{"id":118161,"date":"2025-12-27T07:45:21","date_gmt":"2025-12-27T07:45:21","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/118161\/"},"modified":"2025-12-27T07:45:21","modified_gmt":"2025-12-27T07:45:21","slug":"betraktar-oss-som-koloni-arbetet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/118161\/","title":{"rendered":"\u201dBetraktar oss som koloni\u201d \u2013 Arbetet"},"content":{"rendered":"

Det beh\u00f6vs inte fler jobb i Kiruna kommun.\u202f<\/p>\n

\u2013 Till och med kaf\u00e9er m\u00e5ste flyga in folk, s\u00e4ger Mats Sidmalm, gruvmotst\u00e5ndare som \u00e4ven representerar Socialdemokraterna i Kirunas milj\u00f6- och byggn\u00e4mnd.\u00a0<\/p>\n

P\u00e5 Vittangis hembygdsg\u00e5rd rasar en ilska.<\/p>\n

Bland kaffe och hembakt mazarinkaka, honungsgul furu och lampsk\u00e4rmar i spets, f\u00f6rklarar han och Ulrik Lidstr\u00f6m fr\u00e5n den lokala motst\u00e5ndsgruppen varf\u00f6r de inte vill ha n\u00e5gon grafitgruva drygt en mil bort.\u202f<\/p>\n

\t\t\t\t\"Mats<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tMats Sidmalm och Ulrik Lidstr\u00f6m \u00e4r engagerade i den lokala motst\u00e5ndsgruppen.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Ronja de Boer\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

Renn\u00e4ringen drabbas<\/p>\n

Det \u00e4r en laddad plats \u2013 de skogskl\u00e4dda h\u00f6jderna, myrmarkerna och vattendragen intill berget Nunasvaara d\u00e4r grafitfyndigheten finns.\u00a0<\/p>\n

F\u00f6rutom mineralutvinning tr\u00e4ngs riksintressen som renn\u00e4ring och naturv\u00e5rd p\u00e5 samma yta \u2013 Torne\u00e4lven finns 900 meter bort.<\/p>\n

\t\t\t\t\"En<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tSj\u00f6n Hosioj\u00e4rvi ligger i det omr\u00e5de som kommer f\u00f6r\u00e4ndras i grunden om Talga b\u00f6rjar bryta grafit.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Lars Igeland\/Naturskyddsf\u00f6reningen\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

Men det \u00e4r det australiska gruvbolaget Talga som har g\u00e5tt vinnande ur striden om marken i mark- och milj\u00f6domstolen.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

Om gruvan blir av inneb\u00e4r det att Talma sameby f\u00f6rlorar betesmark och att renarnas flyttleder drabbas. Att artskyddade lummerarter f\u00e5r ge vika. Och den lokala motst\u00e5ndsgruppen fruktar att \u00e4lven kommer att p\u00e5verkas.\u00a0<\/p>\n

Infekterat br\u00e5k med staten <\/p>\n

Dessutom har gruvplanerna satt riksintressen och det kommunala sj\u00e4lvstyret p\u00e5 kollisionskurs.\u202f\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

F\u00f6rra v\u00e5ren kom beskedet att det S-ledda styret i Kiruna kommun v\u00e4grar g\u00f6ra en detaljplan f\u00f6r Talgas gruva.\u202f\u00a0<\/p>\n

\u201dDet som h\u00e4nder i norra Sverige \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 ett f\u00f6rlegat, kolonialt syns\u00e4tt fr\u00e5n svenska staten\u201d, skrev ledningen i ett uttalande.\u202f\u00a0<\/p>\n

De motiverade beslutet med att gruvan kommer att leda till sv\u00e5rare utmaningar f\u00f6r ekonomin, v\u00e4lf\u00e4rden, bostadsbristen och arbetskraften inom kommunen.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

Grafikfyndigheten viktig f\u00f6r EU<\/p>\n

Om regeringen vill ge bort naturtillg\u00e5ngar till utl\u00e4ndska gruvf\u00f6retag s\u00e5 f\u00e5r de g\u00f6ra det utan st\u00f6d av kommunledningen, l\u00f6d budskapet.\u202f\u00a0<\/p>\n

\u202fDet var b\u00f6rjan p\u00e5 flera turer.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

\u202fDrygt ett \u00e5r senare har regeringen k\u00f6rt \u00f6ver kommunen p\u00e5 ett s\u00e4tt som aldrig gjorts f\u00f6rr och EU har pekat ut grafitfyndigheten som s\u00e4rskilt viktig.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

Gruvan \u00e4r sammanfl\u00e4tad med konflikter och geopolitik. Bel\u00e4gen i en kommun med stora skulder och som samtidigt har Sveriges l\u00e4gsta arbetsl\u00f6shet. Men hur h\u00e4nger allt ihop?\u202f\u202f\u202f\u00a0\u202f\u00a0<\/p>\n

Grafit fungerar utm\u00e4rkt som anodmaterial i litiumbatterier. Uppt\u00e4ckten gjordes p\u00e5 1980-talet och gav japanen Akira Yoshino Nobelpriset i kemi 2019.\u202f\u00a0<\/p>\n

Den kolbaserade mineralen best\u00e5r av tunna skikt som ligger lager p\u00e5 lager.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Man kan f\u00f6rest\u00e4lla sig det som en h\u00f6g med pappersark, s\u00e4ger Daniel Brandell, professor i materialkemi vid Uppsala universitet.\u00a0\u00a0<\/p>\n

\u202fMellan kolskikten kan litiumjoner enkelt hoppa in och ut beroende p\u00e5 om batteriet laddas eller laddas ur.\u202f<\/p>\n

\t\t\t\t\"N\u00e4rbild<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tGrafitst\u00e4nger fr\u00e5n de provborrningar som gjordes kring Nunasvaara 2022.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Erik Simander\/DN\/TT\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

\u202fViktigt i elbilar<\/p>\n

Litiumbatterier har v\u00e4xt sig starka p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden det senaste decenniet. De m\u00f6jligg\u00f6r en elbilsflotta och \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna lagra el fr\u00e5n sol- och vindkraftsparker.<\/p>\n

I dagsl\u00e4get finns inga alternativ till grafit som fungerar tillr\u00e4ckligt bra i batterierna, ber\u00e4ttar Daniel Brandell. Litiumbatterier, och d\u00e4rmed grafit, fyller allts\u00e5 en central funktion f\u00f6r att samh\u00e4llet ska kunna klara en omst\u00e4llning till s\u00e5 kallad gr\u00f6n teknologi.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

\u202fSamtidigt st\u00e5r Kina f\u00f6r en \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet av f\u00f6r\u00e4dlingen av grafit i v\u00e4rlden och har inf\u00f6rt exportrestriktioner av mineralen.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tTalgas planer<\/p>\n

Talga Group \u00e4r<\/strong> ett internationellt bolag med s\u00e4te i Australien och har majoriteten av sina anst\u00e4llda i Sverige. Det svenska dotterbolaget Talga AB driver planerna p\u00e5 en grafitgruva utanf\u00f6r Vittangi och en anodfabrik i Lule\u00e5.\u00a0<\/p>\n

Gruvan v\u00e4ntas leda till cirka 60 arbetstillf\u00e4llen<\/strong>, medan fabriken i Lule\u00e5 f\u00f6rv\u00e4ntas generera 110 arbetstillf\u00e4llen<\/strong>.\u00a0<\/p>\n

Gruvan kommer att utvinna i snitt 100\u00a0000 ton naturlig grafit<\/strong> per \u00e5r.\u00a0<\/p>\n

Grafiten ska anv\u00e4ndas i tillverkning av batterianoder, som i sin tur \u00e4r en av komponenterna i litiumbatterier<\/strong>. Produktionen av anodmaterial kommer att f\u00f6rl\u00e4ggas till industriparken i Lule\u00e5, d\u00e4r en fabrik h\u00e5ller p\u00e5 att byggas.\u00a0<\/p>\n

Anodmaterialet som planeras att produceras i fabriken ska r\u00e4cka till drygt 270\u00a0000 elbila<\/strong>r per \u00e5r.<\/p>\n

K\u00e4lla:<\/strong>\u00a0Talga\u00a0<\/p>\n

\t\t\t\t\tL\u00e4s mer\n\t\t\t<\/p>\n

Kommunen \u00f6verk\u00f6rd \u2013 tv\u00e5 g\u00e5nger<\/p>\n

Drygt en m\u00e5nad efter att Kiruna kommun lagt ner arbetet med detaljplanen f\u00f6r Talgas gruva tr\u00e4dde EU:s f\u00f6rordning om kritiska r\u00e5material i kraft. D\u00e4rigenom ska EU bli mindre beroende av Kina. <\/p>\n

P\u00e5 listan \u00f6ver kritiska r\u00e5material finns grafit och fyndigheten utanf\u00f6r Vittangi pekas ut som ett strategiskt projekt.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

\u202fI januari i \u00e5r tog regeringen beslutet att kr\u00e4va att Kiruna kommun antar en detaljplan som m\u00f6jligg\u00f6r gruvverksamhet. Det \u00e4r genom en paragraf i plan- och bygglagen som regeringen lyckas k\u00f6ra \u00f6ver kommunens planmonopol, som inneb\u00e4r att kommunerna best\u00e4mmer hur dess mark ska anv\u00e4ndas och bebyggas. <\/p>\n

Det har aldrig h\u00e4nt tidigare och regeringen motiverade beslutet med den gr\u00f6na omst\u00e4llningen och Kinas dominans.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

Kommunen fick fem m\u00e5nader p\u00e5 sig att utforma detaljplanen. N\u00e4r man inte var klar i tid k\u00f6rde regeringen \u00f6ver kommunen ytterligare en g\u00e5ng genom att ge L\u00e4nsstyrelsen i uppdrag att g\u00f6ra detaljplanen i st\u00e4llet.\u00a0<\/p>\n

Sveriges l\u00e4gsta arbetsl\u00f6shet<\/p>\n

Enligt kommunalr\u00e5det\u00a0Mats Taaveniku (S) undergr\u00e4ver regeringens agerande det kommunala sj\u00e4lvstyret. Han ser gruvan som \u201dytterligare en b\u00f6rda\u201d.\u00a0<\/p>\n

Kiruna har ett ovanligt problem i ett Sverige d\u00e4r arbetsl\u00f6sheten i \u00f6vrigt skenar.\u00a0<\/p>\n

Medan den totala arbetsl\u00f6sheten ligger p\u00e5 9 procent, r\u00e5der h\u00e4r brist p\u00e5 arbetskraft. Arbetsl\u00f6sheten ligger strax \u00f6ver 2 procent \u2013 den l\u00e4gsta i landet.\u202f<\/p>\n

\t\t\t\t\"Mats<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tMats Taaveniku (S), kommunstyrelsens ordf\u00f6rande i Kiruna, ser det som viktigt att fler av dem som jobbar i kommunen ocks\u00e5 bos\u00e4tter sig d\u00e4r.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Christine Olsson\/TT\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

Kommunalr\u00e5det fruktar att fly in fly out-problematiken kommer att eskalera ytterligare med grafitgruvan. Fenomenet \u00e4r en huvudv\u00e4rk f\u00f6r kommunen eftersom de som jobbar i Kiruna \u2013 men bor n\u00e5gon annanstans \u2013 inte betalar kommunalskatt.\u202f\u202f<\/p>\n

\u2013 Vi tappar redan m\u00e5nga miljoner i skatteint\u00e4kter eftersom runt 2\u00a0000 personer arbetspendlar hit, s\u00e4ger han.\u00a0<\/p>\n

Tycker arbetsl\u00f6sa borde flytta<\/p>\n

Han ifr\u00e5gas\u00e4tter rimligheten i att Kiruna knappt har n\u00e5gon arbetsl\u00f6shet, medan Sk\u00e5ne har landets h\u00f6gsta arbetsl\u00f6shet och blickar tillbaka p\u00e5 1980-talets gruvkris.\u202f\u202f\u00a0<\/p>\n

\u2013 D\u00e5 gick man till Arbetsf\u00f6rmedlingen och blev erbjuden ett jobb oavsett var i Sverige det var. Tackade du nej blev du avst\u00e4ngd fr\u00e5n a-kassa och \u00f6vriga st\u00f6d. Tackade du ja fick du olika typer av bidrag, som flyttbidrag, f\u00f6r att snabbt komma in i det nya samh\u00e4llet, s\u00e4ger Kirunas kommunalr\u00e5d.\u202f\u00a0<\/p>\n

Han till\u00e4gger att det fanns en frustration \u00f6ver att den arbetsmarknadspolitiken var h\u00e5rd.<\/p>\n

\u2013 Jag \u00e4r ingen expert p\u00e5 hur man ska hantera det, men p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt m\u00e5ste man stimulera m\u00e4nniskor att i h\u00f6gre grad flytta till andra orter i Sverige d\u00e4r arbetsl\u00f6sheten \u00e4r l\u00e5g.<\/p>\n

\t\t\t\t\"Byggarbetsplats<\/p>\n

\n\t\t\t\t\tKiruna har en tuff ekvation att l\u00f6sa. Kommunen m\u00e5ste locka fler inv\u00e5nare \u2013 samtidigt som stora delar av staden j\u00e4mnas med marken f\u00f6r att gruvdriften ska kunna forts\u00e4tta.
\n\t\t\t\t\t\t\tFoto: Fredrik Sandberg\/TT\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<\/p>\n

F\u00f6r Kiruna beh\u00f6ver bli 2\u202f500 fler inv\u00e5nare f\u00f6r att kunna m\u00f6ta den efterfr\u00e5gan p\u00e5 jobb som finns, enligt Mats Taaveniku. Samtidigt kom i h\u00f6stas chockbeskedet att ytterligare 6 000 Kirunabor m\u00e5ste flytta till nya bost\u00e4der p\u00e5 grund av sprickorna som LKAB:s gruva orsakar.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 grund av stadsomvandlingen bedriver vi i praktiken en och en halv kommun, sett till resursbehov och finansiella behov, s\u00e4ger kommunalr\u00e5det.\u00a0<\/p>\n

\u201dBetraktar oss som en oljeplattform\u201d<\/p>\n

I slutet av september kom en tv\u00e4rpolitisk \u00f6verenskommelse till st\u00e5nd i Kirunas kommunfullm\u00e4ktige. Partierna kom \u00f6verens om ett antal krav gentemot staten om allt fr\u00e5n bost\u00e4der, avskrivningsregler, arbetsmarknadspolitik \u2013 och n\u00e5gon form av naturresursincitament.\u00a0<\/p>\n

F\u00f6r i grunden handlar kommunledningens missn\u00f6je med Talgas gruva om en principfr\u00e5ga. <\/p>\n

Det handlar om ett missn\u00f6je \u00f6ver en or\u00e4ttvis f\u00f6rdelning av resurserna och om att kommunen inte gynnas av det kommunala utj\u00e4mningssystemet. Sedan 40 \u00e5r tillbaka \u00e4r bolagsskatten helt statlig, vilket inneb\u00e4r att kommunen inte f\u00e5r ta del av gruvans vinster.\u00a0<\/p>\n

\u2013 Kiruna kommun har med hj\u00e4lp av malmen bidragit s\u00e5 mycket till Sveriges v\u00e4lf\u00e4rd, medan vi sedan 80-talet har beh\u00f6vt osthyvla i v\u00e5r egen v\u00e4lf\u00e4rd. Jag k\u00e4nner att man betraktar oss som en oljeplattform eller en koloni, s\u00e4ger Mats Taaveniku.\u00a0<\/p>\n

Tycker kommuner ska f\u00e5 mer st\u00f6d<\/p>\n

Detaljplan, bygglov och ett formellt investeringsbeslut beh\u00f6ver vara p\u00e5 plats innan Talgas grafitgruva kan b\u00f6rja ta form. Byggprocessen ber\u00e4knas ta 18 till 24 m\u00e5nader och om gruvan blir av v\u00e4ntas runt 60 personer jobba d\u00e4r.\u00a0<\/p>\n

Enligt bolaget jobbar man aktivt f\u00f6r att motverka att det blir en fly in fly out-effekt. Man vill ha anst\u00e4llda \u201dsom kan sl\u00e5 r\u00f6tter lokalt som\u201d, som kan \u201djobba h\u00e5llbart och l\u00e5ngsiktigt\u201d och \u201dvara del av bygden och skatta kommunalt\u201d, skriver presschefen Cen Rolfsson i ett mejl till Arbetet.\u00a0\u00a0<\/p>\n

Gruvprofilen Per-Erik Lindvall, som tidigare varit styrelseordf\u00f6rande f\u00f6r Talga, menar att det varken \u00e4r rimligt eller h\u00e5llbart att kommuner inte f\u00e5r ta del av gruvornas vinster.<\/p>\n

\t\t\t\t\t\t\t\t\t\tGruvprocessen<\/p>\n