EU:s klimatpolitik st\u00e5r vid ett v\u00e4gsk\u00e4l, och hotas p\u00e5 flera s\u00e4tt. Det geopolitiska l\u00e4get har f\u00f6rs\u00e4mrats. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina forts\u00e4tter och USA har l\u00e4mnat Parisavtalet, inf\u00f6rt globala tullar och vill ta mindre ansvar f\u00f6r s\u00e4kerheten i Europa. Det tidigare transatlantiska samarbetet mellan EU och USA inom handel, teknik och politik \u00e4r i gungning. EU \u00e4r extremt beroende av importerad olja, gas, kritiska metaller och IT-teknik och det g\u00e5r tr\u00f6gt att starta nya industrier. Den n\u00f6dv\u00e4ndiga utfasningen av rysk gas har lett till \u00f6kade energipriser vilket p\u00e5verkat st\u00f6det f\u00f6r en ambiti\u00f6s klimatpolitik bland medborgare och f\u00f6retag. EU-parlamentet \u00e4r sedan 2024 mindre \u201dgr\u00f6nt\u201d.<\/p>\n
I det h\u00e4r l\u00e4get kan man undra vad som blir kvar av EU:s klimatpolitik. En viktig del av svaret framg\u00e5r av EU:s nyss avslutade f\u00f6rhandlingar om ett 2040-ramverk:<\/p>\n
1. Svagare m\u00e5l. <\/strong>EU:s utsl\u00e4pp ska minska med minst 90 procent till \u00e5r 2040 j\u00e4mf\u00f6rt med 1990, varav minst 85 procent ska ske inom EU och maximalt 5 procent utanf\u00f6r EU (s\u00e5 kallade Artikel 6-krediter). Det \u00e4r ett svagare m\u00e5l \u00e4n vad EU-kommissionen f\u00f6reslog, men man ska komma ih\u00e5g att EU:s 2040-m\u00e5l \u00e4r ett av de mest ambiti\u00f6sa klimatm\u00e5len i v\u00e4rlden. Det kommer kr\u00e4vas stora insatser inom energi, transporter, industri och jordbruk f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen med 85 procent till \u00e5r 2040 och 100 procent till 2050. <\/p>\n 2. Troligt med fortsatta utsl\u00e4ppsr\u00e4tter. <\/strong>Under 2026 ska det ske en \u00f6versyn av EU:s utsl\u00e4ppshandel (EU ETS), men f\u00f6rhandlingarna ger redan nu en insyn i vad som troligen kommer \u00e4ndras. EU ETS kommer sannolikt reformeras s\u00e5 att det finns en viss del utsl\u00e4ppsr\u00e4tter kvar \u00e4ven efter \u00e5r 2039. Det \u00e4r rimligt eftersom det troligtvis kommer finnas utsl\u00e4pp som \u00e4r mycket sv\u00e5ra att f\u00e5 bort, exempelvis fr\u00e5n flyget, sj\u00f6farten och fr\u00e5n koldioxidinf\u00e5ngning. <\/p>\n 3. Risk f\u00f6r priskollaps.<\/strong> F\u00f6rhandlingarna har \u00f6ppnat upp f\u00f6r att koppla internationella krediter direkt till utsl\u00e4ppshandeln. Det vore f\u00f6r\u00f6dande om det skulle ske i st\u00f6rre omfattning eftersom det skulle kunna leda till en priskollaps, likt den vi s\u00e5g mellan 2013 och 2017 d\u00e5 priset p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter var en tiondel av idag. En b\u00e4ttre l\u00f6sning vore att inf\u00f6ra ett pristak p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna.<\/p>\n 4. Fri tilldelning varar l\u00e4ngre.<\/strong> Den fria tilldelningen av en del av utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna ska fasas ut, men i l\u00e5ngsammare takt. Enligt tidigare beslut skulle de sista gratis utsl\u00e4ppsr\u00e4tterna delas ut 2033. F\u00f6r\u00e4ndringen kommer ge mer int\u00e4kter till industrier som forts\u00e4tter anv\u00e4nda fossila br\u00e4nslen och minska int\u00e4kterna till medlemsstaterna, pengar som hade kunnat satsas i gr\u00f6na industrier. Men det b\u00f6r egentligen inte p\u00e5verka priset p\u00e5 utsl\u00e4ppsr\u00e4tter, vilket \u00e4r det viktigaste incitamentet \u00e4r st\u00e4lla om.<\/p>\n 5. Utvidgad utsl\u00e4ppshandel skjuts upp. <\/strong>Inf\u00f6randet av ett nytt utsl\u00e4ppshandelssystem f\u00f6r transporter och uppv\u00e4rmning, ETS-2, skjuts upp med ett \u00e5r, fr\u00e5n 2027 till 2028.<\/p>\n \u201dSammanfattningsvis inneb\u00e4r 2040-\u00f6verenskommelsen en senarel\u00e4ggning av omst\u00e4llningen. Den stora bilden \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen kommer forts\u00e4tta, n\u00e5got som bekr\u00e4ftas av EU:s institutioner.\u201d<\/p><\/blockquote>\n Sammanfattningsvis <\/strong>inneb\u00e4r 2040-\u00f6verenskommelsen en senarel\u00e4ggning av omst\u00e4llningen. Den stora bilden \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att den gr\u00f6na omst\u00e4llningen kommer forts\u00e4tta, n\u00e5got som bekr\u00e4ftas av EU:s institutioner.<\/p>\n Det finns flera sk\u00e4l f\u00f6r att forts\u00e4tta omst\u00e4llningen. Huvudsk\u00e4let \u00e4r att mildra klimatkrisen, och \u00e4ven om EU st\u00e5r f\u00f6r en liten del av v\u00e4rldens utsl\u00e4pp s\u00e5 kan EU:s exempel visa vad som \u00e4r m\u00f6jligt. F\u00f6r det andra kommer den gr\u00f6na omst\u00e4llningen g\u00f6ra EU mindre beroende av importerad olja och gas fr\u00e5n bland andra Ryssland, och samtidigt minska bidraget till Putins krigskassa. F\u00f6r det tredje kan den gr\u00f6na tekniken bli ett nytt ekonomiskt utvecklingsomr\u00e5de f\u00f6r EU. EU \u00e4r konkurrenskraftigt n\u00e4r det g\u00e4ller viss gr\u00f6n teknik, i synnerhet den som kommer att bidra till att st\u00e4lla om industrin (elbilsracet har Kina i princip redan vunnit).\u00a0<\/p>\n Sverige har mycket att vinna p\u00e5 omst\u00e4llningen. Vi \u00e4r v\u00e4rldsledande p\u00e5 gr\u00f6nt st\u00e5l och ligger l\u00e5ngt fram n\u00e4r det g\u00e4ller biodrivmedel, elektrobr\u00e4nslen och koldioxidinf\u00e5ngning. Vi har vattenkraft, befintlig k\u00e4rnkraft som kan drivas vidare och goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r vindkraft vilket kan ge el till en relativt l\u00e5g kostnad. Sverige har ocks\u00e5 mycket skog, Europas st\u00f6rsta j\u00e4rnmalmsgruva och en stor potential f\u00f6r att utvinna s\u00e4llsynta jordartsmetaller och grafit. Sverige har dessutom goda statsfinanser, h\u00f6g kompetens, en relativt konfliktfri arbetsmarknad, samt en entrepren\u00f6rstradition som g\u00e5r tillbaka till f\u00f6rra sekelskiftet.<\/p>\n