{"id":119624,"date":"2025-12-29T11:19:08","date_gmt":"2025-12-29T11:19:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119624\/"},"modified":"2025-12-29T11:19:08","modified_gmt":"2025-12-29T11:19:08","slug":"ukraina-kan-sta-infor-befolkningskollaps","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119624\/","title":{"rendered":"Ukraina kan st\u00e5 inf\u00f6r befolkningskollaps"},"content":{"rendered":"<p>Optimistiska prognoser f\u00f6r Ukrainas befolkningsutveckling talar f\u00f6r att antalet medborgare i landet skulle dala stadigt till omkring 22 miljoner vid n\u00e4sta sekelskifte, mer \u00e4n en halvering p\u00e5 hundra \u00e5r. De dystrare talar om under 10 miljoner och det \u00e4r fler faktorer \u00e4n kriget som spelar roll.<\/p>\n<p>Henrik Urdal, forskningsprofessor p\u00e5 norska fredsforskningsinstitutet Prio, har n\u00e4rstuderat hur befolkningsstorleken p\u00e5verkas under konflikter och vilka f\u00f6ljder det i sin tur kan f\u00e5. Men ocks\u00e5 omv\u00e4nt, det vill s\u00e4ga hur demografiska f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5verkar konfliktrisken.<\/p>\n<p><strong>Han n\u00e4mner obalanser<\/strong> mellan olika etniska grupper som \u00e4ndras \u00f6ver tid, exempelvis som i Bosnien d\u00e4r den muslimska andelen \u00f6kade mycket mer \u00e4n den serbiska eller kroatiska fram till 90-talets b\u00f6rjan. En annan f\u00f6r\u00e4ndring som m\u00f6jligen inte kommer att f\u00e5 lika dramatiska konsekvenser sker i Nordirland d\u00e4r politiska partier \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis n\u00e4ra f\u00f6rknippade med religiositet och den katolska befolkningen sp\u00e5s g\u00e5 om den protestantiska kring 2030.<\/p>\n<p>          <img decoding=\"async\" class=\"picture__img\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/2b476d2b-c361-4e20-9670-9887186452ba.jpeg\"   alt=\"Henrik Urdal, forskningsprofessor p\u00e5 norska fredsforskningsinstitutet Prio.\"\/><\/p>\n<p>      Henrik Urdal, forskningsprofessor p\u00e5 norska fredsforskningsinstitutet Prio.<\/p>\n<p>      Foto: Prio (Peace research institute Oslo)<\/p>\n<p>\u2013 Man ser ju en del av den sortens diskussion i Ukraina ocks\u00e5, n\u00e4rmare best\u00e4mt hur stor andel ryssar eller rysktalande som utg\u00f6r befolkningen i de \u00f6stra landsdelarna och p\u00e5 Krim. Det blir till det huvudsakliga argumentet f\u00f6r Kreml att legitimera de politiska kraven p\u00e5 territorium, s\u00e4ger Henrik Urdal.<\/p>\n<p>Ukrainas befolkningskris b\u00f6rjade l\u00e5ngt innan Rysslands v\u00e5ldsamma anspr\u00e5k p\u00e5 landet. Fr\u00e5n toppnoteringen 52,2 miljoner 1993 dalade populationens stadigt, enligt FN:s World Population Prospects, och utvecklingen p\u00e5verkades inte n\u00e4mnv\u00e4rt av Rysslands annektering av Krim 2014. Men efter krigsutbrottet 2022 rasade antalet till cirka 38 miljoner.<\/p>\n<p>\u2013 Det r\u00f6r sig allts\u00e5 om en minskning p\u00e5 27 procent. Framf\u00f6r allt handlar det om tv\u00e5 v\u00e4ldigt starka processer, l\u00e5g fertilitet och h\u00f6g migration \u2013 enligt UNHCR \u00e4r 5,8 miljoner ukrainare p\u00e5 flykt fr\u00e5n kriget, mestadels i EU, s\u00e4ger Henrik Urdal.<\/p>\n<p>De som migrerade fr\u00e5n Ukraina f\u00f6re kriget var i huvudsak arbetss\u00f6kande m\u00e4n medan de som flyr kriget till \u00f6verv\u00e4gande del \u00e4r unga kvinnor. Det beror inte minst p\u00e5 undantagsreglerna som inf\u00f6rdes efter krigsutbrottet har f\u00f6rbjudit m\u00e4n fr\u00e5n att l\u00e4mna landet.<\/p>\n<p><strong>Regeringen i Kiev<\/strong> formulerade f\u00f6rra \u00e5ret <a href=\"https:\/\/www.kmu.gov.ua\/npas\/pro-skhvalennia-stratehii-demohrafichnoho-rozvytku-ukrainy-na-period-do-2040-roku-922r-300924\" rel=\"nofollow noopener\" target=\"_blank\">en demografisk strategi<\/a> f\u00f6r perioden fram till 2040 och brist p\u00e5 arbetskraft \u00e4r det st\u00f6rsta hotet. Den stora utflyttningen hoppas man kunna bromsa med diverse incitament som ocks\u00e5 ska kunna locka tillbaka m\u00e4nniskor, men hur dessa ska finansieras formuleras lite vagt med offentliga medel, investeringar och internationell hj\u00e4lp.<\/p>\n<p>Att m\u00e4n ocks\u00e5 \u00e4r i \u00f6verv\u00e4gande majoritet vid fronten hj\u00e4lper heller inte f\u00f6delsetalen, men enligt Henrik Urdal spelar det kanske mindre roll \u00e4n vad man kan tro. Han sp\u00e5r heller inte att ett slut p\u00e5 kriget kommer att leda till en babyboom som skulle v\u00e4ga upp f\u00f6r befolkningsraset \u00e4ven om det \u00e4r v\u00e4ldokumenterat att m\u00e5nga v\u00e4ntar med att skaffa barn i kristider.<\/p>\n<p>F\u00f6r att ha en stabil befolkning beh\u00f6vs ett fertilitetstal p\u00e5 lite \u00f6ver 2 (genomsnittligt antal barn per kvinna) och s\u00e5 h\u00f6gt har det inte varit i Ukraina sedan f\u00f6re 1990. D\u00e4refter dalade det kraftigt till h\u00e4lften s\u00e5 mycket vid \u00e5r 2000 f\u00f6r att sedan stiga till 1,5 vid 2014 d\u00e5 Ryssland annekterade Krim \u2013 den ukrainska regeringen hoppas vara tillbaka d\u00e4r \u00e5r 2040.<\/p>\n<p>\u2013 Sedan 2014 har talet fallit igen till v\u00e4ldigt l\u00e5ga niv\u00e5er, till och med under 1, l\u00e4gst i Europa. Man kan v\u00e4nta sig att en del av de unga kvinnorna p\u00e5 flykt \u00e5terv\u00e4nder till Ukraina och att m\u00e4nnen kommer tillbaka fr\u00e5n fronten, s\u00e5 att fertilitetstalet kommer att g\u00e5 upp lite, men l\u00e5ngt fr\u00e5n att reparera tappet, s\u00e4ger Henrik Urdal.<\/p>\n<p>Han p\u00e5pekar att det ska till v\u00e4ldigt stora krig f\u00f6r att det skulle f\u00e5 n\u00e5gra starka demografiska effekter p\u00e5 d\u00f6dligheten. Andra v\u00e4rldskriget \u00e4r ett exempel, ett annat \u00e4r Kambodja p\u00e5 1970-talet d\u00e4r R\u00f6da khmererna under Pol Pot d\u00f6dade s\u00e5 otroligt m\u00e5nga att man ser ett stort h\u00e5l i befolkningspyramiden fr\u00e5n den tiden.<\/p>\n<p>        Alla provinser har fler d\u00f6da \u00e4n f\u00f6dda<\/p>\n<p>\n        2024.\n      <\/p>\n<p>    <img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-content\/uploads\/2025\/12\/antal-doda-per-fodda-1765963411015.png\" class=\"graphic__image\" alt=\"Alla provinser har fler d\u00f6da \u00e4n f\u00f6dda\"\/><\/p>\n<p>\n        K\u00e4lla: Ukrainas justitiedepartement.\n      <\/p>\n<p><strong>Att stupade soldater<\/strong> inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis p\u00e5verkar befolkningens storlek exemplifierar han med Rysslands p\u00e5g\u00e5ende krig i Ukraina. Enligt UCDP \u2013 det internationellt v\u00e4lrenommerade forskningsprogrammet p\u00e5 institutionen f\u00f6r fred och konfliktforskning vid Uppsala universitet \u2013 har uppskattningsvis 300\u00a0000 till 350\u00a0000 d\u00f6dats sedan 2014, varav cirka 100\u00a0000 ukrainare, allts\u00e5 bara en fj\u00e4rdedels procent av landets befolkning.<\/p>\n<p>\u2013 Det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00e5 helt korrekta tal med propagandan fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5ll, men man vet sedan tidigare att siffrorna ofta \u00e4r \u00f6verdrivna. Jag jobbade f\u00f6r FN:s krigstribunal efter Bosnienkriget d\u00e5 uppgiften var att 200\u00a0000 till 300\u00a0000 skulle ha d\u00f6dats i Bosnien, men en omfattande granskning landade sedan i runt 100\u00a0000 soldater och civila, s\u00e4ger Henrik Urdal.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Optimistiska prognoser f\u00f6r Ukrainas befolkningsutveckling talar f\u00f6r att antalet medborgare i landet skulle dala stadigt till omkring 22&hellip;\n","protected":false},"author":2,"featured_media":119625,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,21,24,25,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-119624","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-huvudnyheter","14":"tag-latest-news","15":"tag-latestnews","16":"tag-main-news","17":"tag-mainnews","18":"tag-news","19":"tag-nyheter","20":"tag-rubriker","21":"tag-se","22":"tag-svenska","23":"tag-sverige","24":"tag-sweden","25":"tag-swedish","26":"tag-top-stories","27":"tag-topstories","28":"tag-varlden","29":"tag-world","30":"tag-world-news","31":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115802588057233021","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119624","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119624"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119624\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/119625"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119624"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119624"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119624"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}