![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/5968537c-4f94-4158-9983-7637bbe0aece.jpeg\")
<\/li>\n![\"\"](\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/cf17e83d-5ca1-4758-83c3-75d73c965f1d.jpeg\")
<\/li>\n<\/ul>\nexpand-left<\/p>\n
helsk\u00e4rmchevron-rightn\u00e4sta”Tekniken \u00e4r inte skapad f\u00f6r att avg\u00f6ra vad som \u00e4r sant eller falskt”, s\u00e4ger Virginia Dignum, professor vid Institutionen f\u00f6r datavetenskap, Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n
1 \/ 2Foto: Mattias Pettersson\/Ume\u00e5 Universitet, Pressbild<\/p>\n
AI har kallats \u201dden nya elektriciteten\u201d, men nu kommer varningar f\u00f6r en bubbla p\u00e5 v\u00e4g att spricka. Medan miljarderna rullar in b\u00f6rjar tekniken f\u00f6rorena sig sj\u00e4lv med digitalt skr\u00e4p \u2013 samtidigt som v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att t\u00e4nka sj\u00e4lvst\u00e4ndigt st\u00e5r p\u00e5 spel.<\/p>\n
Succ\u00e9lanseringen av Chat GPT i november 2022 gjorde AI till f\u00f6rkortningen p\u00e5 allas l\u00e4ppar. Sedan dess har stora delar av det globala samfundet f\u00f6rs\u00f6kt att hitta ett s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till den \u201dnya\u201d tekniken, samtidigt som AI-bolagen rusat upp\u00e5t i v\u00e4rdering.<\/p>\n
Den typ av AI som blev popul\u00e4r i och med Chat GPT bygger p\u00e5 principen att mer data \u00e4r bra data. De senaste versionerna av tj\u00e4nsten \u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n de tidiga, till stor del f\u00f6r att de bygger p\u00e5 mer information, allts\u00e5 mer data.<\/p>\n
Men nu \u00e4r datan slut. I alla fall den historiska m\u00e4nskliga kunskapen. Chat GPT och dess konkurrenter har redan tr\u00e4nats p\u00e5 \u201dallt som finns p\u00e5 internet\u201d.<\/p>\n
\u2013 De h\u00e4r tj\u00e4nsterna har f\u00f6rbrukat allt \u201doriginal\u201d-inneh\u00e5ll p\u00e5 n\u00e4tet s\u00e5 de kan bara tr\u00e4nas p\u00e5 det nya som genereras, s\u00e4ger Fredrik Lindsten, professor vid Link\u00f6pings universitet som forskar om maskininl\u00e4rningsmodeller.<\/p>\n
Om\u00e4nskligt skr\u00e4p<\/p>\n
Det nya har fram till nyligen varit skapat av m\u00e4nniskor, oavsett om det varit text, bild eller video. S\u00e5 \u00e4r det inte l\u00e4ngre. Mycket, exakt hur mycket \u00e4r omtvistat, av det som nu skapas, skapas av AI. Trenden tycks eskalera i takt med att fler anv\u00e4nder olika AI-tj\u00e4nster.<\/p>\n
Det \u00e4r i det skiftet som den f\u00f6rsta och kanske tydligaste AI-bubblan riskerar att spricka. F\u00f6r AI skapar en helt ny typ av \u201dskr\u00e4p\u201d j\u00e4mf\u00f6rt med m\u00e4nniskor.<\/p>\n
\u2013 Forskning pekar p\u00e5 att n\u00e4r AI tr\u00e4nar p\u00e5 text som skapats av AI s\u00e5 \u00f6kar m\u00e4ngden \u201dskr\u00e4p\u201d. Vid en viss tidpunkt g\u00e5r det inte att garantera att det som AI genererar inte \u00e4r helt galet. Tekniken bakom \u00e4r inte skapad f\u00f6r att avg\u00f6ra vad som \u00e4r sant eller falskt, s\u00e4ger Virginia Dignum, professor i ansvarsfull AI vid Ume\u00e5 universitet.<\/p>\n
En forskningsstudie som publicerades i Nature 2024 visar att spr\u00e5kmodeller, likt Chat GPT, som tr\u00e4nar p\u00e5 material som AI-genererats skapar irreversibla fel och svaren kommer l\u00e4ngre och l\u00e4ngre ifr\u00e5n ursprungsk\u00e4llan. Forskarna beskriver det som att svaren som genereras f\u00f6rorenas i varje steg.<\/p>\n
\u00c4ven om spr\u00e5kmodeller riskerar att f\u00f6rs\u00e4mras med en \u00f6kad tillstr\u00f6mning av AI-genererat inneh\u00e5ll och tr\u00e4ningsmaterial inneb\u00e4r det inte slutet f\u00f6r AI-boomen, enligt Mattias Rost, docent i interaktionsdesign vid G\u00f6teborgs universitet.<\/p>\n
\u2013 F\u00f6r att komma l\u00e4ngre beh\u00f6ver man andra s\u00e4tt att tr\u00e4na p\u00e5. Och det har man ju nu, man har nya s\u00e4tt att tr\u00e4na de h\u00e4r modellerna p\u00e5, s\u00e4ger han.<\/p>\n
\u00c4r som ett barn<\/p>\n
Exakt p\u00e5 vilket s\u00e4tt de bakomliggande f\u00f6r\u00e4ndringarna g\u00f6rs beror p\u00e5 vilken tj\u00e4nst eller teknik man pratar om.<\/p>\n
\u2013 Det \u00e4r lite som att tr\u00e4na ett barn. Vi ger dem prov. F\u00e5r de r\u00e4tt p\u00e5 proven beh\u00f6ver de inte tr\u00e4na mer, f\u00e5r de fel s\u00e5 f\u00e5r de g\u00e5 om en klass. Det fungerar v\u00e4ldigt bra p\u00e5 just matematik och programmering, s\u00e4ger Mattias Rost.<\/p>\n
Det finns studier som visar att vi minskar viss aktivitet i hj\u00e4rnan n\u00e4r vi anv\u00e4nder AI-agenter. Att vi till exempel blir s\u00e4mre p\u00e5 att hitta n\u00e4r vi hela tiden f\u00f6rlitar oss p\u00e5 mobilens kartfunktion.<\/p>\n
Sam Altman, vd p\u00e5 Open AI, sade nyligen i en intervju att han inte riktigt visste hur han skulle kunna ta hand om sitt nyf\u00f6dda barn utan hj\u00e4lp av Chat GPT. M\u00e5h\u00e4nda sagt med glimten i \u00f6gat men antalet individer som r\u00e5dfr\u00e5gar en spr\u00e5kmodell v\u00e4xer.<\/p>\n
Kognitiv lathet<\/p>\n
Olof Sundin professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet pekar p\u00e5 risker n\u00e4r vi v\u00e4nder oss till generativ AI i stort och sm\u00e5tt.<\/p>\n
\u2013 Om vi utlokaliserar v\u00e5rt kognitiva t\u00e4nkande till en chatbott vad h\u00e4nder d\u00e5 p\u00e5 sikt? Risken \u00e4r att vi utvecklar en kognitiv lathet och blir mer s\u00e5rbara f\u00f6r p\u00e5verkan, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Han pekar p\u00e5 att universitet och h\u00f6gskolor har en viktig roll att spela n\u00e4r det g\u00e4ller att l\u00e4ra ut ifr\u00e5gas\u00e4ttande.<\/p>\n
\u2013Kunskap \u00e4r inte en stor faktamaskin som bara kan leverera raka svar. Vi beh\u00f6ver tr\u00e4na p\u00e5 att v\u00e4nda och vrida p\u00e5 olika argument, vara kreativa och se olika perspektiv, s\u00e4ger han och forts\u00e4tter:<\/p>\n
\u2013 \u00d6verlag \u00e4r den h\u00e4r tekniken v\u00e4ldigt oreglerad och den anv\u00e4nds brett. J\u00e4mf\u00f6r med n\u00e4r ett nytt l\u00e4kemedel ska in p\u00e5 marknaden, d\u00e5 testas det och varenda liten risk anges.<\/p>\n
F\u00f6r\u00e4ndringen inom AI g\u00e5r fort, men inte fort nog f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla hungern hos den globala marknadsekonomin. Och de senaste veckorna har bland andra Internationella valutafonden IMF, bankchefer, Wall Street-h\u00f6jdare och Googles vd Sundar Pichai varnat f\u00f6r en \u00f6verinvestering i AI \u2013 likt den som \u00e4gde rum under dotcom-bubblan vid internets unga \u00e5r.<\/p>\n
\u2013 Jag tror att det kommer bli samma sak med AI, sade Pichai nyligen i en intervju med BBC.<\/p>\n
Skulle den ekonomiska AI-bubblan spricka sp\u00e5r Pichai massiva konsekvenser.<\/p>\n
\u2013 Jag tror inte n\u00e5got f\u00f6retag kommer vara immunt (mot effekterna), inklusive oss sj\u00e4lva.<\/p>\n
FAKTAVad \u00e4r AI?<\/p>\n
AI \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r artificiell intelligens. Det \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r en rad olika teknologier som f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 datorprogram att fungera mer likt en m\u00e4nniska. Det handlar till exempel om att kunna resonera och planera, f\u00f6rst\u00e5 vanligt spr\u00e5k, kunna l\u00e4ra sig av data, k\u00e4nna igen m\u00f6nster och l\u00e4gga ihop flera olika intryck f\u00f6r att komma fram till en slutsats.<\/p>\n
En viktig f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r AI \u00e4r maskininl\u00e4rning. I ett vanligt datorprogram m\u00e5ste en m\u00e4nniska skriva in allt som programmet ska kunna g\u00f6ra, programmera det. Programmet agerar utifr\u00e5n ett regelsystem som st\u00e5r skrivet i dess kod. Maskininl\u00e4rning \u00e4r en metod d\u00e4r datorprogram p\u00e5 egen hand f\u00e5r skapa ett regelsystem genom att man matar den med en stor m\u00e4ngd data.<\/p>\n
Ett klassiskt exempel \u00e4r bildigenk\u00e4nning. Anledningen till att bildbiblioteket i din dator kan leta fram bilder som f\u00f6rest\u00e4ller hundar \u00e4r att systemet har tr\u00e4nats p\u00e5 att k\u00e4nna igen hundar i bilder.<\/p>\n
K\u00e4lla: Internetstiftelsen.<\/p>\n
L\u00e4s mer<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"share-arrowDela unsaveSpara chevron-leftf\u00f6reg\u00e5ende expand-left helsk\u00e4rmchevron-rightn\u00e4sta”Tekniken \u00e4r inte skapad f\u00f6r att avg\u00f6ra vad som \u00e4r sant eller falskt”, s\u00e4ger…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":119415,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[65],"tags":[72,70,71,34,31,33,32,30],"class_list":{"0":"post-119414","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-ekonomi","8":"tag-business","9":"tag-economy","10":"tag-ekonomi","11":"tag-se","12":"tag-svenska","13":"tag-sverige","14":"tag-sweden","15":"tag-swedish"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115802002266694539","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119414","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119414"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119414\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/119415"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119414"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119414"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119414"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}