{"id":119659,"date":"2025-12-29T11:44:33","date_gmt":"2025-12-29T11:44:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119659\/"},"modified":"2025-12-29T11:44:33","modified_gmt":"2025-12-29T11:44:33","slug":"ingen-karlek-ar-som-den-hoviska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/119659\/","title":{"rendered":"Ingen k\u00e4rlek \u00e4r som den h\u00f6viska"},"content":{"rendered":"

I Peter Handkes moderna riddarroman Frukttjuven (2017) ger sig fransyskan Alexa och hennes v\u00e4pnare, pizzabudet Valter, ut p\u00e5 en yttre och inre f\u00e4rd f\u00f6r att finna \u201csitt riktiga land\u201d. F\u00f6r i det Frankrike de nu lever \u00e4r de fr\u00e4mlingar. <\/p>\n

Ocks\u00e5 Picardies landsbygd har invaderats av modernitetens avloppssystem, fiberledningar och automatiserade pendelt\u00e5gssp\u00e4rrar. Den nya infrastrukturen \u00e4r kinesisk. Frekventa terrord\u00e5d, b\u00f6neutrop och kvinnor som d\u00f6ljer sina ansikten har p\u00e5 kort tid f\u00f6r\u00e4ndrat europ\u00e9ernas livsv\u00e4rld. <\/p>\n

\"\"Wolfram von Eschenbach tillsammans med v\u00e4pnare. Illustration fr\u00e5n tidigt 1300-tal. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

I den tyske riddaren och skalden Wolfram von Eschenbachs diktverk Willehalm (1217) leder hj\u00e4lten med samma namn en frankisk h\u00e4r till seger \u00f6ver de invaderande saracenerna. Men det \u00e4r dennes epos Parzival (1210) som \u00e4r Handkes uttalade f\u00f6rlaga, f\u00f6r likt Alex beger sig Eschenbachs riddare ut p\u00e5 ett andligt korst\u00e5g i sin jakt p\u00e5 ett hem, att f\u00e5 invigas i den heliga graalens hemlighet. <\/p>\n

Det \u00e4r till denna sagolika sagov\u00e4rld Eschenbach f\u00f6r oss i prologen Titurel (1217), nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00f6versatt fr\u00e5n medelh\u00f6gtyska till svenska av Fredrica S\u00e4rdquist:<\/p>\n

\u201cJag f\u00f6r h\u00e4r ett \u00e4ventyr p\u00e5 tal<\/p>\n

f\u00f6r dem som verkligen har \u00e4lskat<\/p>\n

och f\u00e5tt k\u00e4nna l\u00e4ngtans kval.\u201d<\/p>\n

Graalriddaren Titurel ligger f\u00f6r d\u00f6den. Han \u00e4r den f\u00f6rsta m\u00e4nniskan som anf\u00f6rtrotts den mystiska graal, en himmelsk sten som skapats av \u00e4nglarna (Eschenbach h\u00e4vdar att han l\u00e4st om den i en morisk skrift, och sannerligen l\u00e5ter det som muslimernas heliga Kaba i Mecka). Sonen Frimutel \u00e4r ingen riktigt riddar\u00e4mne, men Titurel hyser stora f\u00f6rhoppningar om att barnbarnen ska f\u00f6ra graalens arv vidare. <\/p>\n

\"\"En riddare blir dubbad. M\u00e5lning av Edmund Leighton fr\u00e5n 1901. Foto: Art Renewal Centre\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Men det blir inte alls som han hoppats p\u00e5, familjen drabbas av stor olycka och \u00e4ttlingarna f\u00f6rg\u00e5s en efter en. Den \u00e4lskade dotterdottern Schoyisane d\u00f6r i barns\u00e4ng n\u00e4r hon f\u00f6der Sigune. Flickan v\u00e4xer i st\u00e4llet upp hos sin moster Herzeloyde, drottningen av Wales. D\u00e4r finns ocks\u00e5 Herzeloydes fosterson Schionatulander och de tv\u00e5 barnen blir b\u00e4sta barndomskamrater och f\u00f6r\u00e4lskar sig s\u00e5 sm\u00e5ningom i varandra. <\/p>\n

Den unge Schonatulander g\u00f6r som f\u00f6rv\u00e4ntat sin riddartj\u00e4nst n\u00e4r han sl\u00e5r sin rastl\u00f6se fosterfar Gahmuret f\u00f6lje och beger sig till Mellan\u00f6stern f\u00f6r att unds\u00e4tta kalifen i Bagdad som angripits av kungabr\u00f6derna i Babylon och Nineve. N\u00e5r Sigune och Schionatulander \u00e4r ifr\u00e5n varandra v\u00e4xer sig deras l\u00e4ngtan och k\u00e4rlek sig bara starkare. Det \u00f6vertygar Herzolyde om att hennes fosterbarn \u00e4r r\u00e4tt f\u00f6r varandra. <\/p>\n

\"\"En dam ger sin grace till en riddare p\u00e5 v\u00e4g ut i strid. M\u00e5lning av Edmund Leighton fr\u00e5n 1900. Foto: Wikimedia Commons<\/p>\n

Senare befinner sig de \u00e5terf\u00f6renade ute i skogen n\u00e4r de m\u00f6ter den f\u00f6rlupna jakthunden Gardeviaz (\u201cGiv p\u00e5 v\u00e4gen akt\u201d), som har ett koppel smyckat med \u00e4delstenar. N\u00e4r Schionatulander \u00e4r iv\u00e4g och fiskar kan inte Sigune l\u00e5ta bli att unders\u00f6ka kopplet och det visar sig ha en inristad ber\u00e4ttelse. Hunden sliter sig och river upp hennes handflator. Uppslukad av historien p\u00e5 kopplet, ger Sigune Schonatulander den \u00f6desdigra uppgiften att jaga ifatt hunden, f\u00f6r ingenting \u00e4r viktigare f\u00f6r henne. <\/p>\n

Titurel \u00e4r mindre g\u00e5tfull f\u00f6r den som l\u00e4st Parzival och tagit del av Eschenbachs sammansatta och m\u00e5ngbottnade litter\u00e4ra universum. N\u00e4r det begav sig l\u00e4stes han f\u00f6rst\u00e5s med en helt annan f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else av en publik som v\u00e4l var insatt i alla omg\u00e4rdande s\u00e4gner och myter. Inspirerad av Arthurlegenden och fransmannen Chr\u00e9tien de Troyes f\u00f6rlaga Perceval (1181) populariserade han ber\u00e4ttelsen om den walesiske riddaren. <\/p>\n

\"\"Parzival frestats av dj\u00e4vulen i skepnad av en vacker kvinna. M\u00e5lning av Arthur Hacker fr\u00e5n 1894. Foto: Leeds Art Gallery\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Herzeloyde och Gahmuret \u00e4r Parzivals f\u00f6r\u00e4ldrar och Titurel, den f\u00f6rste graalriddaren, hans morfar. Sigune \u00e4r hans kloka kusin som \u00e5terkommande ger honom tr\u00f6st och r\u00e5d p\u00e5 hans f\u00e4rd mot graalens hemlighet. Sista g\u00e5ngen han m\u00f6ter henne ligger hon d\u00f6d av sorg vid Schionatulanders grav. F\u00f6r till skillnad fr\u00e5n Parzival \u00e4r inte Titurel en ber\u00e4ttelse om liv och uppbyggelse, utan om d\u00f6d och f\u00f6rfall. <\/p>\n

Eschenbach \u00e4r upptagen av sin samtids stora fr\u00e5ga: Vad \u00e4r k\u00e4rlek? <\/p>\n

I den medeltida kristna kulturen p\u00e5g\u00e5r en kamp mellan den sj\u00e4lsliga och v\u00e4rldsliga k\u00e4rleken, en mots\u00e4ttning som var fr\u00e4mmande under antiken. Man riktar sin k\u00e4rlek mot Gud och medm\u00e4nniskan, men drivs ocks\u00e5 av passioner till andra. Sp\u00e4nningen mellan k\u00f6ttets beg\u00e4r och den \u00e4dla k\u00e4rlekens dygd utg\u00f6r n\u00e5got som \u00e4r moraliskt, passionerat, disciplinerande, f\u00f6r\u00f6dmjukande, exalterat och \u00f6verskridande. Det handlar om en ideal platonisk k\u00e4rlek som \u00e4r fylld av beg\u00e4r, men utan utlevd sexualitet. <\/p>\n

\"\"Riddare och jungfru, m\u00e5lning av Adele S\u00f6derberg fr\u00e5n 1908. Foto: Stockholms Auktionsverk<\/p>\n

Den h\u00f6viska k\u00e4rleken \u00e4r den som kommer till uttryck i att mannen genom sitt ridderliga mod vinner kvinnans gunst. Hennes dygd g\u00f6r henne on\u00e5bar, han m\u00e5ste bevisa sig f\u00f6r att vara hennes hj\u00e4rta v\u00e4rdig. I Titurel slutar detta i en tragedi, Sigune skickar iv\u00e4g sin \u00e4lskade Schionatulander p\u00e5 ett om\u00f6jligt och ska det visa sig, d\u00f6dligt uppdrag. <\/p>\n

F\u00f6r Eschenbach intresserar sig ocks\u00e5 f\u00f6r en annan av medeltidens stora filosofiska sp\u00f6rsm\u00e5l, n\u00e4mligen den om spr\u00e5kets relation till verkligheten. Representerar verkligen orden v\u00e4rlden, eller tenderar de att f\u00f6rleda oss fr\u00e5n den? Det minner om senare tysktalande f\u00f6rfattare som Handkes upptagenhet vid att \u00f6verskrida spr\u00e5kets konventioner och schabloner f\u00f6r att n\u00e5 det omedelbart sanna och riktiga varat. <\/p>\n

\"\"Riddaren och jungfrun, m\u00e5lning av Richard Bergh fr\u00e5n 1897. Foto: Thielska galleriet\/Wikimedia Commons<\/p>\n

Det unga paret blir s\u00e5 besatta av ber\u00e4ttelsen p\u00e5 kopplet att de tappar bort det riktiga livet. Den frisl\u00e4ppta hunden symboliserar den vilda och fria k\u00e4rleken, en kraft som \u00e4r om\u00f6jlig att tygla i det f\u00f6rutbest\u00e4mda och det unga paret mister b\u00e5de den och sig sj\u00e4lva.<\/p>\n

Samtidigt \u00e4r det Eschenbachs ord som likt Parzivals s\u00f6kande efter graalen som f\u00f6r oss till en annan, h\u00f6gre och djupare verklighet. H\u00e4r \u00e4r k\u00e4rleken en evinnerlig passionerad kraft som b\u00e5de sammantvinnar och sliter is\u00e4r och det blir aldrig s\u00e5 sm\u00e4rtsamt levande som i S\u00e4rdquists vackra svenska: <\/p>\n

\u201dS\u00e5dan \u00e4r ju v\u00e4rldens g\u00e5ng: <\/p>\n

allt ljuvligt ska den undanrycka.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"I Peter Handkes moderna riddarroman Frukttjuven (2017) ger sig fransyskan Alexa och hennes v\u00e4pnare, pizzabudet Valter, ut p\u00e5…\n","protected":false},"author":2,"featured_media":119660,"comment_status":"","ping_status":"","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[14],"tags":[22,23,26,27,17,7453,21,194,24,25,1082,28,29,15,16,18,34,31,33,32,30,19,20,51,52,53,54],"class_list":{"0":"post-119659","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-varlden","8":"tag-breaking-news","9":"tag-breakingnews","10":"tag-featured-news","11":"tag-featurednews","12":"tag-headlines","13":"tag-historia","14":"tag-huvudnyheter","15":"tag-kultur","16":"tag-latest-news","17":"tag-latestnews","18":"tag-litteratur","19":"tag-main-news","20":"tag-mainnews","21":"tag-news","22":"tag-nyheter","23":"tag-rubriker","24":"tag-se","25":"tag-svenska","26":"tag-sverige","27":"tag-sweden","28":"tag-swedish","29":"tag-top-stories","30":"tag-topstories","31":"tag-varlden","32":"tag-world","33":"tag-world-news","34":"tag-worldnews"},"share_on_mastodon":{"url":"https:\/\/pubeurope.com\/@se\/115802686526244208","error":""},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119659","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119659"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/119659\/revisions"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/119660"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119659"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=119659"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.europesays.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=119659"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}