{"id":119500,"date":"2025-12-29T09:50:12","date_gmt":"2025-12-29T09:50:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119500\/"},"modified":"2025-12-29T09:50:12","modified_gmt":"2025-12-29T09:50:12","slug":"det-ar-orimligt-att-det-offentliga-kan-slosa-bort-sa-mycket","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119500\/","title":{"rendered":"Det \u00e4r orimligt att det offentliga kan sl\u00f6sa bort s\u00e5 mycket."},"content":{"rendered":"

Tyv\u00e4rr uppm\u00e4rksammar listan<\/strong>, skapad av Skattebetalarnas F\u00f6rening, bara tio fall. Enligt experten Philip Syr\u00e9n, som tituleras Sl\u00f6seriombudsmannen, skulle den beh\u00f6va inneh\u00e5lla n\u00e4rmare 1.000 bidrag<\/a> f\u00f6r att f\u00e5 plats med alla tips han f\u00e5r in. M\u00f6rkertalet \u00e4r d\u00e4rtill enormt och kostar skattebetalarna miljarder.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller skattesl\u00f6seri finns flera varianter. En del kan tillskrivas en kommuns eller regions behov av att \u201ds\u00e4tta staden p\u00e5 kartan\u201d. Ett exempel p\u00e5 det \u00e4r Midnattssolsbadet i Kiruna, en process som b\u00f6rjade redan 2016.<\/p>\n

N\u00e4r LKAB:s gruvbrytning tvingade stora delar av stadsk\u00e4rnan att flytta, erbj\u00f6d sig bolaget att ers\u00e4tta kommunen f\u00f6r marknadsv\u00e4rdet p\u00e5 badhuset, 204 miljoner kronor. Trots att kirunabornas \u00f6nskem\u00e5l, enligt en enk\u00e4t, var ett badhus som motsvarade det som skulle rivas, valde kommunen n\u00e5got annat.<\/p>\n

Kommunen planerade att<\/strong> bygga ett betydligt st\u00f6rre badhus. Det nya skulle ordagrant \u201dst\u00e4rka varum\u00e4rket Kiruna\u201d, enligt funktionsbeskrivningen fr\u00e5n 2017. Den initiala kostnaden ber\u00e4knades till 360 miljoner kronor. Men det blev inte slutnotan.\u00a0<\/p>\n

Det har rapporterats i media att kommunen bland annat har beh\u00f6vt spara in p\u00e5 hj\u00e4rtstartare, mj\u00f6lk till skolbarnen och efterr\u00e4tter p\u00e5 \u00e4ldreboenden.<\/p><\/blockquote>\n

Hur mycket det kommer att kosta vet vi inte riktigt. Just nu \u00e4r prognosen uppe i 1,4 miljarder kronor. Det finns heller inget trov\u00e4rdigt datum f\u00f6r n\u00e4r badhuset ska \u00f6ppnas.<\/p>\n

I en genomg\u00e5ng i n\u00e4tmagasinet Smedjan<\/a> lyfter skribenten Erik Daunfeldt, som har r\u00f6tter i Kiruna, att en av f\u00f6rklaringarna till varf\u00f6r priset har sv\u00e4llt \u00e4r att politikerna har varit f\u00f6r optimistiska. De verkar ha trott att projektet inte skulle g\u00e5 samma kostsamma \u00f6de till m\u00f6tes som m\u00e5nga andra kommunala skrytbyggen i Sverige. Kiruna kommun \u00e4r tyv\u00e4rr l\u00e5ngt ifr\u00e5n ensamma om att tro det.<\/p>\n

Fiaskot har f\u00e5tt<\/strong> stora ekonomiska konsekvenser. Det har rapporterats i media att kommunen bland annat har beh\u00f6vt spara in p\u00e5 hj\u00e4rtstartare, mj\u00f6lk till skolbarnen och efterr\u00e4tter p\u00e5 \u00e4ldreboenden.<\/p>\n

Det \u00e4r dock inte det enda megaprojekt som har havererat.<\/p>\n

En annan form av skattesl\u00f6seri \u00e4r n\u00e4r det offentliga ger sig in i projekt de saknar kontroll \u00f6ver. Ett exempel \u00e4r journalsystemets Millenniums inf\u00f6rande i region V\u00e4stra G\u00f6taland. Systemet skulle frig\u00f6ra tid f\u00f6r v\u00e5rdpersonalen och spara pengar till regionen.<\/p>\n

Ord som \u201dingen\u201d eller \u201dinga\u201d f\u00f6rsvann fr\u00e5n journalerna. Anteckningar som \u201dingen bl\u00f6dning\u201d blev \u201dbl\u00f6dning\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Men s\u00e5 blev<\/strong> det inte. Ord som \u201dingen\u201d eller \u201dinga\u201d f\u00f6rsvann fr\u00e5n journalerna. Anteckningar som \u201dingen bl\u00f6dning\u201d blev \u201dbl\u00f6dning\u201d. Systemet var s\u00e5 patientos\u00e4kert att medarbetarna i st\u00e4llet b\u00f6rjade f\u00f6ra journal med penna och papper.\u00a0<\/p>\n

Det toppmoderna journalsystemet resulterade i en finansiell sm\u00e4ll p\u00e5 5,5 miljarder kronor f\u00f6r regionen. Nu diskuteras att ers\u00e4tta systemet med ett modulbaserat alternativ. Inf\u00f6randet av n\u00e5got s\u00e5dant ber\u00e4knas ta tio \u00e5r och kan komma att kosta 11 miljarder kronor.<\/p>\n

Gemensamt f\u00f6r v\u00e5rdsystemet och badhuset \u00e4r att politiker och tj\u00e4nstem\u00e4n tagit sig vatten \u00f6ver huvudet. Men skattesl\u00f6seri finns ocks\u00e5 i det lilla.<\/p>\n

2016 b\u00f6rjade Sandvikens<\/strong> kommun planera f\u00f6r att bygga en egen r\u00e4kodling. Den 4.800 kvadratmeter stora odlingen skulle enligt f\u00f6rstudien skapa runt 20 jobb, kombineras med en gr\u00f6nsaksodling och ge 116 ton r\u00e4kor per \u00e5r. F\u00f6rhoppningen var att de kommunala r\u00e4korna \u00e4ven skulle kunna s\u00e4ljas i de lokala livsmedelsbutikerna.\u00a0<\/p>\n

N\u00e4r journalister fr\u00e5gade projektledaren vilka \u00e5tg\u00e4rder som skulle vidtas f\u00f6r att satsningen inte skulle misslyckas, som varit fallet med ett liknande projekt i sk\u00e5nska Bjuv, var svaret enbart att Sandviken skulle l\u00e4ra av deras misstag. Men det verkar kommunen inte ha gjort.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6ket till r\u00e4kodling b\u00f6rjade med att importera r\u00e4kyngel. N\u00e4r ynglen kom till Arlanda stoppades kommunens personal fr\u00e5n att h\u00e4mta ut leveransen. Enligt tullen hade kommunen l\u00e4mnat in en ofullst\u00e4ndig dokumentation. Tusentals yngel hann d\u00f6 innan de ens kunde l\u00e4mna flygplatsen.\u00a0<\/p>\n

Trots att det inte finns n\u00e5gra enkla l\u00f6sningar g\u00e5r det att minska p\u00e5 skattesl\u00f6seriet. <\/p><\/blockquote>\n

R\u00e4kodlingen resulterade aldrig<\/strong> i n\u00e5gra nya jobb, \u00e4n mindre att kommunen blev sj\u00e4lvf\u00f6rs\u00f6rjande p\u00e5 r\u00e4kor. Kostnaden landade p\u00e5 drygt fem miljoner kronor. Trots det tycks kommunen inte anse att satsningen \u00e4r ett misslyckande. F\u00f6rvaltningschefen menar att det finns en del andra positiva effekter som inte g\u00e5r att m\u00e4ta och har gett kunskap som kan anv\u00e4ndas i andra sammanhang.<\/p>\n

\u00c4ven om fem miljoner inte kan j\u00e4mf\u00f6ras med kostnaderna f\u00f6r badhuset och journalsystemet, \u00e4r s\u00e5dana mindre projekt desto vanligare.\u00a0<\/p>\n

Trots att det inte finns n\u00e5gra enkla l\u00f6sningar g\u00e5r det att minska p\u00e5 skattesl\u00f6seriet.\u00a0<\/p>\n

En l\u00e5gt h\u00e4ngande<\/strong> frukt handlar om en f\u00f6rb\u00e4ttrad revision. I dag utf\u00f6rs den kommunala revisionen i huvudsak av tidigare f\u00f6rtroendevalda \u2013 som har utsetts av de politiker de har i uppdrag att granska. Skulle revisionen f\u00f6resl\u00e5 att kommunstyrelsen inte b\u00f6r f\u00e5 ansvarsfrihet, avg\u00f6rs det av kommunfullm\u00e4ktige \u2013 allts\u00e5 den f\u00f6rsamling som har fattat besluten som resulterade i skattesl\u00f6seriet fr\u00e5n b\u00f6rjan. Det \u00e4r en orimlig ordning.\u00a0<\/p>\n

Kommuner och regioner b\u00f6r \u00f6verg\u00e5 till att enbart granskas av en extern revisor. Man skulle ocks\u00e5 kunna l\u00e5ta Riksrevisionen eller andra oberoende myndigheter granska kommunala verksamheter \u2013 n\u00e5got de inte f\u00e5r g\u00f6ra i dag. D\u00e5 hade nog fler lokalpolitiker t\u00e4nkt en g\u00e5ng till innan de planerade att bygga n\u00e5got som skulle \u201ds\u00e4tta staden p\u00e5 kartan\u201d.<\/p>\n

Den b\u00e4sta l\u00f6sningen \u00e4r dock att hindra sl\u00f6seriet innan det sker. P\u00e5 den fronten finns redan en v\u00e4ldigt effektiv metod. Som skattebetalare kan vi r\u00f6sta bort de politiker som har st\u00e5tt f\u00f6r sl\u00f6seriet \u2013 n\u00e5got vi borde g\u00f6ra oftare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Tyv\u00e4rr uppm\u00e4rksammar listan, skapad av Skattebetalarnas F\u00f6rening, bara tio fall. Enligt experten Philip Syr\u00e9n, som tituleras Sl\u00f6seriombudsmannen, skulle…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":119501,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[12],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20],"class_list":{"0":"post-119500","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-sverige","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115802238092013825","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119500","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119500"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119500\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/119501"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119500"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119500"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119500"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}