r det viktigt att f\u00f6rst\u00e5 hur j\u00e4ttestj\u00e4rnor driver sina vindar. I flera decennier har astronomer trott att vindar fr\u00e5n r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnor \u2013 som berikar galaxen med kol, syre, kv\u00e4ve och andra grund\u00e4mnen som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r liv \u2013 drivs av att stj\u00e4rnljus trycker p\u00e5 nybildade stoftkorn. De nya observationerna av R Doradus utmanar denna bild.<\/p>\n R\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnor \u00e4r solens \u00e4ldre och svalare sl\u00e4ktingar. N\u00e4r de \u00e5ldras f\u00f6rlorar de stora m\u00e4ngder material genom sina stj\u00e4rnvindar, vilket berikar rymden mellan stj\u00e4rnorna med r\u00e5material till m\u00f6jliga planeter och liv i framtiden. Trots deras betydelse har den fysiska mekanismen bakom dessa vindar l\u00e4nge varit oklar.<\/p>\n Astronomer har studerat den n\u00e4rliggande r\u00f6da j\u00e4ttestj\u00e4rnan R Doradus och gjort en ov\u00e4ntad uppt\u00e4ckt med stora konsekvenser. De sm\u00e5 stoftkorn som omger stj\u00e4rnan \u00e4r f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att stj\u00e4rnljuset ska kunna knuffa dem tillr\u00e4ckligt h\u00e5rt f\u00f6r att de ska n\u00e5 ut i den interstell\u00e4ra rymden. <\/p>\n Studien leddes av forskare vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola och har publicerats i tidskriften Astronomy & Astrophysics.<\/p>\n \u2013 Med v\u00e4rldens b\u00e4sta teleskop kan vi nu g\u00f6ra mycket detaljerade observationer av de n\u00e4rmaste j\u00e4ttestj\u00e4rnorna, och R Doradus \u00e4r en favoritstj\u00e4rna f\u00f6r oss. Den \u00e4r ljusstark, relativt n\u00e4ra och samtidigt typisk f\u00f6r den vanligaste typen av r\u00f6d j\u00e4tte, s\u00e4ger Theo Khouri.<\/p>\n Forskargruppen observerade R Doradus med instrumentet Sphere vid ESO:s Very Large Telescope. De m\u00e4tte upp ljus som reflekteras av stoftkorn i ett omr\u00e5de runt stj\u00e4rnan som \u00e4r ungef\u00e4r lika stort som v\u00e5rt solsystem. Genom att analysera polariserat ljus i olika v\u00e5gl\u00e4ngder kunde forskarna best\u00e4mma stoftkornens storlek och sammans\u00e4ttning. M\u00e4tningarna visade sig st\u00e4mma v\u00e4l \u00f6verens med vanliga typer av stj\u00e4rnstoft, s\u00e5som silikater och aluminiumoxid.<\/p>\n Observationerna kombinerades d\u00e4refter med avancerade datorsimuleringar av hur stj\u00e4rnljus samverkar med stoft runt stj\u00e4rnan.<\/p>\n \u2013 F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen kunde vi utf\u00f6ra systematiska tester f\u00f6r att verkligen avg\u00f6ra om dessa stoftkorn kan k\u00e4nna en tillr\u00e4ckligt stark st\u00f6t fr\u00e5n stj\u00e4rnans ljus, s\u00e4ger Thi\u00e9baut Schirmer, huvudf\u00f6rfattare till forskningsartikeln.<\/p>\n Resultatet \u00f6verraskade forskarna. Trycket fr\u00e5n stj\u00e4rnljuset r\u00e4cker inte. De stoftkorn som omger R Doradus \u00e4r vanligtvis bara omkring en tiotusendels millimeter stora \u2013 alldeles f\u00f6r sm\u00e5 f\u00f6r att bara stj\u00e4rnljus skulle r\u00e4cka f\u00f6r att driva stj\u00e4rnvinden ut i rymden.<\/p>\n \u2013 Dammkornen finns d\u00e4r och belyses av stj\u00e4rnan. Men de ger helt enkelt inte tillr\u00e4cklig kraft f\u00f6r att f\u00f6rklara det vi ser.<\/p>\n I st\u00e4llet pekar resultaten mot att andra, mer komplexa processer spelar en viktig roll. Forskargruppen har tidigare anv\u00e4nt teleskopet Alma f\u00f6r att f\u00e5nga bilder av enorma bubblor som stiger och sjunker p\u00e5 R Doradus yta.<\/p>\n \u2013 \u00c4ven om den enklaste f\u00f6rklaringen inte h\u00e5ller finns det sp\u00e4nnande alternativ att utforska, J\u00e4ttelika konvektiva bubblor, stj\u00e4rnans pulsationer eller dramatiska h\u00e4ndelser d\u00e4r nytt stoft bildas kan alla bidra till att f\u00f6rklara hur dessa vindar s\u00e4tts i r\u00f6relse, s\u00e4ger Wouter Vlemmings, professor vid Chalmers och medf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n Mer om forskningen<\/strong><\/p>\n Forskningsartikeln An empirical view of the extended atmosphere and inner envelope of the asymptotic giant branch star R Doradus II. Constraining the dust properties with radiative transfer modelling<\/a> \u00e4r publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.<\/p>\n Forskningen genomf\u00f6rdes som en del av det tv\u00e4rvetenskapliga projektet The origin and fate of dust in our Universe, som finansierats av Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen och \u00e4r ett samarbete mellan forskare vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola och G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n Teamet best\u00e5r av Thi\u00e9baut Schirmer, Theo Khouri, Wouter Vlemmings, Gunnar Nyman, Matthias Maercker, Ramlal Unnikrishnan, Behzad Bojnordi Arbab, Kirsten K. Knudsen och Susanne Aalto. Alla medf\u00f6rfattare \u00e4r verksamma vid Chalmers tekniska h\u00f6gskola, f\u00f6rutom Gunnar Nyman som \u00e4r verksam vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n Forskargruppen anv\u00e4nde instrumentet Sphere (Spectro-Polarimetric High-contrast Exoplanet REsearch) p\u00e5 Very Large Telescope (VLT), bel\u00e4get vid Paranalobservatoriet i Chile. VLT drivs av ESO, Europeiska sydobservatoriet. Sverige \u00e4r en av ESO:s 16 medlemsstater.<\/p>\n Mer om stj\u00e4rnan<\/strong><\/p>\n R Doradus \u00e4r en r\u00f6d j\u00e4ttestj\u00e4rna som ligger bara 180 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i den sydliga stj\u00e4rnbilden Sv\u00e4rdfisken (Dorado p\u00e5 latin). Den har en massa som liknar solens och n\u00e4rmar sig nu slutet av sitt liv. Den \u00e4r ett exempel p\u00e5 det som kallas en AGB-stj\u00e4rna (AGB = asymptotic giant branch eller asymptotisk j\u00e4ttegren). S\u00e5dana stj\u00e4rnor f\u00f6rlorar sina yttre lager till den interstell\u00e4ra rymden i form av t\u00e4ta stj\u00e4rnvindar som best\u00e5r av gas och stoft. R Doradus f\u00f6rlorar motsvarande en tredjedel av jordens massa p\u00e5 tio \u00e5r. Andra liknande stj\u00e4rnor f\u00f6rlorar massa hundratals eller tusentals g\u00e5nger snabbare. Om flera miljarder \u00e5r kommer \u00e4ven v\u00e5r sol att omvandlas till samma typ av stj\u00e4rna som R Doradus \u00e4r idag.<\/p>\n F\u00f6r mer information, kontakta:<\/strong><\/p>\n Robert Cumming<\/strong>, astronom och kommunikat\u00f6r, Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska h\u00f6gskola, robert.cumming@chalmers.se, 0704 93 31 14<\/p>\n Theo Khouri<\/strong>, astronom, Chalmers tekniska h\u00f6gskola, 031 772 55 16, \u00a0theo.khouri@chalmers.se<\/a><\/p>\n
![\"potw1816a_72dpi_1920x1080.jpg\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/a94d4b8e6fd4b474_800x800ar.jpg\"\/)
<\/p>\n![\"eso2412d_1920x1080.jpg\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/818748f877daf8aa_800x800ar.jpg\"\/)
<\/p>\n