Agnes Wold<\/p>\n
Publicerad 23 dec 2025 kl 20.54<\/p>\n
Helveteseld \u00e4r det danska ordet f\u00f6r b\u00e4ltros, vilket \u00e4r en ganska bra beskrivning p\u00e5 en sjukdom d\u00e4r sm\u00e4rtsamma bl\u00e5sor formar ett band eller b\u00e4lte p\u00e5 ena sidan av kroppen.<\/p>\n
Bl\u00e5sorna m\u00e5 f\u00f6rsvinna efter n\u00e5gra veckor men sm\u00e4rtan kan vara kvar i m\u00e5nader och \u00e5r.<\/p>\n
<\/p>\n
Foto: JOHAN NILSSON\/TT \/ TT NYHETSBYR\u00c5N<\/p>\n
\u00d6ppna bild i helsk\u00e4rm<\/p>\n
Detta \u00e4r en kr\u00f6nika. Analys och st\u00e4llningstaganden \u00e4r skribentens.<\/p>\n
Agnes Wold<\/p>\n
B\u00e4ltros orsakas av det virus som ger oss vattkoppor, en sjukdom som n\u00e4stan alla haft, \u00e4ven om man inte vet om det. Infektionen g\u00e5r \u00f6ver, men vattkoppsviruset f\u00f6rsvinner aldrig helt, utan g\u00f6mmer n\u00e5gra av sina gener inne i v\u00e5ra nervceller. Om immunsystemet f\u00f6rsvagas kan vattkoppsviruset reaktiveras, vilket inneb\u00e4r att viruspartiklar b\u00f6rjar produceras i nervcellen och transporteras l\u00e4ngs dess l\u00e5nga utskott. Vid nerv\u00e4ndan fris\u00e4tts det och framkallar inflammation och bl\u00e5sbildning.\u00a0<\/p>\n
Beteendet \u00e4r inte unikt f\u00f6r vattkoppsviruset, det besl\u00e4ktade herpesviruset orsakar muns\u00e5r p\u00e5 liknande s\u00e4tt genom att g\u00f6mma sig i nervceller och d\u00e5 och d\u00e5 reaktiveras.\u00a0<\/p>\n
En tredjedel av alla drabbas av b\u00e4ltros n\u00e5gon g\u00e5ng under livet, oftast i \u00e5lderdomen d\u00e5 immunsystemet b\u00f6rjar svikta. H\u00e4lften av alla 85-\u00e5ringar har haft b\u00e4ltros.\u00a0<\/strong><\/p>\n \u00c5r 2023 publicerade tidskriften Nature en uppm\u00e4rksammad artikel. Man visade att \u00e4ldre personer i Wales som erbjudits b\u00e4ltrosvaccin hade mindre risk att utveckla demens \u00e4n dem som inte f\u00e5tt erbjudandet.<\/p>\n Studien var mycket elegant utf\u00f6rd. F\u00f6r att f\u00e5 tv\u00e5 grupper som verkligen var helt j\u00e4mf\u00f6rbara, f\u00f6rutom vad g\u00e4llde vaccination mot b\u00e4ltros, drog man nytta av att man 2013 inf\u00f6rt kostnadsfri vaccination i Wales till 79-\u00e5ringar, men inte f\u00f6r dem som var 80 \u00e5r eller \u00e4ldre. Varje \u00e5r ut\u00f6kades erbjudandet till nya, yngre \u00e5ldersgrupper. Av dem som erbj\u00f6ds gratis vaccin nappade n\u00e4stan h\u00e4lften p\u00e5 erbjudandet, medan f\u00e4rre \u00e4n 1% tog sprutan av dem som fick betala sj\u00e4lva. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt fick man \u00e5rskullar d\u00e4r n\u00e4stan ingen vaccinerats, och \u00e5rskullar d\u00e4r h\u00e4lften vaccinerats.<\/p>\n Man unders\u00f6kte sedan utvecklingen av demens under sju \u00e5rs tid bland dessa \u00e5ldersgrupper; 12 procent blev dementa under denna tid, allt eftersom de \u00e5ldrades. Men risken var betydligt mindre om man tillh\u00f6rde de \u00e5rskullar som f\u00e5tt gratis b\u00e4ltrosvaccin, j\u00e4mf\u00f6rt med dem som inte f\u00e5tt erbjudandet. Det var framf\u00f6r allt kvinnorna som fick detta skydd \u2013 20 procent f\u00e4rre kvinnor fick demens om de erbjudits vaccin.\u00a0<\/p>\n Kunde man inte bara r\u00e4knat p\u00e5 hur m\u00e5nga som fick demens av alla som tagit, respektive inte tagit, b\u00e4ltrosvaccin? Jo, det kan man, men det ger inga s\u00e4kra besked om effekten av just vaccinet. Folk som vaccinerar sig \u00e4r allm\u00e4nt friskare och mer m\u00e5na om sin h\u00e4lsa och kommer att ha mindre demens vare sig vaccinet har effekt eller inte. F\u00f6r att s\u00e4kert bevisa vaccinets effekt m\u00e5ste vaccinet ha tilldelats personer genom lottning (s\u00e5 kallad randomiserad studie), eller som h\u00e4r, baserat p\u00e5 f\u00f6delsedatum, vilket man inte sj\u00e4lv kan p\u00e5verka.<\/p>\n Tv\u00e5 \u00e5r senare publicerades en uppf\u00f6ljningsstudie som anv\u00e4nt samma design, men unders\u00f6kt en st\u00f6rre population, n\u00e4mligen hela Storbritannien. Man unders\u00f6kte d\u00f6dsorsaker i st\u00e4llet f\u00f6r diagnoser och fann att nio \u00e5r efter vaccinationserbjudandet hade 5 procent f\u00e4rre d\u00f6tt i demens i de \u00e5ldergrupper som erbjudits kostnadsfri vaccination j\u00e4mf\u00f6rt med dem som inte f\u00e5tt erbjudandet.<\/strong><\/p>\n Annons<\/p>\n Dessa tv\u00e5 studier gjordes p\u00e5 ett \u00e4ldre vaccin, Zostavax. Men 2025 kom en studie fr\u00e5n USA d\u00e4r man j\u00e4mf\u00f6rde risken att bli dement om man vaccinerades med ett nyare och mer effektivt vaccin, Shingrix, i st\u00e4llet f\u00f6r det gamla vaccinet. N\u00e4stan alla delstater gick \u00f6ver till Shingrix mellan 2017 och 2018 och man kunde d\u00e4rf\u00f6r j\u00e4mf\u00f6ra dem som vaccinerades under en tre\u00e5rsperiod f\u00f6re bytet, respektive en tre\u00e5rsperiod efter skiftet. Den grupp som vaccinerades under den senare perioden fick b\u00e4ttre skydd mot b\u00e4ltros \u00e4n de som vaccinerades 2017 och tidigare, men de hade ocks\u00e5 17 procent l\u00e4gre risk att f\u00e5 en demensdiagnos. \u00c4ven h\u00e4r s\u00e5g man att skyddseffekten mot demens var starkare hos kvinnor \u00e4n m\u00e4n, 22 procent respektive 13 procent.<\/p>\n Varf\u00f6r inte ge bort en vaccination i julklapp<\/p><\/blockquote>\n Hur kan man f\u00f6rklara att ett vaccin mot en virussjukdom skyddar mot demens? Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en fr\u00e5ga f\u00f6r framtida forskning, men man kan spekulera i att den inflammation som uppst\u00e5r vid reaktivering av virus kan p\u00e5skynda processer som leder till demens, till exempel inflammatorisk aktivering inne i hj\u00e4rnv\u00e4vnaden eller bildning av sm\u00e5 blodproppar i hj\u00e4rnans blodk\u00e4rl. Att effekten skiljer sig \u00e5t mellan kvinnor och m\u00e4n kan f\u00f6rklaras av olikheter i k\u00f6nens immunsystem. Kvinnor har n\u00e5got h\u00f6gre risk f\u00f6r b\u00e4ltros \u00e4n m\u00e4n, vilket visar att deras immunsystem \u00e4r n\u00e5got s\u00e4mre p\u00e5 att hindra reaktivering av vattkoppsviruset.<\/p>\n Oavsett f\u00f6rklaring har vi allts\u00e5 h\u00e4r en metod som bevisligen minskar risken att utveckla demens och s\u00e4rskilt hos \u00e4ldre kvinnor.<\/p>\n Ett problem \u00e4r \u2013 Shingrix kostar ett par tusen kronor f\u00f6r en spruta och man b\u00f6r helst ta tv\u00e5 med n\u00e5gra m\u00e5naders mellanrum. M\u00e5nga \u00e4ldre har inte de pengarna. Och \u00e4ven om man kan hoppas att staten om n\u00e5gra \u00e5r tar \u00f6ver kostnaden, \u00e4r vi inte d\u00e4r \u00e4n. Innan dess m\u00e5ste man betala sj\u00e4lv.<\/strong><\/p>\n S\u00e5 om du har en gammal f\u00f6r\u00e4lder eller \u00e4ldre sl\u00e4kting eller k\u00e4r v\u00e4n \u2013 varf\u00f6r inte ge bort en vaccination i julklapp? Som rej\u00e4lt f\u00f6rb\u00e4ttrar chanserna att slippa demens. B\u00e4ttre julklapp har jag sv\u00e5rt att t\u00e4nka mig.<\/p>\n J\u00e4vsdeklaration: Inga aktier i l\u00e4kemedelsindustrin, inga konsultuppdrag.<\/p>\n Agnes Wold \u00e4r l\u00e4kare och professor i klinisk bakteriologi samt kolumnist i Expressen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Agnes Wold Publicerad 23 dec 2025 kl 20.54 Helveteseld \u00e4r det danska ordet f\u00f6r b\u00e4ltros, vilket \u00e4r en…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":115267,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[69],"tags":[113,112,12482,34,12481,31,33,32,30,688,997],"class_list":{"0":"post-115266","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-halsa","8":"tag-halsa","9":"tag-health","10":"tag-person-agnes-wold","11":"tag-se","12":"tag-sections-agneswold","13":"tag-svenska","14":"tag-sverige","15":"tag-sweden","16":"tag-swedish","17":"tag-topic-halsa-sjukvard","18":"tag-topic-vaccination"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115770713938191395","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/115266","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=115266"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/115266\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/115267"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=115266"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=115266"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=115266"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}